Ålands politik

Ålands politik handlar om de politiska frågor som rör Åland, en självstyrande del av Finland sedan 1921. Åland är neutralt, demilitariserat och svenskspråkigt. Ålands lagting är det lagstiftande organet inom självstyrelsens områden^[1].

Ålands politiska status

Detta avsnitt är en sammanfattning av Ålands politiska status.

Ålands särskilda status har sitt ursprung i Ålandsfrågan och dess lösning enligt Ålandsmodellen. Åland är ett självstyrt, demilitariserat, neutraliserat, enspråkigt svenskt landskap inom Finland. Ålands självstyrelse innebär att där Åland har lagstiftningsbehörighet fungerar landskapet i det närmaste som en självständig stat. I och med självstyret är Åland en autonom region inom Finland.

Svenskt språk och kultur

Åland är enspråkigt svenskt och lagar skyddar befolkningens svenska språk och kultur. Man måste till exempel kunna svenska för att få åländsk hembygdsrätt.

Finland är ett tvåspråkigt land med svenska och finska som officiella språk. Ålands självstyrelse undantar dock Åland från detta och garanterar att Åland är enspråkigt svenskt. Till motsats från övriga Finland har man på Åland inte rätt att få offentlig service på båda inhemska språk. Finska är inte heller ett officiellt minoritetsspråk på Åland. Då finska är ett officiellt minoritetsspråk i Sverige innebär detta att en finsktalande person har större rättigheter när det gäller det finska språket i Sverige än på Åland.

Skyddet av det svenska språket är det ursprungliga huvudsyftet med Ålands självstyrelse. Självstyrelsen är ett minoritetsskydd för att skydda det svensktalande Åland från förfinskning.

Ålands självstyrelse

Detta avsnitt är en sammanfattning av Ålands självstyrelse.

Ålands självstyre är resultatet av Nationernas förbunds förhandlingar 1921. Detta ledde till självstyre för ålänningarna genom självstyrelselagen. Självstyrelsen ger Åland ett eget parlament, Ålands lagting, med lagstiftningsrätt inom flera områden. Landskapets administration sköts av Ålands landskapsregering och Ålands kommuner. Landskapsregeringen styr över Landskapet Åland.

Regionala myndighetsuppgifter som inte hanteras av lagtinget och landskapsregeringen sköts av Statens ämbetsverk på Åland.

Inget ekonomiskt självstyre

Ålands självstyre omfattar inte det ekonomiska området. Åland har inte rätt att ta ut skattar eller tullar för att finansiera den offentliga verksamheten. Istället uppbär den finska staten skattar, tullar och avgifter på Åland precis som i resten av landet.

För att kompensera Åland för sina utgifter finns ett anslag i statsbudgeten som tilldelas Ålands lagting. Anslaget motsvarar 0,45 procent av statens inkomster, exklusive statens lån. Med denna summa sköter Åland de ärenden som annars hanteras av statliga myndigheter. Lagtinget bestämmer fritt hur pengarna ska fördelas.

Eftersom Åland saknar egen beskattningsrätt är det åländska självstyret mindre omfattande än självstyret i många andra autonoma regioner.

Inget suveränt domstolssystem

Det självstyrda Åland har egen polis men inget eget domstolssystem. Ålands polismyndighet ligger under kansliministerns ansvarsområde.

Rättsväsendet på Åland är en del av Finlands domstolsväsen. På Åland verkar Ålands tingsrätt och Ålands förvaltningsdomstol.

Inte rätt att ingå avtal med andra länder

Åland har inte rätt att ingå avtal med andra länder. Enligt självstyrelselagen ansvarar Finland för utrikesförvaltningen, vilket gör utrikespolitiken gemensam för hela landet. Åland har dock inflytande över internationella avtal som berör områden inom dess behörighet. För att ett sådant avtal ska gälla på Åland krävs att lagtinget ger sitt godkännande, i enlighet med självstyrelselagen.

Åländsk hembygdsrätt

Detta avsnitt är en sammanfattning av Åländsk hembygdsrätt.

Den åländska befolkningen är finska medborgare, men Åland har även ett regionalt medborgarskap som kallas åländsk hembygdsrätt. Hembygdsrätt krävs i allmänhet för att få äga fastigheter eller driva näringsverksamhet på Åland.

Ålands demilitarisering

Detta avsnitt är en sammanfattning av Ålands demilitarisering.

Åland är helt demilitariserat. Det betyder att militär personal inte får vistas där och att inga befästningar får byggas. Ålänningarna är dessutom befriade från värnplikt.

Demilitariseringen har sitt ursprung i Rysslands nederlag i Krimkriget (1854–1856). Vid Parisfreden (1856) infördes Ålandsservitutet, som förbjuder militära installationer på Åland. År 1914 fick Ryssland, med tillstånd från signatärmakterna England och Frankrike, befästa Åland tillfälligt. År 1921 undertecknades en ny konvention där Finland bekräftade det befästningsförbud som infördes 1856.

Efter andra världskriget förstärktes Ålands demilitarisering genom avtal mellan Finland och Sovjetunionen 1940 samt genom fredsfördraget i Paris 1947 och 1948. År 1992 undertecknade Ryssland och Finland ett avtal som ytterligare bekräftade Ålands demilitarisering.

Åländsk lagstiftning

Ålands självstyrelse innebär att makten delas mellan finska staten och det självstyrda Åland. Åland har rätt att stifta egna lagar inom sitt behörighetsområde, vilket regleras av Självstyrelselagen. För områden utanför Ålands självstyre, såsom utrikespolitik och försvar, gäller Finlands lagar.

Ålands lagting

Detta avsnitt är en sammanfattning av Ålands lagting.

Den lagstiftande makten på Åland utövas av Ålands lagting, som sammanträder i Självstyrelsegården i Mariehamn. Lagtinget har lagstiftningsrätt över flera områden, bland annat:

Undervisning
Kultur och fornminnen
Hälso- och sjukvård
Socialtjänst
Näringslivets främjande
Miljövård
Kommunalförvaltning
Polisväsende
Postväsende
Radio och television
Interna trafikfrågor

Inom dessa områden fungerar Åland som om det vore en självständig stat med egen lagstiftning och förvaltning.

Finska presidentens vetorätt

Lagar som lagtinget antar skickas till republikens president, som kan lägga in sitt veto. Presidenten har endast vetorätt i två fall:

Om lagtinget har överskridit sin lagstiftningsbehörighet.
Om lagen berör rikets yttre eller inre säkerhet.

Presidenten baserar sitt beslut på utlåtanden från Ålandsdelegationen och ibland även från Högsta domstolen. Hälften av Ålandsdelegationens medlemmar utses av Finlands regering och hälften av Ålands lagting.

Blankettlagar

I vissa fall vill lagtinget att finsk lag ska gälla även inom Ålands behörighetsområde. Då stiftar lagtinget en åländsk lag som anger att finsk lag gäller inom detta område. Detta kallas en blankettlag. Det innebär inte att lagtinget har gett upp en del av självstyrelsen, eftersom lagtinget när som helst kan ersätta blankettlagen med en egen åländsk lag.

Ålands riksdagsledamot

Detta avsnitt är en sammanfattning av Ålands riksdagsledamot.

Åland har en representant i Finlands riksdag. Riksdagsledamoten arbetar för att säkerställa att rikets myndigheter följer självstyrelseöverenskommelsen och att Ålands intressen beaktas inom områden som utrikesförvaltning, statsbeskattning, domstolar, tullväsen samt större delen av civil- och straffrätten. Riksdagsledamoten engagerar sig också i frågor som är viktiga för Åland, såsom språkfrågan och sjöfartspolitiken.,

Ålands offentliga förvaltning

Ålands självstyrelse innebär att många av den finska statens uppgifter sköts av det självstyrande Åland. Den offentliga förvaltningen på Åland delas mellan Landskapet Åland och de 16 kommunerna. De uppgifter som hanteras av finska staten på Åland sköts av Statens ämbetsverk på Åland, en statlig myndighet.

Landskapet Åland

Detta avsnitt är en sammanfattning av Ålands landskapsregering.

Ålands landskapsregering ansvarar för de förvaltningsuppgifter som enligt Självstyrelselagen tillhör Ålands behörighet. Åland tillämpar parlamentarism, vilket innebär att regeringen alltid måste ha Ålands lagtings förtroende. Landskapsregeringen leder landskapsförvaltningen genom ministerstyre. Samlingsnamnet för Ålands landskapsregering och landskapsförvaltningen är Landskapet Åland. Centralförvaltningen ligger i Självstyrelsegården i Mariehamn.

Ålands kommuner

Detta avsnitt är en sammanfattning av Ålands kommuner.

Åland är indelat i 16 kommuner, var och en med en egen förvaltning. Mariehamns stad är den största kommunala förvaltningen.

Ålands lagting reglerar vilka förvaltningsuppgifter som ska skötas av kommunerna och finansierar den kommunala förvaltningen genom ett kommunandelssystem. Systemet innebär en regional omfördelning av ekonomiska medel inom Åland.

Statens ämbetsverk på Åland

Detta avsnitt är en sammanfattning av Statens ämbetsverk på Åland.

Statens ämbetsverk på Åland, tidigare Länsstyrelsen på Åland, är den statliga myndighet i Finland som representerar, bevakar och tillvaratar finska statens intressen på det självstyrande Åland. På grund av Ålands självstyrelse skiljer sig regionförvaltningen mellan Åland och resten av Finland. Centralförvaltningen ligger i Statens ämbetshus i Mariehamn.

Ämbetsverket leds av Ålands landshövding, som utses av Finlands president efter överenskommelse med lagtingets talman. Landshövdingens uppgifter skiljer sig från övriga landshövdingar i Finland, eftersom länets uppgifter har överförts till Ålands landskapsregering. Landshövdingen fungerar istället som den finska statens representant på Åland.

Politiska partier på Åland

Detta avsnitt är en sammanfattning av Politiska partier på Åland.

Efter valet 2023 är fem partier representerade i Ålands lagting:

Liberalerna på Åland (9 mandat)
Åländsk Center (7 mandat)
Ålands socialdemokrater (4 mandat)
Moderat Samling för Åland (4 mandat)
Obunden samling (5 mandat)
Hållbart Initiativ (1 mandat)

Val på Åland

Detta avsnitt är en sammanfattning av Val på Åland.

Val till Ålands lagting och Kommunalval på Åland regleras på Åland av Landskapslag om lagtingsval och kommunalval. För att vara röstberättigad i val till Ålands lagting måste man ha Åländsk hembygdsrätt. I kommunvalet räcker det att man är bosatt i kommunen.

På Åland har man ett proportionellt valsystem vilket innebär att antalet mandat ett politiskt parti får står i proportion till respektive partis totala andel av rösterna. Varje parti får ställa upp 90 st kandidater vid val av Ålands lagtings 30 platser. Det åländska valsystemet tar inte hänsyn till kandidaternas ordningsföljd på valsedeln utan den kandidat som får flest röster får tillgodoräkna sig alla röster på partiets lista. Detta betyder att valsystemet har ett starkt inslag av personval och att de politiska partiernas inflytande över kandidaterna är förhållandevis svagt.

Presidentval sker på samma sätt som i övriga Finland.

Val av Ålands riksdagsledamot sker på samma sätt som övriga riksdagsledamöter i Finland med den enda skillnaden att Landskapet Ålands valkrets endast har ett mandat.

Ålands politiska historia

Detta avsnitt är en sammanfattning av Ålands historia.

1600-talet

Från år 1634 till 1809 var Åland en del av Åbo och Björneborgs län under Sverige. Under denna tid var Kastelholm Ålands administrativa centrum.

1700-talet

Under 1700-talet fortsatte Åland att vara en del av det svenska riket, med samma administrativa struktur som under 1600-talet.

Ryska tiden (1809–1917)

Efter Freden i Fredrikshamn år 1809 blev Åland en del av Tsarryssland. Denna period kallas "Ryska tiden" i Ålands historia. Åland var då en del av Storfurstendömet Finland och styrdes av den ryske guvernören i Åbo och Björneborgs län med säte i Åbo.

Åland demilitariseras (1856)

Detta avsnitt är en sammanfattning av Ålands demilitarisering.

Efter Tsarrysslands förlust i Krimkriget undertecknades Ålandsservitutet år 1856, vilket förbjöd befästning av Åland.

Politiska partier bildas (1906)

Detta avsnitt är en sammanfattning av Politiska partier på Åland.

Den 1 januari 1906 bildades Ålands socialdemokrater ur en arbetarförening i Mariehamn, och blev därmed Ålands första politiska parti.

Ålandsrörelsen och självstyrelse (1917–1922)

Detta avsnitt är en sammanfattning av Ålandsrörelsen.

Parallellt med Finlands kamp för självständighet växte på Åland tanken om återförening med Sverige. Ålandsrörelsens ansträngningar ledde till att Ålandsfrågan togs upp i Nationernas förbund. Förhandlingarna resulterade i att Åland fick självstyre inom Finlands gränser. Självstyrelselagen gav Åland ett eget parlament, som valdes 1922. Den 9 juni 1922 sammanträdde Ålands första lagliga landsting, en dag som fortfarande firas som Ålands självstyrelsedag.

Ålands län (1918)

Detta avsnitt är en sammanfattning av Ålands län.

För att ge Åland självstyre inom Finlands gränser avskildes Ålands län från Åbo och Björneborgs län år 1918. Hjalmar von Bonsdorff blev Ålands första landshövding. Efter att Ålandsfrågan avgjorts av Nationernas förbund 1921 övertog Ålands landsting huvuddelen av länets uppgifter, och sedan dess har Ålands län endast existerat till namnet.

Ålands riksdagsledamot (1948)

Detta avsnitt är en sammanfattning av Ålands riksdagsledamot.

År 1948 blev Åland en egen valkrets i riksdagsval i Finland. Ålands riksdagsledamot arbetar för att säkerställa att rikets myndigheter uppfyller sin del av självstyrelseuppgörelsen och bevakar Ålands intressen.

Ålands flagga erkänns (1954)

År 1951 reviderades Självstyrelselagen helt, vilket utökade Ålands självstyrelse. År 1954 erkändes Ålands flagga, och 1970 blev Åland medlem i Nordiska rådet.

Åland får egna frimärken (1984)

År 1984 gavs de första egna åländska frimärkena ut. Den 1 januari 1993 blev Åland Post ett självständigt postverk. Samma år reviderades Självstyrelselagen igen, vilket ytterligare utökade Ålands självstyrelse.

Parlamentarism införs (1988)

År 1988 tillsattes landskapsstyrelsen enligt parlamentariska principer. Sune Eriksson blev det första parlamentariskt tillsatta lantrådet.

Åland går med i EU (1995 )

Efter att den åländska befolkningen röstat ja i en egen folkomröstning blev Åland 1995 medlem i Europeiska unionen.

2000-talet

Under 2000-talet har Åland fortsatt att utveckla sin självstyrelse och stärka sin position inom Finland och EU. Diskussioner om ytterligare utökning av självstyrelsen och modernisering av Självstyrelselagen har pågått.

Kyrkan på Åland

Ålands prosteri ingår i Borgå stift. Ålands kyrkomötesdelegat är Peter Lindbäck.

Ålands internationella ställning

Ålands demilitarisering, självstyrelse och EU-medlemskap baseras på internationella avtal och överenskommelser.

Medlemskap i Nordiska rådet

Åland har varit medlem i Nordiska rådet sedan 1970. Ålands delegation i rådet består av representanter utsedda av Ålands landskapsregering samt två ledamöter valda av Ålands lagting.

Dessutom deltar landskapsregeringen i arbetet inom Nordiska ministerrådet.

Åland i Europeiska unionen

Detta avsnitt är en sammanfattning av Åland och Europeiska unionen.

Om Finland går med i internationella avtal som påverkar Ålands självstyre, har Åland rätt att själva bestämma om de vill delta. När Finland beslutade att bli medlem i EU år 1994 höll Åland en egen folkomröstning. Resultatet blev ja, och därför blev Åland också en del av EU. Ålands särskilda ställning fastställdes i Ålandsprotokollet, som är en del av Finlands anslutningsavtal.

För att upprätthålla den skattefria försäljningen på kryssningsfartyg som trafikerar mellan Finland, Estland och Sverige står Åland utanför EU:s skatteunion. I övrigt är Åland en del av EU, följer EU:s lagar, har en egen representation i EU och deltar i frågor som rör Ålands eget beslutsområde.