Nederkalix socken

	Nederkalix socken; Socken
	Kalix kyrka;
Land	Sverige
Landskap	Norrbotten
Kommun	Kalix kommun
Bildad	1400
Area	985 kvadratkilometer
Upphov till	Nederkalix landskommun; Nederkalix församling
Motsvarar	Nederkalix distrikt
Tingslag	Kalix domsagas tingslag (1948-01-01–); Nederkalix tingslag (–1947-12-31)
Karta
	Nederkalix sockens läge i Norrbottens län. Nederkalix sockens läge i Norrbottens län.
Koordinater	65°51′14″N 23°07′56″Ö / 65.85388889°N 23.13222222°Ö
	; Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod	0184
Namn (ISOF)	lista
Kulturnav	länk
Hembygds-; portalen	Nederkalix distrikt
	Redigera Wikidata

Nederkalix socken ligger i Norrbotten och är sedan 1971 en del av Kalix kommun och motsvarar från 2016 Nederkalix distrikt.

Socknens areal var den 1 januari 1961 985,05 km², varav 933,59 km² land.^[1] År 2000 fanns här 15 551 invånare.^[2] Tätorterna Påläng, Nyborg, Rolfs, Gammelgården, Bredviken, Risögrund, Karlsborg, Båtskärsnäs och Sangis samt tätorten och kyrkbyn Kalix med sockenkyrkan Kalix kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Nederkalix socken bildades på 1400-talet som en utbrytning ur Luleå socken under namnet Kalix socken. 1637 bildades Överkalix socken och 1644 ändrades namnet till det nuvarande.

1960 överfördes ön Malören (areal 0,21 km², varav allt land) till socknen från Nedertorneå socken.^[1]

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Nederkalix församling och för de borgerliga frågorna till Nederkalix landskommun. 1 maj 1909 utbröts Töre församling och Töre landskommun utbröts 1924. Landskommunen ombildades 1971 till Kalix kommun.^[2] Församlingen uppgick 2018 i Kalix församling^[3].

1 januari 2016 inrättades distrikten Nederkalix och Töre, med samma omfattning som församlingarna hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Norrbotten. De indelta soldaterna tillhörde Norrbottens regemente.^[4]

Geografi

Nederkalix socken ligger vid kusten kring Kalix älv och har viss skärgård. Socknen har dalgångsbygd utmed vattendragen och vid kusten och är i övrigt en myr- och sjörik skogsbygd med höjder som i Svartberget i norr når 413 meter över havet.^[5]^[6]^[7]

Fornlämningar

Här har man hittat cirka 70 boplatser från stenåldern, några stensättningar och landets två nordligaste gravhögar från vikingatiden. Fångstgropar har påträffats, liksom labyrinter i skärgården.^[5]^[6]^[8]^[9]

Namnet

Namnet tillkom efter delningen 1644 och betyder ”den längre ner i älvdalen liggande delen av Kalix” där Kalix är det äldre sockennamnet som fått sitt namn från älven. Älvnamnet Kalixälven är en försvenskning av det samiska namnet Gáláseatnu vars förled antingen innehåller gállit, 'vada' eller gálus, 'sval'.^[6]^[10]

Namnet skrevs vid folkräkningen 1890 och 1900 Neder-Kalix socken och vid folkräkningen 1910 Nederkalix socken.^[11]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Nederkalix socken 1750–1990

År			Folkmängd
1750			1 655
1760			1 934
1769			2 494
1780			2 800
1790			2 825
1800			3 140
1810			3 473
1820			3 910
1830			4 384
1840			4 961
1850			6 012
1860			6 969
1870			7 522
1880			9 419
1890			11 090
1900			12 946
1910			10 952
1920			11 987
1930			13 460
1940			14 467
1950			14 903
1960			15 182
1970			15 157
1980			16 568
1990			16 394
Anm: Tabellen inkluderar Töre fram till 1900. Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.

Språk och etnicitet

Nedanstående siffror är tagna från SCB:s folkräkning 1900 och visar inte medborgarskap utan de som SCB ansåg vara av ”finsk, svensk eller lapsk stam”.^[12] Siffrorna för 1805-1855 är Tabellverkets statistik och avser endast den samiska befolkningen.^[13]

Årtal	Svenskar	Finnar	Samer	Totalt
1805			6
1810			13
1815			7
1820			0
1825			17
1830			27
1835			27
1840			18
1845			15
1850			10
1855			13
1860	6 919	17	33	6 969
1870	7 474	18	30	7 522
1880	9 392	6	21	9 419
1890	10 854	199	37	11 090
1900	12 694	241	11	12 946

Bilder

Kalix Kyrka och Nederkalix kyrkostad. Tinghuset byggt år 1900 syns i mitten.
Nederkalix kyrkostad i början av 1900-talet.^[14]

Se även

Referenser

Noter

^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 61. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014 Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
^ Administrativ historik för Nederkalix socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
^ [a b c] Nationalencyklopedin
^ Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Nederkalix socken
^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Nederkalix socken
^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Nederkalix socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
^ Från SCB:s folkräkningar Arkiverad 8 september 2014 hämtat från the Wayback Machine.
^ SCB Folkräkningen 1900 tredje delen Arkiverad 19 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. sida 38 i pdf:en
^ ”Tabellverket 1749-1859”. Umeå universitet. http://rystad.ddb.umu.se:8080/Tabellverket/Tabverk. Läst 12 april 2023.
^ ”Kalixbilder”. www.kalixbilder.se. http://www.kalixbilder.se/pic_show.php?no=2204. Läst 1 oktober 2020.

Vidare läsning

Hallman, Birger (1998). Rolfs by : en by i Nederkalix : näringar och hemman. [Luleå]: [B. Hallman]. Libris 7452841. ISBN 91-630-6664-5
Wennerström, Henrik (1924). ”Uppgift å en del industriella verk i Norrbotten i äldre tider”. Nordanbygd : årsskrift 1924 : julen,: sid. 17−22 : ill. Libris 10699421
Ring, Herman A (1894−1907). ”Aktiebolaget Bergman, Hummel & C:o Neder-Kalix”. Sveriges industri − dess stormän och befrämjare. Stockholm: Eklund. Libris 2148639. https://runeberg.org/rhasvindus/2/0217.html
Ring, Herman A (1894−1907). ”Törefors Sågverk”. Sveriges industri - dess stormän och befrämjare. Stockholm: Eklund. Libris 2148639. https://runeberg.org/rhasvindus/3/0405.html

Externa länkar

Arkiv relaterade till Nederkalix socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
Föremål från Nederkalix socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.

[SCB_FR_1960:1-1] [a b] (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 61. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014 Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.

[Harlen-2] [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8

[3] ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.

[4] Administrativ historik för Nederkalix socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.

[geogr-5] [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942

[NE-6] [a b c] Nationalencyklopedin

[Svensk_uppslagsbok-7] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Nederkalix socken

[8] Fornlämningar, Statens historiska museum: Nederkalix socken

[9] Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Nederkalix socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"

[10] Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf

[11] Från SCB:s folkräkningar Arkiverad 8 september 2014 hämtat från the Wayback Machine.

[:0-12] SCB Folkräkningen 1900 tredje delen Arkiverad 19 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. sida 38 i pdf:en

[13] ”Tabellverket 1749-1859”. Umeå universitet. http://rystad.ddb.umu.se:8080/Tabellverket/Tabverk. Läst 12 april 2023.

[14] ”Kalixbilder”. www.kalixbilder.se. http://www.kalixbilder.se/pic_show.php?no=2204. Läst 1 oktober 2020.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]