Visa källa för Silvernitrat

{{Kemibox
|Vardagligt namn   = 
|Bild              = Silver-nitrate-2D.svg
|Bildtext          = Strukturformel
|Bildbredd         = 200
|Bild2             = Silver nitrate crystals.jpg
|Bild2text         = Kristaller av silvernitrat
|Systematiskt namn = Silvernitrat
|Övriga namn       = Lapis
|Kemisk formel     = [[Silver|Ag]][[Nitrat|NO<sub>3</sub>]]
|Utseende          = Vita kristaller
|CAS-nummer        = 7761-88-8
|SMILES            = [O-][N+](=O)[O-].[Ag+]
|Molmassa          = 169,87
|Densitet          = 4,35
|LöslighetOrd      = 2,16 kg/liter
|LöslighetTemp     = 20
|Smältpunkt        = 212
|Smältextra        = 
|Kokpunkt          = 444
|Kokextra          = sönderfaller
|Huvudfara         = {{GHS-tabell|frätande|miljöfarlig}}
|NFPA704           = {{NFPA 704|Hälsa=2|Eldfarlighet=0|Reaktivitet=2|Andra=OX}}
|LD50              = 1173 mg/kg (oralt)
|}}

'''Silvernitrat''' ([[latin]]: ''argentum nitricum'', [[kemisk formel]] AgNO<sub>3</sub>, molmassa 169,9&nbsp;g/mol), även kallad lapis från dess äldre latinska benämning lapis infernalis, är [[salpetersyra]]ns silversalt, eller silvrets [[nitrat]].  

== Framställning ==
''efter Meyers varulexikon, 1952''<ref>Meyers varulexikon, Forum, 1952</ref>

Silvernitrat tillverkas genom lösning av rent metalliskt [[silver]] i salpetersyra, indunstning till torrhet och upphettning av indunstningsresterna till smältning för att avlägsna spår av fri salpetersyra. När man löser resten i vatten och indunstar till kristallation, erhålls saltet som färglösa, genomskinliga, tavelformade eller bladiga kristaller.

Vid fabriksmässig tillverkning används ofta kopparhaltigt silver. Då löser man den smälta massan i vatten och tillsätter under någon tid ren [[silveroxid]], varvid [[koppar]]n utfälls som olöslig oxid, som därefter filtreras bort.

== Användning ==
Silvernitrat har använts flitigt inom [[fotografi]]n för att tillverka [[fotografisk film]]. Det används även för etsning av blodkärl för att förhindra blödning. Silvernitrat är ''inte'' ljuskänsligt i sig, utan används istället för att tillverka ljuskänsliga silverhalider direkt i filmens emulsion. 

Eftersom silvernitrat är vattenlösligt men varken [[silverklorid]] eller någon annan [[halid|silverhalid]] är det, kan man analysera förekomsten av halid[[joner]] i en vattenlösning genom att droppa silvernitratlösning i den; finns det [[fluor]]id-, [[klor]]id-, [[brom]]id- eller [[jod]]idjoner närvarande bildas en svårlöslig [[utfällning|silverhalidfällning]]. Det bildas också en mörk eller grå finkornig fällning, då av metalliskt silver, om lösningen innehåller reducerande ämnen såsom [[askorbinsyra]] (C-vitamin).

Den tyske läkaren [[Carl Siegmund Franz Credé]] införde 1881 metoden att droppa en lösning av silvernitrat (inledningsvis 2&nbsp;%<ref name="ugglan2">{{runeberg.org|nfbc|0380.html Blindhetsstatistik sp.691-692}}</ref>, senare användes huvudsakligen en 1&nbsp;% lösning) i ögonen på nyfödda spädbarn för att förhindra blindhet hos dem som smittats med [[gonokocker]] vid födelsen (''blennorrhæa neonatorum'', ögonvarflytning hos nyfödda<ref name="ugglan1">{{runeberg.org|nfbc|0379.html Blindhetsstatistik sp.689-690}}</ref>). Behandlingen kallas ofta Credés [[profylax]].

== Källor ==
<references/>
{{enwp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Silver_nitrate&oldid=484469480|artikel=Silver_nitrate|datum=29 mars 2012}}

[[Kategori:Antiseptika]]
[[Kategori:Nitrater]]
[[Kategori:Fotografiska kemikalier]]
[[Kategori:Silverföreningar]]
[[Kategori:Ljuskänsliga föreningar]]