Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Ingen redigeringssammanfattning
Märken: VE Mobilredigering Redigering via mobilsajten
 
(27 mellanliggande sidversioner av 11 användare visas inte)
Rad 1:
{{Faktamall biografi
| namn = Sickan Carlsson
| bild = SickanCarlssonAutoSickan Carlsson in Stockholm 1965.jpg
| bildtextalt = Sickan Carlsson, 1940-tal. =
| bildtext = Sickan Carlsson 1965.
| födelsenamn = Sickan Anna-Greta Carlsson
| födelsedatum = [[12 augusti]] [[1915]]
Rad 8 ⟶ 9:
| dödsdatum = {{Död datum och ålder|2011|11|02|1915|08|12}}
| dödsort = [[Högalids församling]], [[Södermalm, Stockholm|Södermalm]], [[Stockholm]], [[Sverige]]
| nationalitet = Svensk{{flaggbild|Sverige}} [[Svenskar|Svenska]]
| andra_namn =
| känd_för =
| yrke = [[Skådespelare]], [[sångerska]], [[dansare]], [[revy|revyartist]]
| år_aktivbarn = 1932–1992Ingegärd Reuter
| alma mater =
| make = [[Gösta Reuter]] <br> (1939–1945; skilda) <br> Åke Rapp <br> (1945–1957; skilda) <br> [[Sölve Adamsson]]<br> (1958–1987; hans död)
| utbildning = [[Högre lärarinneseminariet#Statens normalskola för flickor|Statens normalskola för flickor]]
| barn = 1 dotter<ref>{{tidningsref |url=http://www.svd.se/kultur/sickan-carlsson-har-avlidit_6604494.svd |rubrik=Sickan Carlsson har avlidit |tidning=[[Svenska Dagbladet]] |förnamn=Gaby |efternamn=Wigardt |datum=2 november 2011 |hämtdatum=2 november 2011}}</ref>
| religion =
| utmärkelser = [[Hedersguldbaggen|Hedersguldbagge]] 2005
| föräldrar =
| make = [[Gösta Reuter]] <br> <small>(1939–1945;, skildaskilsmässa) </small><br> Åke Rapp <br> <small>(1945–1957;, skildaskilsmässa) </small><br> [[Sölve Adamsson]]<br> <small>(1958–1987;, hansmakens död)</small>
| utmärkelser = [[Hans Majestät Konungens medalj#8:e storleken (med högblått band)|H. M. Konungens medalj i 8:e storleken]]<br><small>(1979)</small><br>Svenska Filmakademins silverplakett<br><small>(1994)</small><br>[[Hedersguldbaggen|Hedersguldbagge]]<br><small>(2005)</small>
| år_aktiv = [[Filmåret 1932|1932]]–[[Filmåret 1992|1992]]
| begravningsplats = [[Bromma kyrka, Stockholm#Kyrkogården|Bromma kyrkogård]]
}}
'''''Sickan'' Anna-Greta Carlsson Adamsson'''<ref>,{{anm|I många uppslagsverk, inklusive Myggans nöjeslexikon uppges felaktigt<ref name=skbl/> att Sickan skulle vara ett artistnamn. I förteckningen över födda 1915 i Katarina församling står nämligendock ''Sickan Anna-Greta''.</ref>,}} född ''Carlsson'' den [[12 augusti]] [[1915]] i [[Katarina församling]], [[Stockholm]], död [[2 november]] [[2011]]<ref name=skbl>{{Bokref |efternamn= Vintkvist|förnamn= Jennifer|url= https://skbl.se/sv/artikel/SickanCarlsson|titel= Sickan Anna-Greta Carlsson|år= 2018|datum=2018-03-08|utgivare= skbl.se, CC BY 4.0|utgivningsort=Göteborg |isbn= |sid= |hämtdatum= 27 juni 2023 | språk=}}</ref> i [[Högalids församling]], Stockholm, var en [[Sverige|svensk]] [[skådespelare]] och [[Sångare|sångerska]]. Carlsson medverkade i filmer som ''[[Klart till drabbning]]'' (1937), ''[[Landstormens lilla Lotta]]'' (1939), ''[[Löjtnantshjärtan (film)|Löjtnantshjärtan]]'' (1942), ''[[Gröna hissen (film, 1944)|Gröna hissen]]'' (1944), ''[[Min syster och jag]]'' (1950), ''[[Sjunde himlen (film)|Sjunde himlen]]'' (1956), ''[[Du är mitt äventyr]]'' (1958), ''[[Fröken Chic]]'' (1959), ''[[Lustgården (film, 1961)|Lustgården]]'' (1961) och ''[[Charlotte Löwensköld (1979)|Charlotte Löwensköld]]'' (1979).
 
Carlssons deltagande i främst komedier från 1930- och 1940-talet gjorde henne till en folkkär film- och revyaktör.<ref name=skbl/>
 
== Biografi ==
=== Uppväxt ===
Carlsson var dotter till typografen Witus Carlsson och affärsexpediten Siri Lindblom.<ref name=skbl/> Hon var det enda barnet och växte upp på [[Södermalm]] och [[Östermalm, Stockholm|Östermalm]] i [[Stockholm]]. Sitt förnamn Sickan fick hon efter sin fars favoritskådespelare [[Sickan Castegren]].<ref name=skbl/> Som ung hjälpte hon till i sin fasters mjölkaffär i [[Gamla stan]].<ref>Carlsson (1977), s. 9–14.</ref> Hemmavid spelade fadern piano och modern gitarr, och den unga Sickan Carlsson tyckte om att agera underhållare vid privata uppträdanden hemma i lägenheten på Högbergsgatan.<ref name=skbl/>
 
Sickan Carlsson studerade vid [[Högre lärarinneseminariet|Statens normalskola för flickor]] i Stockholm där hon var klasskamrat med [[Birgit Tengroth]]. På eftermiddagarna utbildade hon sig i dans vid Operans Balettelevskola i samma grupp som den två år äldre [[Annalisa Ericson]].<ref name=skbl/> Tio år gammal framträdde Carlsson för första gången i radio. Klasskamraten Birgit Tengroth tog henne med sig till det nystartade [[Sveriges Radio|Radiotjänst]],<ref name=skbl/> där hon fick sjunga [[Alice Tegnér]]s visa "[[Blåsippor (sång)|Blåsippor]]" i radioprogrammet ''[[Barnens brevlåda]]'' som leddes av [[Sven Jerring]].<ref>Carlsson (1977), s. 34–36.</ref>
I tioårsåldern framträdde Carlsson för första gången i radio. Tillsammans med väninnan [[Birgit Tengroth]] sjöng hon [[Alice Tegnér]]s visa "[[Blåsippor (sång)|Blåsippor]]" i radioprogrammet [[Barnens brevlåda]] som leddes av [[Sven Jerring]].<ref>Carlsson (1977), s. 34–36.</ref> På hösten 1930 medverkade hon första gången i [[Svenska Typografförbundet|Typografförbundets]] amatörrevy ''Typernas revy'' på [[Gröna Lund]]. Där blev hon tillfrågad av [[Södra teatern]]s chef [[Björn Hodell]] om hon ville medverka i teaterns revy samma höst men Carlssons mor sade nej eftersom hennes dotter fortfarande gick i skolan. Carlsson medverkade även i fackföreningens revy följande höst och blev då uppringd av chefen för IRE-film, [[Olof Thiel]], som bad henne komma och provspela för huvudrollen i ''[[En stulen vals]]'' (1932). Huvudrollen gick dock till [[Aino Taube]] men Carlsson fick istället en biroll i filmen.<ref>Carlsson (1977), s. 51–57.</ref>
 
=== KarriärTidig karriär ===
Fadern arbetade på Centraltryckeriet (senare [[Esselte]]), där man varje år arrangerade [[Svenska Typografförbundet|Typografförbundets]] amatörrevy ''Typernas revy'' på [[Gröna Lund]]. Där scendebuterade hon 15 år gammal, hösten 1930.<ref name=skbl/> Framträdandet blev en framgång, ryktet spred sig snabbt till professionella revykretsar; hon erbjöds engagemang av såväl [[Södra Teatern|Södra teaterns]] chef [[Björn Hodell]] som revymakaren [[Kar de Mumma]]. Föräldrarna ville dock att hon först skulle avsluta sin skolgång, så den officiella scendebuten fick vänta till efter examen.<ref name=skbl/> Carlsson medverkade dock i fackföreningens revy följande höst och blev då uppringd av chefen för IRE-film, [[Olof Thiel]], som bad henne komma och provspela för huvudrollen i ''[[En stulen vals]]'' (1932). Huvudrollen gick till [[Aino Taube]], men Carlsson fick åtminstone en biroll i filmen.<ref>Carlsson (1977), s. 51–57.</ref>
Vid 16 års ålder slutade Carlsson skolan och efter ett kort gästspel på [[Naima Wifstrand]]s teater på [[Vattugatan]] började hon på Södra teatern i oktober 1932. Hennes första pjäs var lustspelet ''Vi som går köksvägen'' mot [[Thor Modéen]] och [[Birgit Chenon]]. Därefter medverkade hon i Södrans nyårsrevy 1933, ''Ett leende år''. I februari 1933 skrev hon ett treårigt elevkontrakt med [[Svensk Filmindustri]]. Hennes första film för SF var ''[[Kära släkten]]'' (1933) med [[Gösta Ekman d.ä.|Gösta Ekman]] och [[Tutta Rolf]]. Med dubbla engagemang fick hon spela in film på dagarna och spela revy på kvällarna.<ref>Carlsson (1977), s. 69–78.</ref>
 
Efter den satsade Sickan Carlsson helhjärtat på en artistkarriär och det blev debut både på scen och i film 1932, i pjäsen ''Toni'' vid [[Naima Wifstrand|Naima Wifstrands]] teater på [[Vattugatan]] och i filmen ''[[En stulen vals]]'' i regi av [[Lorens Marmstedt]]. Samma år (i oktober) engagerades Sickan Carlsson även vid Södra teatern i Stockholm, i lustspelet ''Vi som går köksvägen'' (mot [[Thor Modéen]] och [[Birgit Chenon]]) och nyårsrevyn ''Ett leende år'' där hon gjorde revydebut; året hade då hunnit bli 1933. Med i ensemblen fanns även Annalisa Ericson. Några veckor efter premiären på nyårsrevyn sjöng Sickan Carlsson in en av dess melodier, ”En man som han”, på skiva. Därmed hade hon, vid 17 års ålder, beträtt alla arenor i den bransch som skulle komma att bli hennes under en drygt 60 år lång karriär.<ref name=skbl/>
På hösten 1935 fick hon engagemang för att turnera med det franska lustspelet ''Kokottskolan'' med [[Karl Gerhard]] och [[Zarah Leander]] och medverkade också i Karl Gerhards nyårsrevy för 1936, ''Köpmännen i Nordens Venedig'' på [[Folkan]].<ref>Carlsson (1977), s. 95–98.</ref> Hon medverkade därefter i en eller två Karl Gerhard-revyer varje år förutom flera filminspelningar om året.
 
Vid 16 års ålder slutade Carlsson skolan och efter ett kort gästspel på [[Naima Wifstrand]]s teater på [[Vattugatan]] började hon på Södra teatern i oktober 1932. Hennes första pjäs var lustspelet ''Vi som går köksvägen'' mot [[Thor Modéen]] och [[Birgit Chenon]]. Därefter medverkade hon i Södrans nyårsrevy 1933, ''Ett leende år''. I februari 1933 skrev hon ett treårigt elevkontrakt med [[SF Studios|Svensk Filmindustri]]. Hennes första film för SF var ''[[Kära släkten]]'' (1933) med [[Gösta Ekman d.ä.den äldre|Gösta Ekman]] och [[Tutta Rolf]]. Med dubbla engagemang fick hon spela in film på dagarna och spela revy på kvällarna.<ref>Carlsson (1977), s. 69–78.</ref>
Under 1940-talet var hon en ofta anlitad filmskådespelare, under kontrakt hos Svensk Filmindustri. I filmer av det lättare slaget hade hon ofta motspelare som [[Thor Modéen]] eller [[Åke Söderblom]].
 
På hösten 1935 fick hon engagemang för att turnera med det franska lustspelet ''Kokottskolan'' med [[Karl Gerhard]] och [[Zarah Leander]] och medverkade också i Karl Gerhards nyårsrevy för 1936, ''Köpmännen i Nordens Venedig'' på [[Folkan]].<ref>Carlsson (1977), s. 95–98.</ref> Hon medverkade därefter i en eller två Karl Gerhard-revyer varje år, förutom flera filminspelningar om året.
År 1945 gjorde hon sin första film med [[Schamyl Bauman]] som regissör. Under tio års tid gjorde de åtta filmer, filmer som slog kassarekord. Sickan Carlsson var den stora stjärnan och fick 20&nbsp;000 kronor i gage per film. I deras andra film tillsammans, ''[[Skolka skolan]]'' (1949) spelade hon en 19-årig skolflicka fast hon själv då var 34 år.<ref>Carlsson (1977), s. 156.</ref>
 
=== Film, radio och teater ===
Under 1940-talet var honSickan Carlsson en ofta anlitad filmskådespelare, under kontrakt hos Svensk Filmindustri. I filmer av det lättare slaget hade hon ofta motspelare som [[Thor Modéen]] eller [[Åke Söderblom]].
 
År 1945 gjorde hon sin första film med [[Schamyl Bauman]] som regissör. Under tio års tid gjorde de åtta filmer, filmer som slog kassarekord. Sickan Carlsson var den stora stjärnan och fick 20&nbsp;000 kronor i gage per film. I deras andra film tillsammans, ''[[Skolka skolan]]'' (1949), spelade hon en 19-årig skolflicka fast hon själv då var 34 år.<ref>Carlsson (1977), s. 156.</ref> I mitten av 1950-talet tog [[Hasse Ekman]] över efter Schamyl Bauman och det blev en handfull filmer – däribland ''[[Sjunde himlen (film)|Sjunde himlen]]'' (1956), ''[[Med glorian på sned]]'' (1957) och ''[[Fröken Chic]]'' (1959).
 
[[Fil:Sickan Carlsson in the 1930s.jpg|miniatyr|Sickan Carlsson i början av 1930-talet.]]
I början av 1950-talet började Carlsson medverka i radioprogrammet ''Dagens revy'', en revy som sändes varje vecka och som skrevs av [[Gösta Bernhard]] och [[Stig Bergendorff]].<ref>Carlsson (1977), s. 128.</ref> Under 1950-talet medverkade hon tillsammans med [[Kar de Mumma]] i radioprogrammet ''Sickan och Kar de Mumma'' som sändes varje vecka.<ref>Carlsson (1977), s. 220.</ref> Därutöver hördes hon i radio i program som [[Tjugo frågor (radioprogram)|''Tjugo frågor'']], ''[[Frukostklubben]]'', ''[[Det ska vi fira]]'' och ''Schlagerfrågan''.
 
Sickan Carlsson spelade även teater och revy vid sidan om filmen. År 1945 spelade hon mot [[Max Hansen]] i ''En förtjusande fröken'' och ''[[Gröna hissen (pjäs)|Gröna hissen]]''; den senare hade de båda medverkat i [[Gröna hissen (film, 1944)|en filmatisering]] av redan året innan. Från och med 1935 och under många år framåt arbetade Sickan Carlsson också tillsammans med Karl Gerhard i hans revyer, och han var något av en läromästare för henne. Sickan Carlsson spelade även i några Kar de Mumma-revyer, exempelvis Kyss Karlsson, 1967, och året därpå Den stora succén. Återigen var det Hasse Ekman som regisserade henne.<ref name="skbl" />
 
Sickan Carlsson lanserade under sin karriär också många filmmelodier som gavs ut på skivor,skiva. Hon sjöng bland annat ''Löjtnantshjärtan'', ''Jag”Jag ska sjunga för dig''dig”, ”Klart till drabbning” och det som kom att bli hennes signaturmelodi; ''Jag”Jag är så glittrande glad''glad”.<ref name=skbl/>
I början av 1950-talet började Carlsson medverka i radioprogrammet ''Dagens revy'', en revy som sändes varje vecka och som skrevs av [[Gösta Bernhard]] och [[Stig Bergendorff]].<ref>Carlsson (1977), s. 128.</ref> Under 1950-talet medverkade hon tillsammans med [[Kar de Mumma]] i radioprogrammet ''Sickan och Kar de Mumma'' som sändes varje vecka.<ref>Carlsson (1977), s. 220.</ref>
 
I mitten av 1950-talet tog [[Hasse Ekman]] över efter [[Schamyl Bauman]] och det blev en handfull filmer däribland ''[[Sjunde himlen (film)|Sjunde himlen]]'' (1956), ''[[Med glorian på sned]]'' (1957) och ''[[Fröken Chic]]'' (1959). När [[Ingmar Bergman]] 1958 hade frågat henne om hon ville tjänstgöra vid [[Malmö Stadsteater]] tackade hon nej. I [[Alf Kjellin]]s ''[[Lustgården (film, 1961)|Lustgården]]'' (1961) – med manus av [[Ingmar Bergman]] – fick hon en mer dramatisk roll som den ogifta servitrisen Fanny, vars dotter spelades av [[Bibi Andersson]].<ref>Carlsson (1977), s., 229–231.</ref> ''Lustgården'' blev hennes sista stora roll. UnderI 1961–1963filmen speladeupplevde Sickan Carlsson dock att hon teateräntligen fått [[Intiman]]visa iatt Stockholmhon medkunde Hasseklara Ekmanav somen regissörmer seriös och 1967mogen ochroll, 1968inte medverkadebara honlustspel. Hon beskriver i [[Karsina dememoarer Mumma-revyn]]att ”Någon Folkan.<ref>Carlssonstor (1977).</ref>skådespelerska Henneshade sistajag långfilmvisserligen varaldrig ''[[Charlottekunnat Löwensköld (filmbli, 1979)|Charlottedet Löwensköld]]''vet (1979),jag. därMen hon speladekanske en dramatiskbättre. rollEn sommed prostinnastörre uttrycksmöjligheter, fler nyanser och ett rikare register.”<ref name=skbl/>
 
=== Senare år ===
Sickan lanserade många filmmelodier som gavs ut på skivor, bland annat ''Löjtnantshjärtan'', ''Jag ska sjunga för dig'' och hennes signaturmelodi ''Jag är så glittrande glad''.
Under 1961–1963 spelade hon teater på [[Intiman]] i Stockholm med Hasse Ekman som regissör och 1967 och 1968 medverkade hon i [[Kar de Mumma-revyn]] på Folkan.<ref>Carlsson (1977).</ref> Hennes sista långfilm var ''[[Charlotte Löwensköld (1979)|Charlotte Löwensköld]]'' (1979),<ref name=skbl/> där hon spelade en dramatisk roll som prostinna.
 
I början av 1990-talet medverkade hon i tv-serien ''[[Kusiner i kubik]]'' och gjorde framträdanden för pensionärsföreningar tillsammans med [[Annalisa Ericson]]. För sin filmkarriär erhöll hon 2005 en [[Guldbagge (filmpris)Hedersguldbaggen|hedersguldbagge]].<ref>{{webbref |url=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=4779362 |titel=Sickan Carlsson död |utgivare=[[Sveriges Radio]] |datum=2 november 2011 |hämtdatum=2 november 2011}}</ref>
 
=== Privatliv ===
Sickan Carlsson var gift tre gånger.<ref name=skbl/> I september 1939 gifte sig Carlsson med skeppsredaren [[Gösta Reuter]] i [[Engelbrektskyrkan]] i Stockholm. Året efter föddes dottern Ingegerd. Äktenskapet upplöstes, och 1945 gifte hon sig med biodirektören Åke Rapp (1914–1993). År 1957 skilde paret sig. År 1958 gifte hon sig med direktör [[Sölve Adamsson]],<ref>Carlsson (1977), s. 188–204.</ref> och hon förblev gift till makens bortgång 1987.

År 2011 avled hon på [[Borgarhemmet]] på [[Södermalm]] i Stockholm.<ref>{{tidningsref |url=http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13877760.ab |rubrik=Sickan Carlsson har avlidit |tidning=[[Aftonbladet]] |förnamn1=Fredrik |efternamn1=Rundkvist |förnamn2=Carina |efternamn2=Bergfeldt |datum=2 november 2011 |hämtdatum=2 november 2011}}</ref> Sickan Carlsson är begravd på [[Bromma kyrka, Stockholm|Bromma kyrkogård]] i Stockholms län.<ref>[http://hittagraven.stockholm.se/Sok/?&firstName=sickan&lastName=adamsson&pnr=1915&dateOfDeath=2011 Hitta graven]</ref>
 
== Eftermäle ==
Sickan Carlsson medverkade totalt i ett femtiotal filmer, under nästan lika många år. Som manliga motspelare hade hon ofta Åke Söderblom, [[Gunnar Björnstrand]] och Hasse Ekman. Regissören Schamyl Bauman påbörjade 1945 traditionen att göra årliga komedier med roller specialskrivna för Sickan Carlsson, vilka var så populära att "Sickanfilmer" blev ett begrepp.<ref name=skbl/> När Schamyl Bauman inte längre kunde filma tog Hasse Ekman över för att vidareutveckla Sickan Carlssons komeditalang. Genomgående spelade Sickan Carlsson starka, kompetenta yrkeskvinnor i Ekmans filmer, vilket ännu inte var vanligt, utan nytt och närmast lite provokativt. Hasse Ekman regisserade även Sickan Carlsson i Sveriges första [[Situationskomedi|sitcom]], ''Niklasons'' (1965), där hon spelade mamman i familjen ifråga och [[Karl-Arne Holmsten]] pappan.<ref name="skbl" />
 
Hon kom att bli en av de högst betalda skådespelerskorna i Sverige under en period, och enbart [[Viveca Lindfors]] och [[Sonja Wigert]] tjänade till exempel mer år 1945. I en gallupundersökning gjord 1942 placerade sig Sickan Carlsson bland landets fyra mest populära skådespelare, och i en popularitetsundersökning 1953 i tidningen ''[[Filmjournalen]]'' placerade hon sig på första plats. Hon var en av den svenska filmens största stjärnor, framför allt under 1940- och 1950-talen. Under 1990-talet uppträdde Sickan Carlsson tillsammans med kollegan Annalisa Ericson, duon som uppträtt ihop redan 1933.<ref name=skbl/>
 
Sickan Carlsson åtföljdes livet ut av epitetet ”glittrande glad” och porträtterade ofta helylleflickor. Detta överensstämde även med den verkliga personen. Därtill lades integritet, kraftfullhet och energi i kombination med komisk timing och ett strålande humör. Även om det främst blev komedier under Sickan Carlssons karriär, så gestaltade hon i dessa oftast livfulla, moderna, vanliga kvinnor som var lätta att relatera till, till skillnad från ouppnåeligt glamorösa filmstjärnor. Hon var folklig. Sickan Carlsson gick från att spela söta flickroller till överklassargbiggor, mödrar och makor, ambitiösa, hårt arbetande yrkeskvinnor, till mogna kvinnor med livsvisdom och värme. Under svåra tider, med krig och hot därom, erbjöd hennes glädjespridande förmåga tröst och hopp.<ref name=skbl/>
 
== Filmografi ==
{{Kolumner|3}}
*{{F|1932|En stulen vals}}
*{{F|1932|Jag gifta mig – aldrig}}
*{{F|1933|Kära släkten}}
*{{F|1934|Simon i Backabo}}
*{{F|1934|Sången till henne}}
*{{F|1935|Kärlek efter noter}}
*{{F|1935|Smålänningar}}
*{{F|1937|Klart till drabbning}}
*{{F|1937|O, en så'n natt!}}
*{{F2|1937|Ryska snuvan}}
*{{F|1938|Bara en trumpetare}}
*{{FF2|1938|Blixt och dunder}}
*{{F4|1939|Rena rama sanningen}}
*{{F|1939|Åh, en så'n grabb}}
*{{F|1939|Landstormens lilla Lotta}}
*{{F|1940|Gentleman att hyra}}
*{{F|1941|I natt – eller aldrig}}
*{{F|1941|Landstormens lilla argbigga}}
*{{F2|1942|Löjtnantshjärtan}}
*{{F|1942|Flickan i fönstret mitt emot}}
*{{F3|1942|Djurgårdsmässan}}
*{{F|1943|En flicka för mej}}
*{{F3|1943|Djurgårdsmässan}}
*{{F2F4|1944|Gröna hissen}}
*{{F|1944|Hans officiella fästmö}}
*{{F2|1945|Flickorna i Småland}}
*{{F|1946|Det glada kalaset}}
*{{F3F4|1947|Bröllopsnatten}}
*{{F4|1947|Pappa sökes}}
*{{F|1948|Livet på Forsbyholm}}
*{{F|1949|Jungfrun på Jungfrusund}}
*{{F|1949|Skolka skolan}}
*{{F|1950|Min syster och jag}}
*{{F|1950|Frökens första barn}}
*{{F|1951|Puck heter jag}}
*{{F|1952|En fästman i taget}}
*{{F|1952|Klasskamrater}}
*{{F|1952|Kronans glada gossar}}
*{{F3|1952|Klackarna i taket}}
*{{F|1954|Dans på rosor}}
*{{F|1955|Älskling på vågen}}
*{{F2|1956|Sjunde himlen}}
*{{F|1957|Med glorian på sned}}
*{{F|1958|Du är mitt äventyr}}
*{{F|1959|Fröken Chic}}
*{{F|1959|Himmel och pannkaka}}
*{{F4|1961|Lustgården}}
*{{TV|1965|Niklasons}}
*{{F4|1972|Anderssonskans Kalle}}
*{{F4|1973|Bröllopet}}
*{{F|1973|Anderssonskans Kalle i busform}}
*{{F3|1979|Charlotte Löwensköld}}
*{{F|1981|Pappa och himlen}}
*{{F3|1982|Strul}}
*{{TV|1983|Öbergs på Lillöga}}
*{{TV|1992|Kusiner i kubik}}
{{Kolumner-slut}}
 
Rad 142 ⟶ 168:
| || ''Indiansommar'', revy <br><small>[[Karl Gerhard]]|| || [[Folkan]]
|-
| || ''Karl-Gerhards vårrevy''|| || [[Stora Teatern, Göteborg|Stora Teatern]]
|-
| rowspan=2 | [[Teateråret 1938|1938]] || || ''Vi Västerhavstorskar'', revy <br><small>[[Karl Gerhard]]|| ||[[Lorensbergsteatern]]
Rad 164 ⟶ 190:
| [[Teateråret 1967|1967]] || || ''Kyss Karlsson'', revy <br><small>[[Kar de Mumma]]|| [[Hasse Ekman]] ||[[Folkan]]<ref>{{tidningsref |rubrik=Sickan glänser hos ojämn Mumma |tidning=Expressen |datum=14 januari 1967 |sid=27 |hämtdatum=22 april 2020 }}</ref>
|-
| [[Teateråret 1968|1968]] || Medverkande || ''DenKar storade Mummas succénnyårsrevy'', revy <br><small> [[Kar de Mumma]] || [[Hasse Ekman]] || [[Folkan]]<ref>{{Tidningsref |författare= |rubrik=Teaterannons |url=https://arkivet.dn.se/tidning/1968-01-04/11171-3/36 |tidning=Dagens Nyheter |id= |datum=4 januari 1968 |sid=36 |hämtdatum=6 januari 2024 |språk= |arkivurl= |arkivdatum= }}</ref>
|}
 
Rad 176 ⟶ 202:
| [[Teateråret 1943|1943]] || || ''Oss flickor emellan'' <br><small> [[Georg Eliasson]]<ref>{{Tidningsref |författare=[[Barbro Alving]] |rubrik= Lördagskvällen |url=http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-02-21/50/12 |tidning= Dagens Nyheter |id= |datum=[[21 februari]] [[Teateråret 1943|1943]] |sid=12|hämtdatum=2 februari 2016 |språk= |arkivurl= |arkivdatum= }}</ref> ||
|}
 
== Utmärkelser ==
* 1979 – [[H. M. Konungens medalj i 8:e storleken]]<ref name=skbl/>
* 1994 – Svenska Filmakademins silverplakett<ref name=skbl/>
* 2005 – Hedersguldbaggen<ref name=skbl/>
 
==Kommentarer==
{{Anmärkningslista}}
 
== Referenser ==
Rad 182 ⟶ 216:
<references/>
 
=== TrycktaAllmänna källor ===
* {{bokref |efternamn=Carlsson |förnamn=Sickan |medförfattare=Nyman, Anna |titel=Sickan: minnen berättade för Anna Nyman |år=1977 |utgivare=Bonnier |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-0-041937-0 (inb.) |libris=7145380}}
 
== Vidare läsning ==
* {{SKBL|författare=[[Jennifer Vintkvist|Vintkvist, Jennifer]]}}
 
== Externa länkar ==
* {{Commons|Sickan Carlsson}}
* {{Wikiquote|Sickan Carlsson}}
* {{SFDb|person=59614}}
* {{IMDb-namn|id=0138127}}
 
{{Hedersguldbagge}}
{{Rekommenderad}}
{{Auktoritetsdata}}
{{STANDARDSORTERING:Carlsson, Sickan}}
Rad 208 ⟶ 238:
[[Kategori:Sångare från Stockholm]]
[[Kategori:Mottagare av Hans Majestät Konungens medalj]]
[[Kategori:Mottagare av Hedersguldbaggen]]
[[Kategori:Mononymt kända personer|Sickan]]
[[Kategori:Projekt Kvinnliga huvudpersoner]]
{{Rekommenderad}}