Wikipedia:Vanliga frågor: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Fix död länk |
||
Rad 74: | Rad 74: | ||
== Att använda material på Wikipedia == |
== Att använda material på Wikipedia == |
||
=== Hur vet jag att Wikipedias innehåll stämmer? === |
=== Hur vet jag att Wikipedias innehåll stämmer? === |
||
:'''Svar:''' Man har inte gjort några heltäckande undersökningar om artikelkvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia. Det är ändå klart att kvaliteten varierar. Även om enstaka artiklar håller mycket god kvalitet kan man inte dra några generella slutsatser om hela Wikipedia från det. Artiklar kan vara allt ifrån dåligt skrivna utgående från eget tyckande till väldigt välskrivna med många olika källor. De populäraste artiklarna ''tenderar'' att vara de som är mest felfria, då chansen är stor att någon ser och rättar eventuella fel som smugit sig in i dem.<ref>Tidningen Realtids jämförelse mellan Wikipedia och Nationalencyklopedin, |
:'''Svar:''' Man har inte gjort några heltäckande undersökningar om artikelkvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia. Det är ändå klart att kvaliteten varierar. Även om enstaka artiklar håller mycket god kvalitet kan man inte dra några generella slutsatser om hela Wikipedia från det. Artiklar kan vara allt ifrån dåligt skrivna utgående från eget tyckande till väldigt välskrivna med många olika källor. De populäraste artiklarna ''tenderar'' att vara de som är mest felfria, då chansen är stor att någon ser och rättar eventuella fel som smugit sig in i dem.<ref>Tidningen Realtids jämförelse mellan Wikipedia och Nationalencyklopedin, https://www.realtid.se/slaget-om-basta-webbuppslagsverket</ref><ref>[[Vetandets värld]]s jämförelse, https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipediadiskussion:Press/Arkiv_2007#Wikipedia_i_Vetandets_v.C3.A4rld</ref><ref>Biblioteksbladets jämförelse mellan Wikipedia, Nationalencyklopedin och Susning.nu, http://www.biblioteksforeningen.org/bbl/bbl2006/Biblioteksbladet_nr4_2006.pdf{{Död länk|datum=2021-02}}</ref><ref>[[Svenska Dagbladet]]s jämförelse, https://www.svd.se/gratis-natlexikon-far-bra-betyg</ref> Sidan [[Wikipedia:Wikipedia som källa]] innehåller många tips om hur man bedöma en enskild Wikipedia-artikels kvalitet. Enstaka grava fel kan ändå finnas också i bra artiklar. Man kan minimera risken genom att dubbelkolla mot någon annan källa. Detta gäller lika mycket för Wikipedia som för alla andra informationskällor. Se bland annat <span class="plainlinks">[http://kollakallan.skolverket.se/ Skolverkets sida "Kolla källan"]</span>{{Död länk|datum=2021-02}} för mer information. |
||
=== Om alla kan redigera Wikipedia, blir inte innehållet förstört? === |
=== Om alla kan redigera Wikipedia, blir inte innehållet förstört? === |
Versionen från 9 mars 2021 kl. 16.18
Kontakta Wikipedia | |
Frågor: |
Bildfrågor · Faktafrågor · Fikarummet · Persondatafrågor · Vanliga frågor · Wikidatafrågor · Wikipediafrågor · Översättningsfrågor |
Kontakt: |
Anmäl ett fel · Bybrunnen · Faddrar · IRC · Kontakt · Pressfrågor · Wikipedia i media · Wikiträffar |
Här finner du svar på ofta förekommande frågor om vad Wikipedia är, hur Wikipedia fungerar och hur man bidrar. Länkar till sidor där man kan ställa frågor hittar du under ”Kontakta Wikipedia” och ”Deltagarsidor” här ovan och intill.
Allmänt om Wikipedia
Vad är Wikipedia?
- Svar: Wikipedia är ett gratis uppslagsverk på Internet, och finns i många olika separata språkversioner. Innehållet är fritt för alla att redigera och återanvända. Artiklarna skrivs och kvalitetskontrolleras av dess användare, både av människor som känner sig höra till den gemenskap arbetet har skapat och av tillfälliga besökare.
Vad är Wikipedias mål?
- Svar: Målet är, som en av Wikipedias grundare, Jimmy Wales, ofta sagt: "Tänk dig en värld där varje person ges tillgång till hela mänsklighetens samlade kunskap. Det är det vi gör."
- Wikipedia står för en del av denna vision, men det finns en arbetsfördelning mellan Wikipedia och systerprojekten, såsom Wikibooks, Wiktionary, Wikisource och Wikimedia Commons.
Vad betyder namnet Wikipedia? Vad är en wiki?
- Svar: Wikipedia är en sammanslagning av termerna "wiki" och "-pedia". Wiki är ursprungligen ett hawaiianskt ord som betyder "snabb". Det används numera om en sorts programvara som möjliggör samarbete snabbt och enkelt. -pedia kommer från engelskans 'encyclopedia', uppslagsverk. Wikipedia brukar förkortas WP.
Hur länge har Wikipedia funnits? Hur startade Wikipedia?
- Svar: Wikipedia grundades den 15 januari 2001 av två amerikaner, internetentreprenören Jimmy Wales och filosofiprofessorn Larry Sanger. Tanken var från början att det skulle vara ett snabbt sätt att få nytt material till ett annat uppslagsverk, Nupedia, vars innehåll skulle vara kvalitetskontrollerat av experter. När Wikipedia växte för snabbt övergavs Nupedia-tanken.
Hur stort är Wikipedia?
- Svar: Wikipedia fanns april 2015 på 288 olika språk, varav 235 hade mer än tusen artiklar.[1] Sammanlagt hade de olika språkversionerna då mer än 33 miljoner artiklar, skrivna av över 49 miljoner användare.[2] Totalt sett besöks Wikipedia dagligen av ungefär 10–15% av alla som använder Internet,[3] vilket betyder cirka 20 000 besök per sekund.[4] Svenskspråkiga Wikipedia innehåller just nu 2 598 229 artiklar.
Vem äger Wikipedia?
- Svar: Upphovsrätten till innehållet (till exempel texter, bilder) ägs av de enskilda bidragsgivarna. Eftersom Wikipedia använder fria licenser (främst CC BY-SA 3.0), kan innehållet bearbetas, kopieras och användas av vem som helst. Varumärket Wikipedia (inklusive dess logotyp) ägs av den ideella organisationen Wikimedia Foundation, som också driver servrarna, utvecklar programvaran, arbetar med strategiska mål och hanterar vissa juridiska frågor.
Finns det en risk att Wikipedia försvinner?
- Svar: Stiftelsen som driver Wikipedia är visserligen ideell, men det finns många som tycker att Wikipedia är ett såpass viktigt projekt att de gärna skänker pengar för att se till att Wikipedia finns kvar även i framtiden. Det verkar inte finnas några tecken på att projektet expanderar fortare än vad inkomsterna gör, fastän Wikipedia inte har andra intäkter än donationer.
- Men även om stiftelsen skulle haverera helt oförutsett, är Wikipedias fortlevnad garanterad. Eftersom alla artiklar är fria under en fri licens och den bakomliggande mjukvaran är öppen källkod kan vem som helst sätta upp en kopia av Wikipedia (de facto finns många webbplatser med kopior av innehållet). En webbplats som denna, speciellt den svenskspråkiga delen, är inte speciellt krävande. En enda intresserad privatperson är fullt tillräckligt för att driva svenskspråkiga Wikipedia vidare. Hela projektet, alla språkversioner, bildarkiv med mera, drivs med en årlig budget på ungefär tio miljoner dollar. Wikipedia är alltså byggt från grunden för beständighet. Vi räknar med att Wikipedia ska finnas i en eller annan form så länge Internet består.
Var ligger denna sajt?
- Svar: Wikipedia kan läsas och redigeras över hela världen, så länge man har ocensurerad internetanslutning (eller ifall man använder någon av de statiska kopior som gjorts). Själva servrarna där innehållet lagras finns i Virginia och Florida, med mellanservrar i Kalifornien och Amsterdam (se detaljer på engelska). Sedan januari 2013 är installationen i Ashburn, Virginia huvudanläggning, medan Florida-anläggningen håller på att avvecklas. Tidigare har även en mellanserver funnits i Korea.
Hur kontaktar jag Wikipedia?
- Svar: Se sidan Wikipedia:Kontakt.
Varifrån kommer pengarna för att driva Wikipedia?
- Svar: Wikipedia är helt ideellt och Wikimedia Foundation säljer inte reklamplats. Wikimedia Foundations alla intäkter är pengagåvor från privatpersoner, organisationer och företag, alternativt stipendier. Jämfört med andra organisationer som driver lika stora webbplatser är Wikimedia Foundation en relativt liten organisation.
- Om du vill donera ett litet eller stort belopp, finns instruktioner på insamlingssidan. Det går att betala med bankkort och Paypal. Pengarna går då till servrar, bandbredd, underhåll och utveckling. Observera att bidragen går till centralorganisationen och att det inte går att öronmärka donationer till svenskspråkiga Wikipedia.
- Har du inte möjlighet att betala via Paypal eller betalkort, kan du istället betala via bankgiro eller Swish till den svenska stödorganisationen Wikimedia Sverige (allmän donationssida, donera via bankgiro eller Swish). Wikimedia Sverige arrangerar och stödjer bland annat utbildningar om Wikipedia och fysiska träffar för användare i Sverige – se Wikipedia:Wikiträffar. I Finland finns den motsvarande organisationen Wikimedia Suomi. Det finns även en svenskspråkig[död länk] och en engelskspråkig webbshop där man kan köpa Wikipediarelaterade kläder, muggar och annat.
- För frågor kring betalning etc till Wikipedia, skriv e-post till donate@wikimedia.org.
Hur fungerar Wikipedia?
Hur fungerar Wikipedia?
- Svar: Till skillnad från traditionella uppslagsverk, som skrivs av en grupp utvalda experter, skapas och omskapas Wikipedias innehåll av dess användare. Mängden skribenter som kontrollerar varandras bidrag, tillsammans med ett antal verktyg som är inbyggda i programvaran, är tillräckligt för att texterna ska bli bra. Alla som vill får bidra, men vid konflikter eller störande beteende finns flera sätt att skydda artiklarna och Wikipedias användare.
Har Wikipedia några regler?
- Svar: Wikipedia har fem grundprinciper:
Wikipedia är ett uppslagsverk | Wikipedia tar inte ställning | Wikipedia har ett fritt innehåll | Wikipedia har en uppförandekod | Wikipedia har inga fasta regler |
Vem skriver Wikipedias artiklar?
- Svar: Skribenterna kommer från alla möjliga håll: ämnesexperter och intresserade, högt skolade och oskolade, goda stilister och dyslektiker. Eftersom Wikipedia låter alla bidra, till och med anonymt, finns det ingen möjlighet att avgöra exakt vilka det är som bidrar. Vissa undersökningar tyder på att den typiska skribenten är man (86%), ung (i genomsnitt 25,8 år) och har högskoleutbildning (siffrorna enligt en stor undersökning från 2009</ref>).
Att använda material på Wikipedia
Hur vet jag att Wikipedias innehåll stämmer?
- Svar: Man har inte gjort några heltäckande undersökningar om artikelkvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia. Det är ändå klart att kvaliteten varierar. Även om enstaka artiklar håller mycket god kvalitet kan man inte dra några generella slutsatser om hela Wikipedia från det. Artiklar kan vara allt ifrån dåligt skrivna utgående från eget tyckande till väldigt välskrivna med många olika källor. De populäraste artiklarna tenderar att vara de som är mest felfria, då chansen är stor att någon ser och rättar eventuella fel som smugit sig in i dem.[5][6][7][8] Sidan Wikipedia:Wikipedia som källa innehåller många tips om hur man bedöma en enskild Wikipedia-artikels kvalitet. Enstaka grava fel kan ändå finnas också i bra artiklar. Man kan minimera risken genom att dubbelkolla mot någon annan källa. Detta gäller lika mycket för Wikipedia som för alla andra informationskällor. Se bland annat Skolverkets sida "Kolla källan"[död länk] för mer information.
Om alla kan redigera Wikipedia, blir inte innehållet förstört?
- Svar: En del personer försöker förstöra artiklarna, och nybörjare lyckas inte heller alltid göra rätt, men Wikipedia har ett kraftfullt system för att förhindra att vandalisering och misstag ligger kvar. Alla versioner av alla artiklar finns kvar och gamla versioner går att återställa, och vandalism och misstag upptäcks ofta snabbt av användare. Versioner som innehåller kränkningar eller bryter mot upphovsrätten kan raderas, och göras oåtkomliga för icke-administratörer. För en längre förklaring, se Wikipedia:Kvalitetshanteringsverktyg.
Får jag använda Wikipedias bilder?
- Svar: De flesta bilder på Wikipedia är publicerade under olika fria licenser, ofta CC BY-SA. Det innebär att du får kopiera, bearbeta och använda bilderna så länge du följer vissa formkrav – oftast framförallt gällande omnämnande av upphovsman och licens – och inte bryter mot varumärkesrätt, de avbildades rättigheter och liknande. Se vidare Wikipedia: Att återanvända material från Wikipedia.
Får jag ladda ner större delar av eller hela Wikipedia?
- Svar: Ja, eftersom Wikipedia ligger under en fri licens. Du behöver inte ens kopiera sidorna manuellt. På Wikipedia:Databasnerladdning finns länkar och information för nerladdning av databasen. Själva nerladdningssidan finns här. Wikipedias programvara, MediaWiki går också att ladda ner. Det gör du här.
- Om du skall distribuera innehållet vidare (till exempel genom att ha det tillgängligt på en webbserver) måste du dock redigera bort logotyper knutna till Wikimedia och Wikipedia som skulle ge en missvisande bild av ditt förhållande till organisationen och bidragsgivarna, och se till att länkar till upphovsmän med mera pekar rätt. I Wikipedia på vissa andra språk, såsom finska eller engelska, förekommer också bilder som används med stöd av vissa undantag i upphovsrätten som inte nödvändigtvis gäller i det sammanhang och i den jurisdiktion där du skall använda dem.
- Bilder som hämtas från Wikimedia Commons är i allmänhet upphovsrättsligt oproblematiska (men se till att bildbeskrivningssidorna är länkade från bilderna), utom de ovannämnda logotyperna. De bilder som tillhandahålls genom andra projekt (framförallt enskilda språkversioner av Wikipedia) bör kontrolleras mer noggrant.
Hur citerar man Wikipedia?
- Svar: Använd funktionen Special:Citera och ange artikelns namn. Där får du all information du behöver.
Att använda Wikipedia
Kan man få webbplatsen att visa lokal eller svensk tid?
Fråga: Kan man få webbplatsen att visa annan tid istället för CET?
- Svar: Ja, gå in på Inställningar och fliken "Datum och tid". Välj Tidzon: "Europa/Stockholm" för svensk tid, "Europa/Helsinki" för finsk tid och så vidare. Notera att standarden på svenskspråkiga Wikipedia är svensk tid (men andra wikier kan ha annan standardtid, till exempel UTC på Wikimedia Commons).
Hur söker man efter delar av ord?
Fråga: Hur söker man efter delar av ord? Jag vill exempelvis hitta alla sökord som innehåller alla böjningsformer av ordet "variabel" (till exempel "variabler" och "variabeln").
- Svar: Vissa jokertecken går att använda. Sökning på variab* kan fungera i fallet ovan. Mer alternativ presenteras på Wikipedia:Sökning.
Kan man stänga av automatisk utloggning etc.?
Fråga: Kan man stänga av automatisk utloggning eller förlänga tiden innan man loggas ut? Hur?
- Svar: När man loggar in kan man markera en kryssruta och då förlängs tiden avsevärt innan man blir utloggad. Rutan bör inte markeras om man använder en enhet (dator etc) som delas med andra, eftersom det medför att andra också kan använda kontot utan inloggningsuppgifter. Ibland blir man även utloggad i förtid när det görs underhåll på servrarna, vilket inte går att göra något åt.
Har mitt användarnamn någon särskild koppling till den svenskspråkiga delen av Wikipedia?
Fråga: Har mitt användarnamn någon särskild koppling till den svenskspråkiga delen av Wikipedia bara för att det skapades där? Eller kan jag fritt skriva artiklar på till exempel Wikipedia på esperanto utan att det blir någon som helst skillnad mot om jag istället hade skapats där?
- Svar: Användarnamnen gäller automatiskt på alla språkversioner (och "systerprojekt" såsom Wikimedia Commons och Wikibooks). En av språkversionerna på ett projekt räknas som "hemwiki", vilket dock sällan har någon betydelse. Status (etablerad användare, administratör etc.) och vissa inställningar gäller skilt för varje projekt. Tidigare var man tvungen att registrera sig skilt på varje språkversion och visst trassel kan kvarstå för gamla användarnamn. Se vidare Wikipedia:Användarnamn.
Teckenförklaringar
Fråga: Vad betyder N och m på Senaste ändringarna?
- Svar: N betyder att det är en nyskapad artikel och m betyder att det är en mindre ändring, det vill säga att bidragsgivaren har markerat rutan "Mindre ändring" (enbart tillgänglig för inloggade användare).
Robotändringar
Fråga: Det står att man kan visa och gömma robotredigeringar på Senaste ändringarna. Vad är en robotredigering?
- Svar: En robot eller ett script är datorprogram som automatiskt utför vissa monotona uppgifter som ska utföras i ett stort antal artiklar ("script"-användarna utför i allmänhet ändringar som behövs när mjukvaran uppgraderas, "bot"-användare annat). Den som ofta vill göra automatiska eller halvautomatiska redigeringar kan ansöka om att ett parallellkonto skall registreras som robot. Fördelen är dels att redigeringar i snabb takt tillåts, dels att den som inte vill inte behöver se redigeringarna (som skall vara icke-kontroversiella). Se vidare Wikipedia:Robotar.
Visning av främmande tecken
Fråga: Vissa specialtecken och tecken skrivna med andra skriftsystem kan inte visas (visas som fyrkanter eller frågetecken beroende på webbläsare). Hur gör man för att se dessa?
- Svar: För att se specialtecken och tecken ur andra skriftsystem måste datorn veta hur de ser ut. De flesta typsnitt (teckensnitt, font) innehåller en begränsad uppsättning tecken, men det går att installera typsnitt som innehåller tecknen för språket ifråga eller en allmänt mer komplett uppsättning. Hur man gör det och får webbläsaren att använda typerna ifråga varierar mellan olika system. Se vidare Wikipedia:Återgivning av främmande språk#Tekniska begränsningar.
aa, ae & oe blir automatiskt å, ä & ö vid redigering
Detta beror på att specialtangentbord har aktiverats. Tryck Ctrl + m för att ändra tillbaks eller klicka på den lilla tangentbordssymbolen i nedre högra hörnet av redigeringsfönstret och välj "Använd standardtangentbord".
Att bidra till Wikipedia
Varför ska jag skriva artiklar i Wikipedia?
Svar: Det finns flera anledningar till att du vill hjälpa Wikipedia:
- Det är ett roligt och lärorikt sätt att tillbringa tid
- Det kostar inget
- Du kan rätta andras verk utan att behöva fråga om lov
- Du har kunskaper som väldigt få andra har
- Du hjälper projektet att växa vilket kan inspirera fler
Varför ska jag lägga ner tid här när mina bidrag ändras av andra?
Svar: Det inte särskilt troligt att just din version av en artikel finns kvar om några år. I de allra flesta fall är de efterföljande redigeringarna till det bättre: ännu mer text, fler bilder, mer korrekt språk, fler källor, mer aktuell information och mer i samklang med resten av Wikipedia. Ju fler som hjälper till, desto större chans att vi kan göra något riktigt bra tillsammans. Tänk istället att din version inspirerat andra att skriva något ännu bättre och därmed varit värd din tid. Om du gjort ditt jobb bra är det också sannolikt att dina val i hög grad påverkar den senare artikeln.
De gånger när resultatet blir sämre går det alltid att återställa en tidigare version, eftersom alla versioner av alla artiklar sparas. Det vanliga är dock att någon arbetar in det som var bra i de nya versionerna i den gamla, eller tvärtom.
Hur tar man bort en klottersida?
Fråga: Hur tar man bort en klottersida?
- Svar: Det kan bara administratörer göra, men när du hittar klotter eller annat olämpligt på Wikipedia kan du hjälpa till med städningen genom att uppmärksamma administratörerna. Detta gör du genom att skriva in texten
{{radera}}
längst upp på klotterartikeln. Då dyker den upp i Kategori:Snabbraderingar och kommer inom kort att granskas. Se även Sidor föreslagna för radering där mindre självklara fall tas upp.
Att skriva artiklar
Ska man göra språklänkar även om motsvarande artikel saknas?
Fråga: Ska man skapa språklänkar (interwikilänkar) när motsvarande artikel saknas på det andra språket, men man kan anta att motsvarande artikel kommer att skapas på det andra språket?
- Svar: Man länkar bara till sidor som finns på andra Wikipediaversioner. Om artikeln inte finns är det svårt att veta vilket namn den kommer att få och en länk till en icke-existerande sida kan vara förvirrande. Sök istället på andra språk du har kunskaper om. Tidigare angavs språklänkar direkt i artiklarna, men numer sker det via den gemensamma databasen Wikidata. Om du hittar en artikel med språklänkar via Wikidata och du lägger till den svenska artikeln kommer också den ännu saknade artikeln förhoppningsvis att länkas när den skrivs. Se gärna till att Wikidata-objektet har namn och beskrivning på engelska.
Måste man skapa hela artiklar från början?
Fråga Om man stöter på en oskapad artikel men har begränsat med uppgifter, ska man då skriva in vad man vet eller är man tvungen att skriva en artikel om det ämnet? Har försökt göra detta men får bara massa meddelanden. Jag trodde man skulle hjälpas åt att bygga denna sajt. Kanske dumt av mig. Jag vill ju inte lägga in massa uppgifter som jag inte är helt säker på.
- Svar: Man är absolut inte tvungen att skriva en fullständig artikel, men man bör försöka skriva en artikel som står på egna ben. Artikeln ska i sig själv förklara vad den handlar om och berätta något väsentligt om artikelämnet. Det ska också framgå varför artikelämnet är relevant. Artiklar med bara en eller ett par meningar uppfattas nästan alltid som problematiska. Dessutom ska man ange vilka källor man använt. Om man inte har källor till hands utan bara skriver vad man vet, kommer någon senare att vara tvungen att skriva om artikeln eller radera den.
Vilka typer av artiklar passar in i Wikipedia?
Fråga: Vilka typer av artiklar passar in i Wikipedia? Kan man skriva om precis allt? Hur är det med alla facktermer och specialord som används inom olika ämnesområden – ska man göra enskilda artiklar om varje ord?
- Svar 1: Alla artiklar som skulle passa i ett traditionellt uppslagsverk och en hel del annat. Se även Wikipedia:Vad Wikipedia inte är för exempel på sådant som inte passar in. Det är oftast inte att rekommendera att skapa enskilda artiklar om facktermer och specialord som kan förklaras i en enda mening. Dessa kan i stället omdirigeras till något närliggande uppslagsord, där termen förklaras i ett sammanhang. I annat fall kan det skapas i systerprojektet Wiktionary.
- Svar 2: Huvudregeln är att man kan skriva om det som kan tänkas intressera andra, i den mån informationen passar i ett levande uppslagsverk. Ifråga om levande personer är det särskilt viktigt att visa hänsyn, undvika förtal och respektera personens privatliv. Det som skrivs måste också gå att verifiera av andra utan alltför stort besvär.
- Svar 3: Undvik att skriva en artikel om dig själv, någon du känner personligen eller ditt band. Se Wikipedia:Intressekonflikter. Om en sådan artikel är relevant kan du istället be om hjälp eller önska den i Wikipedias önskelista.
Hur gör man när ett ord kan betyda flera saker?
Fråga: Många ord har flera betydelser. Har ni något standardsätt att hantera det?
- Svar: Artiklar som rör samma stavning men med olika betydelser kan få ett särskiljningstillägg i namnet, exempelvis "Helena (mytologi)" eller "Louis De Geer (1910–1987)". Ofta skapas en så kallad förgreningssida som samlar dessa artiklar. Se till exempel Helena och Louis De Geer. Mer ingående råd finns i Wikipedia:Särskiljning.
Hur åtgärdas felstavningar och andra fel på låsta sidor?
Fråga: När jag ser felstavningar eller annat som borde ändras på en sida som är låst för redigering, hur kan jag få det åtgärdat? Jag kan ju inte redigera låsta sidor.
- Svar: Administratörer kan redigera skrivskyddade sidor, alternativt låsa upp dem om det är ett gammalt skrivskydd som borde tas bort. Skriv på sidans diskussionssida, eller ta upp frågan på Wikipedia:Begäran om åtgärder. I allmänhet är skrivskydd kortvariga och också administratörer undviker då att göra ändringar medan skyddet finns kvar. Halvlåsta sidor kan redigeras av alla inloggade etablerade användare och då rättas fel i allmänhet allteftersom de upptäcks eller påtalas.
Hur skriver jag nya artiklar?
Fråga När jag kom hit tänkte jag först lära mig genom att prova mig fram, så jag skapade en artikel och gjorde länkar av vissa ord där som jag tyckte var intressanta (de blev ju nästan alla röda till en början). Sedan tänkte jag efterhand bygga på utifrån denna sida. Är detta ett rimligt sätt att gå tillväga? Eller hur är annars tänkt att användas egentligen? Hur gör ni andra?
- Svar 1: Det är helt rätt att länka vissa ord; särskilt ord som kan behöva förklaras för att alla ska förstå det. En röd länk innebär att målartikeln inte är skapad, vilken fungerar som en uppmaning till andra att skapa den. Det kan också vara en indikation på att ordet inte platsar som fristående artikel eller att det är felstavat. Se Wikipedia:Skriv en ny artikel för vägledning.
- Svar 2: Det är ett bra sätt, om du genast tänker skriva en hygglig artikel (begriplig, sann, med källorna angivna). Om du däremot hellre först experimenterar utan att behöva tänka på eventuella läsare så ska du använda Wikipedia:Sandlådan eller en undersida till din användarsida. När sidan tål att läsas kan du flytta sidan (om du använde en undersida) eller kopiera innehållet till dess riktiga plats.
Finns mallsidor för böcker, författare, filmer och liknande?
Fråga: Finns mallsidor för böcker, författare, filmer och liknande?
- Svar: Någonting i den stilen finns under Wikipedia:Disposition/Artikelmallar och också ämnesguiderna (såsom Wikipedia:Att skriva om fiktion) innehåller tips och instruktioner. Artikelmallar och ämnesguider finns dock inte för alla typer av artiklar. Kolla gärna hur befintliga artiklar är skrivna, till exempel om böckerna "Om vänskap funnes", författaren Stig Claesson samt filmen " Casablanca (film)". Du kan klicka på redigera-knappen på en artikel som liknar den du vill skriva, kopiera wiki-texten där (utan att spara) och klistra in den som mall i din nya artikel. Vissa projekt, såsom Wikipedia:Projekt fåglar och Wikipedia:Projekt Kalle Anka har artikelmallar på projektsidorna. Det viktiga är ändå informationen du bidrar med (inklusive källor), den tekniska utformningen är lätt att fixa senare.
Finns det något enkelt sätt att använda bilder från andra språkversioner?
Fråga: Kan man på något enkelt sätt använda bilder från andra språkversioner av Wikipedia, till exempel den engelskspråkiga versionen, eller måste man kopiera dessa bilder och ladda upp dem till den svenskspråkiga versionen?
- Svar: Det går inte att länka till bilden på engelskspråkiga Wikipedia (eller andra språkversioner), men med lite tur befinner sig bilden i själva verket på en annan domän, https://commons.wikimedia.org. Om du infogar bilden som vanligt i din artikel, med [[Fil:Bildensnamn.filändelse]], så letar programvaran automatiskt på ovanstående domän (commons) efter en bild med det namnet. På engelskspråkiga och finskspråkiga Wikipedia använder man också en del bilder som på grund av upphovsrättsorsaker inte kan laddas upp på Commons. Det förekommer också att bilden laddats upp på en viss språkversion fast den bra kunde finnas på Commons. I det fallet kan den kopieras över till Commons och sedan användas i normal ordning. Var noga med att ange källan, upphovsmannen och licensen på Commons om du sköter kopieringen själv. Bäst får du hjälp på Wikipedia:Bildfrågor.
Länkning till kategorier och andra språkversioner av Wikipedia
Fråga: Jag undrar hur man bara länkar till kategorier utan att lägga till själva artikeln i kategorin man länkar till.
- Svar: Man skriver ett kolon framför, så här: [[:kategori:Sverige]] vilket blir kategori:Sverige och så här: [[:en:Sweden]] vilket blir en:Sweden.
Fråga: Jag försökte länka till en sida på en annan språkversion av Wikipedia, men varför går det inte?
- Svar: Sedan 2013 har interwikilänkarna ersatts av Wikidata. Se Wikipedia:Interwikilänkar för instruktioner.
Flytta kategori?
Fråga: Jag vill byta namn på en kategori. Måste man skapa en ny kategoriartikel, redigera alla artiklar i den ursprungliga kategorin och slutligen radera den gamla kategoriartikeln bara för att byta namn på den?
- Svar: Tidigare var det så, men numera kan man använda flyttfunktionen även för kategorier. Alla artiklar i kategorin måste dock fortfarande flyttas en och en, och vid större kategoriändringar är det därför bäst att använda en robot (och i förväg försäkra sig om att namnbytet verkligen är en god idé) eller be om robothjälp.
Skapa kategori?
Fråga: Jag vill lägga en artikel i en kategori. Hur gör man det? Hur skapar man en kategori?
- Svar: Skriv in kategorins namn längst ner i artikeln enligt formatet: [[Kategori:Kategorins namn]]. Om kategorin inte finns, kontrollera om den finns under ett annat namn.
- Om kategorin inte finns bildar koden en röd länk. Klicka på den för att redigera kategorisidan. Försök komma på en kategori (eller flera) som ligger "över" denna i hierarkin. Kategori:Svenska skådespelare har exempelvis överkategorierna Kategori:Svenskar och Kategori:Skådespelare. Den översta kategorin heter Kategori:Topp, men den bör endast användas för breda kategorier som inte får plats inom andra.
Fråga: Hur ser jag till att ett namn, säg Kalle Larsson, hamnar under L i en kategorilista och inte under K?
- Svar: Du skriver {{STANDARDSORTERING:Larsson, Kalle}} precis ovanför kategorilänkarna. Det fungerar även att skriva [[Kategori:Kategorins namn|Larsson, Kalle]], men det är mer ovanligt.
Vad gäller för omdirigeringar?
Fråga: Hur gör jag om mer än ett namn kan anses korrekt för en artikel?
- Svar: Du lägger artikeln under det vanligaste eller korrektaste namnet, och skapar omdirigeringar från de andra varianterna genom att skapa artiklar under dessa som bara innehåller #OMDIRIGERING [[Målartikel]]. Se vidare Wikipedia:Artikelnamn och Wikipedia:Omdirigeringar.
Fråga: Jag vill skapa en artikel, men när jag skriver in artikelnamnet omdirigeras jag till en annan sida. Hur gör jag?
- Svar: Gå in på den artikel du vill skriva, så kommer du till den artikel den omdirigerats till, men precis under artikelnamnet kommer det stå "(Omdirigerad från [[målartikel]])". Om du klickar på länken kommer du till den artikel du vill skriva och kan redigera den som vanligt. I vissa fall (Salo versus Salò och liknande) är det sökautomatiken som leder dig till en annan sida. Då kan du redigera adressfältet eller skapa en länk (till exempel en topplänk från sidan du kommer till) för att kringgå automatiken. Om det känns svårt kan du skapa artikeln under annat namn och sedan be om hjälp att flytta den.
Hur tar jag bort en artikel?
Fråga: Jag råkade stava fel på ett artikelord. Nu har jag rättat till det, men finns det någon sätt att snabbt ta bort en artikel med felstavat namn om jag skulle göra om den dumheten någon gång?
- Svar: Det normala då man stavat fel i artikelnamnet är att flytta sidan till det nya namnet (se Hur ändrar jag artikelrubriken? nedan), varvid historiken bevaras på rätt plats och en omdirigering skapas automatiskt. Om artikeln redan finns under rätt namn kan du ersätta texten i den felstavade artikeln med #OMDIRIGERING [[Rätt namn]]. Om felstavningen inte var typisk kan den felstavade artikeln raderas som klotterartiklar, se "Hur tar man bort en klottersida" ovan.
Hur ändrar jag artikelrubriken?
Fråga: Hur ändrar man en artikelrubrik som blivit fel?
- Svar: Artikelrubriken finns normalt på tre ställen: som namn på sidan, som huvudrubrik för artikeln och med fetstil i början av den första meningen. Det kan även finnas i faktarutor och navigationsmallar.
- För att ändra sidans namn måste man flytta artikeln till det nya namnet med fliken "flytta" ovanför artikeln. Detta kan endast göras av inloggade och ibland behövs hjälp av en administratör. Sådan hjälp kan påkallas på sidan Wikipedia:Begäran om åtgärder (WP:BOÅ).
- Huvudrubriken skall normalt sammanfalla med sidans namn och ändras automatiskt då sidan flyttas. Om rubriken skall inledas med liten bokstav (af, von etc.) används konstruktionen {{DISPLAYTITLE:von Någonting}} överst i artikeln.
- Artikelnamnet så som det förekommer i artikelns inledning kan redigeras i normal ordning. Oftast bör det sammanfalla med huvudrubriken, men man skall inte använda krystade formuleringar. Vid behov kan man böja eller omformulera namnet, i synnerhet då det utgör en beskrivning av (och inte ett namn på) det artikeln handlar om.
- I vissa mallar ska inte innehållet redigeras i artikeln, utan i originalmallen (sök då på "mall:" följt av mallens namn) eller via Wikidata (klicka på länken "Redigera Wikidata").
Bilder och upphovsrätt
Se sidan Wikipedia:Bildfrågor/Vanliga frågor.
Problem med Wikipedia
Syns min IP-adress?
Fråga: Kan vem som helst ta reda på den IP-adress man skriver ifrån? Hur går detta till?
- Svar: Om du är inloggad är din IP-adress osynlig för andra besökare, och även för administratörer. Om du inte är inloggad används din IP-adress som namn när du redigerar eller signerar på sidor. Vem som helst kan utifrån din IP-adress spåra din internetoperatör eller ditt nätverk och ungefärlig plats för det, men inte några personliga uppgifter. IP-adressen är i allmänhet ofarlig information att lämna ifrån sig, men om du ändå är orolig eller upplever det som identitetskränkande är det bara att logga in.
- IP-kontrollanter kan i undantagsfall slå upp och matcha IP-adresser för användare. Den möjligheten används dock sparsamt, och främst för att kontrollera användare vid misstanke om missbruk. Kvarstår misstankarna efter en IP-kontroll kan det leda till blockering av användare.
Hur blir man medlem?
Fråga: Hur blir man användare på Wikipedia?
- Svar: Du är redan användare, och dina bidrag kopplas till ditt IP-nummer. Du kan registrera ett användarnamn om du vill; det är däremot inget krav, men det innebär en rad fördelar – bland annat visas inte ditt IP-nummer offentligt då du redigerar som inloggad och du får tillgång till fler funktioner. För att registrera sig är det bara att klicka på "Logga in" uppe till höger. Därefter fyller du i ett önskat användarnamn samt ett lösenord (två gånger). Därefter klickar du på "Skapa ny användare". Klart!
Avregistrering
Fråga: Jag undrar hur man avregistrerar sitt konto? Det går väl för övrigt att lagra ett IP-nummer/användarnamn utan att kontot finns kvar (med dess kopplingar till mejladress)?
- Svar 1: Det går tyvärr inte att avregistrera ett konto eftersom allting som har skrivits måste kunna kopplas samman antingen med ett IP-nummer eller ett användarnamn. Men det går alltid att byta namn på kontot. Skriv på Wikipedia:Byte av användarnamn så ordnas det inom ett par dagar om det nya namnet är ledigt. Se vidare Att lämna Wikipedia.
- Svar 2: Mejladressen är bara att ta bort. Gå till inställningar (man måste alltså vara inloggad) och ta bort e-postadressen och klicka på "Spara inställningar".
Hur skaffar jag en egen wiki?
Fråga: Jag vill skapa en egen wiki. Är det möjligt? Jag har skrivit diverse olika mejl som förklarar lösningar på olika problem. Nu när mejlen vuxit blir det jobbigt att söka i dem. Jag skulle vilja visa mejlen på en webbsida, som har databas, där man kan trycka på olika ord och hitta svaren. Hur gör man?
- Svar 1: Du behöver i stort sett bara en webbserver, där du lägger in filerna. Om du går in på den här sidan så står där allt du behöver veta. Om du ska ha en server hemma och installera på Windows kan du kolla här.
- Svar 2: Den programvara som svenskspråkiga Wikipedia använder kallas MediaWiki. Vem som helst kan skaffa sig programmet och installera det på en egen server. Programmet är licensierat med en licens som kallas GNU General Public License. Mer information finns på www.mediawiki.org.
Wikipedia-böcker
Se sidan Wikipedia:Vanliga frågor om böcker.
Källor
- ^ "List of Wikipedias". wikimedia.org. Läst 1 april 2015.
- ^ "List of Wikipedias". s23.org/wikistats. Läst 1 april 2015. (engelska)[död länk]
- ^ Enligt https://www.alexa.com/siteinfo/wikipedia.org
- ^ Från http://www.nedworks.org/~mark/reqstats//reqstats-yearly.png[död länk]
- ^ Tidningen Realtids jämförelse mellan Wikipedia och Nationalencyklopedin, https://www.realtid.se/slaget-om-basta-webbuppslagsverket
- ^ Vetandets världs jämförelse, https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipediadiskussion:Press/Arkiv_2007#Wikipedia_i_Vetandets_v.C3.A4rld
- ^ Biblioteksbladets jämförelse mellan Wikipedia, Nationalencyklopedin och Susning.nu, http://www.biblioteksforeningen.org/bbl/bbl2006/Biblioteksbladet_nr4_2006.pdf[död länk]
- ^ Svenska Dagbladets jämförelse, https://www.svd.se/gratis-natlexikon-far-bra-betyg