Marita er eit kvinnenamn som kan forklarast på fleire måtar: 1. Eldre form av Margareta (frå 1400-talet). 2. Ei a-utviding av Marit. 3. Spansk og italiensk kjæleform av Maria.
Marita (kvinnenamn)
Kjende personar med namnet Marita
Eit utval personar med namnet Marita, og som er omtalt i Store norske leksikon:
- Marita Lindquist (1918)
- Marita Koch (1957)
- Marita Fossum (1965)
- Marita Liabø (1971)
- Marita Sølberg (1976)
Namnestatistikk
I 2022 var det 4 468 kvinner i Noreg som hadde Marita som det einaste førenamnet eller som det fyrste av fleire. I 2022 var det 4 jenter som fekk namnet Marita.
Utvikling i bruk av namnet
Kvinnenamn med minst tre stavingar har oftast utanlandsk opphav. Dei som endar på -a, var lite brukte på 1800-talet og fram til midten av 1900-talet. Frå då av – eller litt seinare – byrja dei å bli populære. I tillegg til Marita, med topp 1985–1989, gjeld dette mellom anna Anita, Karina og Camilla.
Geografisk variasjon på 1800-talet

Marita var klart mest brukt i Hordaland og Sogn og Fjordane på 1800-talet. Seinare vart derimot Marita mest vanlig i Finnmark, truleg som følgje av finsk påverknad.
Marita var klart mest brukt i Hordaland og Sogn og Fjordane på 1800-talet. Seinare vart derimot Marita mest vanlig i Finnmark, truleg som følgje av finsk påverknad.
Les meir i Store norske leksikon
Litteratur
- Kruken, Kristoffer og Ola Stemshaug 2013: [Norsk personnamnleksikon]. 3. utgåva ved Kristoffer Kruken. Oslo.
Kommentarar
Kommentarar til artikkelen blir synleg for alle. Ikkje skriv inn sensitive opplysningar, for eksempel helseopplysningar. Fagansvarleg eller redaktør svarar når dei kan. Det kan ta tid før du får svar.
Du må være logga inn for å kommentere.