Andrakammarvalet i Sverige 1921

Andrakammarvalet i Sverige 1921
Sveriges riksdags andra kammares 230 platser
Statsminister före valet; Oscar von Sydow; Oberoende konservativ	Ny statsminister ; Hjalmar Branting; Socialdemokraterna

Andrakammarvalet i Sverige 1921 hölls mellan den 10 och 26 september 1921. Valet 1921 var det första i Sverige där kvinnor fick rösta med allmän och lika rätt som män, även om vissa begränsningar bestod, bland annat kravet (på män) av fullbordad värnplikt. Även konkursutsatta, intagna, omyndigförklarade och mottagare av fattigstöd (socialbidrag) var undantagna rösträtt.^[1] I valet 1920 hade 20,4 procent av befolkningen haft rösträtt – vid valet 1921 hade denna andel ökat till 54,3 procent. Det totala valdeltagandet var 54,2 procent och fyra^[2] kvinnor röstades in i kammaren.

Valet genomfördes på olika dagar i landets 28 valkretsar. Först ut var Malmö, Helsingborg, Landskrona och Lund lördagen 10 september. Flest valkretsar, 18 stycken, röstade söndagen 11 september och 6 valkretsar röstade söndag 18 september. Sista valdagen var 26 september i Norrbottens län.^[3]

Trots att det bara gått ett år sedan det förra valet, såg partiuppställningen markant annorlunda ut: dels hade Jordbrukarnas riksförbund gått upp i Bondeförbundet, och dels hade Sveriges socialdemokratiska vänsterparti accepterat Kominterns "21 teser", bytt namn till Sveriges kommunistiska parti, och uteslutit "icke-revolutionära element", vilka bildat Sverges socialdemokratiska vänsterparti.

Valresultat

För samtliga genom valet invalda riksdagsmän, se Lista över ledamöter av Sveriges riksdags andra kammare 1922-1924.

Parti		Partiledare	Röster			Mandatfördelning
Parti		Partiledare	Antal	%	+− %	Antal	+−
	Sveriges socialdemokratiska arbetareparti	Hjalmar Branting	630 855	36,2	+6,5	93	+18
	Allmänna valmansförbundet	Arvid Lindman	449 302	25,8	−2,1	62	−9
	Liberala samlingspartiet	Nils Edén	325 608	18,7	−3,1	41	−6
	Bondeförbundet	Johan Andersson i Raklösen	192 269	11,1	−3,1	21	−8
	Sveriges kommunistiska parti	Karl Kilbom	80 355	4,6	−1,8	7	+−0
	Sverges socialdemokratiska vänsterparti	Ivar Vennerström	56 241	3,2	—	6	+6
	Nykterhetspartiet	?	7 157	0,4	—	—	—
	Övriga partier	—	165	0,0	—	—	−1
Antal giltiga röster			1 741 952	100,0		230
Ogiltiga röster			5 601
Totalt			1 747 553 (54,2 %)

I valet 1920 fick Sveriges socialdemokratiska vänsterparti 6,4% och 7 mandat. Ovan jämförs det mot Sveriges kommunistiska parti, vilket resulterar i en mindre tillbakagång. Om dock resultatet för båda vänsterpartierna i 1921 års val (7,8% och 13 mandat) jämförs med 1920 års resultat - märks dock ett ökat väljarstöd.
Nykterhetspartiet fick alla sina röster i Stockholms stads valkrets
Första gången kvinnor invaldes i Riksdagens Andra kammaren: Elisabeth Tamm, Nelly Thüring, Bertha Wellin, Agda Östlund (samt Kerstin Hesselgren i Första kammaren)^[2]

Regeringsbildning

Till följd av socialdemokraternas seger fick Hjalmar Branting för andra gången kungens uppdrag att bilda regering. Regeringen Branting avgick dock redan 1923, då riksdagen avslog en proposition som ville bibehålla rätten till understöd för dem som varit arbetslösa i minst sex månader.

Därefter tog högerregeringen Trygger, under ledning av första kammarens Ernst Trygger, vid, och regerade fram till andrakammarvalet 1924.

Referenser

Noter

^ ”Läs om kvinnors rösträtt i Sverige - Riksarkivet”. Riksarkivet. https://riksarkivet.se/om-kvinnlig-rostratt-i-sverige. Läst 28 april 2017.
^ [a b] ”Historiskt val för mer än tre miljoner”. Kungliga biblioteket och Riksdagens Jubileumsfond. Arkiverad från originalet den 14 september 2021. https://web.archive.org/web/20210914152708/https://demokrati100.se/historiskt-val-for-mer-an-tre-miljoner/. Läst 14 september 2021.
^ SCB (1922). Riksdagsmannavalen 1921. sid. 27. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/SOS%201911-%2FValstatistiken%2FRiksdagsmannavalen%20(SOS)%201909-1968%2FValstatistik-Riksdagsmannavalen-1921.pdf. Läst 14 september 2021

Källförteckning

SCB: Riksdagsmannavalen 1921
Peter Esaiasson (1990). Svenska valkampanjer 1866-1988. Stockholm: Allmänna förlaget. ISBN 91-38-92035-2

[1] ”Läs om kvinnors rösträtt i Sverige - Riksarkivet”. Riksarkivet. https://riksarkivet.se/om-kvinnlig-rostratt-i-sverige. Läst 28 april 2017.

[:0-2] [a b] ”Historiskt val för mer än tre miljoner”. Kungliga biblioteket och Riksdagens Jubileumsfond. Arkiverad från originalet den 14 september 2021. https://web.archive.org/web/20210914152708/https://demokrati100.se/historiskt-val-for-mer-an-tre-miljoner/. Läst 14 september 2021.

[3] SCB (1922). Riksdagsmannavalen 1921. sid. 27. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/SOS%201911-%2FValstatistiken%2FRiksdagsmannavalen%20(SOS)%201909-1968%2FValstatistik-Riksdagsmannavalen-1921.pdf. Läst 14 september 2021

[1]

[2]

[3]