Läkare
En läkare (kallas ibland doktor i vardagligt tal) är någon som praktiserar medicin, vilket innebär att undersöka, behandla och stödja sin patient i dennes hälsa och mående. För att få jobba som läkare i Sverige krävs svensk legitimation, alternativt ett särskilt förordnande,[1] det vill säga ett särskilt tillstånd från Socialstyrelsen eller landsting.
Utbildning i Sverige
[redigera | redigera wikitext]För att få läkarexamen krävs en universitetsutbildning. Läkarutbildningen är 6 år (12 terminer) sedan höstterminen 2021. I samband med examen kan läkarna få legitimation.[2] Bastjänstgöring (BT) är en introduktionstjänstgöring inom ramen för specialiseringstjänstgöringen (ST).[3]
Före hösten 2021 var läkarprogrammet 5,5 år (11 terminer) långt och därefter kunde examinerade läkare påbörja allmäntjänstgöring (AT), en 18 till 24 månader lång utbildningstjänst, varefter man efter lyckat AT-prov kunde ansöka om legitimation.[4]
Efter fullbordad BT eller AT kan läkare fortsätta med en specialiseringstjänstgöring (ST),[5] vilken omfattar kurser och cirka fem års planerad tjänstgöring som så kallad ST-läkare, följt av ansökan om specialistbevis. Efter specialiseringstjänstgöring kan läkaren arbeta som specialistläkare.
Ytterligare utbildning kan omfatta ytterligare någon medicinsk specialitet och/eller så kallad forskarutbildning siktande på doktorsexamen och/eller mer administrativ utbildning lämplig för klinikchefsarbete och liknande.
Läkarutbildningar i Sverige
[redigera | redigera wikitext]- Karolinska institutet
- Uppsala universitet
- Lunds universitet
- Linköpings universitet
- Göteborgs universitet
- Umeå universitet
- Örebro universitet
Läkared
[redigera | redigera wikitext]I vissa länder krävs avläggandet av en läkared, där den blivande läkaren, bland mycket annat, lovar att undvika oprövade läkemedel eller behandlingsmetoder. Sverige har inte en sådan faktisk ritual, men mycket av dess innebörd finns med i Socialstyrelsens riktlinjer för vårdpersonal.
Populärt kan Hippokrates ed sammanfattas som: Aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta.[6] En moderniserad läkared klubbades vid World Medical Association:s (WMA) årsmöte 2017.[7][8]
Svenska Läkarförbundet har också ett antal etiska regler som i stort sett följer WMA:s läkared.[9]
Facklig anslutning
[redigera | redigera wikitext]Läkarnas fackliga organisation är Sveriges läkarförbund (SLF) inom Saco. Åren 2017–2019 låg läkarnas fackliga organisationsgrad i intervallet 80–83 procent, varav i offentlig sektor (kommuner och regioner) 81–84 procent och i privat sektor 74–81 procent.[10] Bland inrikes födda läkare var organisationsgraden 84–88 procent och bland utrikes födda 72–75 procent.[10] Åren 2001–2003 var cirka 88–91 procent av läkarna fackligt anslutna.[10]
Svenska Läkaresällskapet (SLS) är läkarnas vetenskapliga professionsorganisation.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Läkare: Får du jobba i Sverige?”. Socialstyrelsen - Legitimation. Arkiverad från originalet den 13 april 2018. https://web.archive.org/web/20180413043426/https://legitimation.socialstyrelsen.se/sv/utbildad-utanfor-eu-och-ees/lakare. Läst 12 april 2018.
- ^ Hegner, Alicia (5 november 2020). ”Nya läkarutbildningen - lärosätena får fortsatt rätt att utfärda läkarexamen”. Appendix. Sveriges Läkarförbund. https://slf.se/student/appendix/uka-godkanner-den-nya-lakarutbildningen-pa-universiteten/. Läst 12 februari 2021.
- ^ ”Vanliga frågor om Bastjänstgöring, BT”. Sveriges läkarförbund. https://slf.se/din-karriar/utbildning/bastjanstgoring-bt/. Läst 12 februari 2021.
- ^ ”Ansökan om legitimation - läkare”. Arkiverad från originalet den 28 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150328121036/http://www.socialstyrelsen.se/ansokaomlegitimationochintyg/legitimation/utbildadisverige/lakare. Läst 17 mars 2015.
- ^ ”Läkarnas specialiseringstjänstgöring”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150321133505/http://www.socialstyrelsen.se/lakarnas-st. Läst 17 mars 2015.
- ^ Åberg, Robin (3 februari 2015). ”Västbloggen, Hippokrates ed”. Vårdförbundetbloggen. http://vardforbundetbloggen.se/vastbloggen/2015/02/03/hippokrates-ed/. Läst 14 april 2018.
- ^ Trysell, Katrin (16 oktober 2017). ”Moderniserad läkared klubbades vid WMA:s årsmöte”. Läkartidningen. http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2017/10/Moderniserad-lakared-klubbades-vid-WMAs-arsmote/. Läst 14 april 2018.
- ^ ”Modern physicians’ pledge approved by World Medical Association”. https://www.wma.net/news-post/modern-physicians-pledge-approved-by-world-medical-association/. Läst 14 april 2018.
- ^ ”Läkarförbundets etiska regler”. Sveriges läkarförbund. https://slf.se/rad-och-stod/etik/lakarforbundets-etiska-regler/. Läst 12 februari 2021.
- ^ [a b c] Anders Kjellberg (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029, Stockholm: Arena Idé, sid 31 och 59.
| ||||||||