Stortötar gård

	Stortötar gård
	Isoteutarin kartano (finska)
	Herrgård
	Stortötar gårds huvudbyggnad år 1936
Land	Finland
Region	Nyland
Kommun	Lojo
Arkitekt	K. J. E. Gustafsson
Färdigställande	1846
Arkitektonisk stil	Empir
Byggnadsmaterial	Timmer
Våningar	2

Stortötar gård (finska: Isoteutarin kartano) är en herrgård i Lojo i det finländska landskapet Nyland. Gården är Stortötar bys stamhemman och före detta rusthåll till Biskops. Den nuvarande huvudbyggnaden byggdes på 1800-talet. Idag är gården i privat ägo.^[1]^[2]

Historia och arkitektur

Av Stortötar gårds medeltida ägare känner man nämndemannen Lars från 1508 och Olof Larsson från 1532. På 1600-talet blev tre olika hemman delar av Stortötar. En av gårdens mest inflytelserika ägare var kungliga skattmästaren Thomas Teuterström som adlades med namnet Adlercreutz. Han ägde gården mellan 1686 och 1710. År 1694 hade gården inga torp. År 1800 hade gården tre torp och år 1900 hade gården tillsammans sex torp. Stortötar gård hade även en egen kvarn.^[1]^[2]

En gammal björkallé leder till Stortötar från norra sidan av gården. Vägen har förr varit en del av den gamla Raseborgs slottsväg.^[1]

Huvudbyggnad

Stortötar gårds huvudbyggnad byggdes mellan 1845 och 1846. Timmerbyggnaden ritades av K. J. E. Gustafsson och den representerar empirstil. Byggnaden har en veranda på gårdssidan och en balkong på verandan. Byggnaden renoverades grundligt på 1950-talet och på 1980-talet. Museiverket övervakade renoveringen på 1980-talet. Det finns tretton rum i byggnaden varav fyra finns på vinden.^[1]^[2]

Till den ursprungliga inredningen hörde bland annat vitt-grönt möblemang i empirstil, ljuskrona i gustaviansk stil och silverskål som båda köptes från Gerknäs, ett gammalt taffelpiano samt en värdefull spegel i empirstil och ett bord med marmorplatta. Lagman Adlercreutz köpte spegeln med änglamotiv från hovet i Stockholm. Det berättas att spegeln tillhörde prins Karl August.^[1]^[2]

Omkring huvudbyggnaden finns en äppelträdgård och park från 1700-talet.^[1]

Övriga byggnader

Stortötar gårds gammal huvudbyggnad från 1700-talet är belägen bredvid den nuvarande huvudbyggnaden. Byggnaden höjdes med en våning på 1830-talet. Till gårdens ekonomibyggnader hör bland annat arbetarbostaden från 1910, stenladugård i gråsten från 1908, oxstall i sten från 1851 och spannmålsmagasin i sten.^[2]

Ägare

Lista över Stortötar gårds ägare^[2]:


Namn	År	Övrig information
Lars	1508	nämndeman
Olof Larsson	1532
Bengt Larsson	1540-1554
Eskil Bengtsson	1556-1605
Erik Mårtensson	1609-1654	ryttare
Anna Tomasdotter	1654-1656	Eriks änka
Tomas Jakobsson	1662
Tomas Eriksson	1665	Tomas svåger
Henrik Eriksson	1666-1695	Tomas broder, Skolmästare
Thomas Teuterström	1686-1710	adlad Adlercreutz, kunglig skattmästare
Thomasin perinkunta	1710-1721
Anna Katarina Adlermarckin lapset	1722-1780	Anna var dotter till Thomas
Johan Reilin	1781-1785	kaplan
Torsten Jägerhorn af Storby	1786-1805	kapten
Anders Collin	1806-1810	prost
Karl Henrik Adlercreutz	1811-1832	lagman
Adlercreutzin perikunta	1831-1865
Johan Gustav Florin	1865-1883	Karl Aldercreutz svärson, krigskamrerare
Karl Gabriel Thiodolf Rein	1883-1919	Johans svärson, verkligt statsråd
Mathilda Schulman f. Rein & Hilda Maria Rein

Läs mer

Rein, Gabriel: Historiska anteckningar om Stortötar gård i Lojo socken, Hembygdsforskningens vänner i Lojo (1918)

Källor

^ [a b c d e f] Ockenström, Katariina (2007). ”Lohjan rakennetun ympäristön inventointiluettelo” (på finska). Lojo museum, Lojo stadsplaningscentrum. sid. 94. https://lohja.emmi.fi/l/fjb8Mnn7qb2P. Läst 21 maj 2023.
^ [a b c d e f] ”Isoteutari” (på finska). Lohjan historiaseura ry. https://lohjanhistoria.fi/2021/02/17/isoteutari/. Läst 20 maj 2023.

[:0-1] [a b c d e f] Ockenström, Katariina (2007). ”Lohjan rakennetun ympäristön inventointiluettelo” (på finska). Lojo museum, Lojo stadsplaningscentrum. sid. 94. https://lohja.emmi.fi/l/fjb8Mnn7qb2P. Läst 21 maj 2023.

[:1-2] [a b c d e f] ”Isoteutari” (på finska). Lohjan historiaseura ry. https://lohjanhistoria.fi/2021/02/17/isoteutari/. Läst 20 maj 2023.

[1]

[2]