Krysokoll
| Krysokoll | |
 | |
| Kategori | Mineral |
|---|---|
| Strunz klassificering | 9.ED.20 |
| Kemisk formel | (Cu2-xAlx)H2-xSi2O5(OH)4·nH2O[1] |
| Färg | Blågrön |
| Kristallstruktur | Ortorombiska kristallsystemet |
| Spaltning | Saknas |
| Brott | Mussligt eller sprött. |
| Hårdhet (Mohs) | 2½–3½ |
| Glans | Ofta jordig. |
| Ljusbrytning | nα=1,575–1,585
nβ= 1,597 nγ=1,598–1,635 |
| Dubbelbrytning | δ=0,023–0,050 |
| Optisk karaktär | Tvåaxligt negativ[2] |
| Densitet | 1,9–2,4 |
| Referenser | [3] |
Krysokoll eller Krysokolla är ett vattenhaltigt kopparsilikat (Cu2-xAlx)H2-xSi2O5(OH)4·nH2O. Mineralet kan innehålla en mindre andel av grundämnet aluminium (x<1 i formeln).
Etymologi och historia
[redigera | redigera wikitext]Krysokolla är känd sedan antiken. Mineralnamnet är sammansatt av de grekiska orden χρυσός chrysos (guld) och κόλλα kolla (limma). Krysokolla har använts som hjälpmedel vid lödning av guldsmycken.[4] Ett gammalt namn var kiselmalakit.[5]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Krysokolla är ett kryptokristallint mineral varför den ibland har betecknats som delvis[6] amorf. Färgen är spanskgrön till blågrön med vitgröna streck. Krysokolla har ofta druv- eller njurlika yttre former.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Krysokolla är på sina ställen en värdefull kopparmalm, bland annat i Arizona. Krysokolla har även använts som prydnadssten.
Förekomst
[redigera | redigera wikitext]Krysokolla är ett sekundärt mineral. Det förekommer i derpt eller tätt i koncentriska aggregat, mest skorpor eller stalaktiter. Krysokolla förekommer tillsammans med andra kopparmineral, i synnerhet malakit, av vilka krysokolla är en omvandningsprodukt.
-
Krysokolla från Región de Atacama, Chile -
Krysokolla från Miami, Arizona. -
Krysokolla (blå) och malakit (mörkgrön) från Kamoto Principal Mine, Kolwezi, Katanga -
Krysokolla från Kalukuluku-gruvan, Lumumbasshi, Katanga
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 199
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”IMA list of minerals”. http://cnmnc.main.jp/. Läst 25 juli 2022 (via cnmnc.main.jp).
- ^ Data för krysokoll på mindat.org, läst 2022-07-25
- ^ Price, Monica; Walsh, Kevin (2005). Bergarter och mineral. Bonniers Naturguider. Översatt av Erik Jonsson. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. (7)116. ISBN 91-0-010458-2 Originalets titel: Rocks and Minerals (Doring Kindersley Ltd).
- ^ Walter Schumann 2002, Ädelstenar och prydnadsstenar, 13:e utökade och uppdaterade upplagan, ISBN 978-91-6319-069-8 sidan 216
- ^ Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO och SAOB) på Svenska.se: kisel
- ^ Krysokoll på Store norske leksikon
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Krysokoll.
