Hoppa till innehållet

31 mars

Redigera länkar
Från Wikipedia
◄◄   ◄   31 mars   ►   ►►
Veckodag 2024: Söndag
Feb · Mars · Apr
Årets 90:e dag
(91:a under skottår)
275 dagar till årets slut
Må Ti On To Fr Lö Sö
1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31
2024
Alla datum
Månader
Januari • Februari • Mars
April • Maj • Juni • Juli
Augusti • September • Oktober
November • December
På Wikimedia Commons
finns media som rör 31 mars
Se även Mall:31 mars

31 mars är den 90:e dagen på året i den gregorianska kalendern (91:a under skottår). Det återstår 275 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar

[redigera | redigera wikitext]

Helgdagar

[redigera | redigera wikitext]
  • Påskdagen firas i västerländsk kristendom för att högtidlighålla Jesu återuppståndelse efter korsfästelsen, åren 1839, 1850, 1861, 1872, 1907, 1918, 1929, 1991, 2002, 2013, 2024, 2086, 2097.

Namnsdagar

[redigera | redigera wikitext]

I den svenska almanackan

[redigera | redigera wikitext]
  • Nuvarande – Ester och Noa
  • Föregående i bokstavsordning
    • Amos – Namnet infördes, till minne av en profet i Gamla testamentet, på dagens datum under 1600-talet, då det ersatte Cornelia. Det fanns där fram till 1901, då det utgick.
    • Cornelia – Namnet fanns, till minne av en martyr i Nordafrika, som dog omkring år 300, på dagens datum fram till 1600-talet, då det utgick och ersattes av Amos. På 1790-talet förekom det på 14 maj, men utgick sedan återigen. 1986 infördes det på 16 september, men flyttades 1993 till 22 november och utgick 2001. Namnet återinfördes 2022 på den 3 december .
    • Ester – Namnet förekom, till minne av huvudpersonen i Esters bok i Gamla testamentet, under 1600-talet på både 24 maj och 6 juli och på 1790-talet på 24 oktober, men utgick sedan. 1901 infördes det på dagens datum och har funnits där sedan dess.
    • Estrid – Namnet infördes 1901 på 27 november, men utgick redan 1907 till förmån för Astrid. 1986 återinfördes det på dagens datum, men utgick på nytt 2001.
    • Noa – Namnet infördes på dagens datum 2022.
    • Vasti – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Till 1600-talet – Cornelia
    • 1600-talet–1900 – Amos
    • 1901–1985 – Ester
    • 1986–1992 – Ester, Estrid och Vasti
    • 1993–2000 – Ester och Estrid
    • 2001–2021 – Ester
    • Från 2022 – Ester och Noa
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

[redigera | redigera wikitext]
  • I föregående i revideringar[2]
    • 1929 – Irma, Irmelin
    • 1950 – Irma, Irmelin
    • 1964 – Irma, Irmelin
    • 1973 – Irma, Irmelin
    • 1989 – Irma, Irmelin
    • 1995 – Irma, Irmelin
    • 2000 – Irma, Irmelin
    • 2005 – Irma, Irmelin
    • 2010 – Irma, Irmelin
    • 2015 – Amos, Irma, Irmelin
    • 2020 – Irma, Amos, Irmelin

Händelser

[redigera | redigera wikitext]
  • 1146 – Abboten och ordensgrundaren Bernhard av Clairvaux håller i Vézelay i Burgund en påskpredikan, med den franske kungen Ludvig VII närvarande, där han propagerar för att kungen ska delta i det andra korståget mot Heliga landet, sedan den muslimske guvernören Zangi av Mosul 1144 har erövrat Edessa. Ludvig VII ger sig snart iväg till orienten, för att bistå de styrkor, som redan finns där för att befria Edessa.
  • 1829 – Sedan Leo XII har avlidit den 10 februari väljs Francesco Saverio Castiglioni till påve och tar namnet Pius VIII.[3]
  • 1889 – Efter en byggtid på två år blir ett av ingenjören Gustave Eiffel konstruerat metalltorn invigt på Marsfältet i den franska huvudstaden Paris, som ingång till den världsutställning, som hålls i staden för att fira 100-årsminnet av franska revolutionen (tornet öppnas dock inte för allmänheten förrän 6 maj). Eiffeltornet, som det kommer att kallas, är från början endast tänkt att stå på plats under utställningen, för att sedan monteras ner, men det blir så populärt, att man först lovar kritikerna, att det ”bara” ska stå i 20 år. Mycket snart blir det dock en så ikonisk symbol för Paris, att det får stå kvar permanent och idag (2024) är det en av Paris och hela Frankrikes största turistattraktioner.
  • 1900 – Ämbetsmannen och godsägaren Theodor Odelberg blir Sveriges förste jordbruksminister, som ledare för jordbruksdepartementet. 2010 byter departementet och posten namn till landsbygdsdepartementet respektive landsbygdsminister och sedan 1932 har samtliga ministrar på posten varit antingen bondeförbundare/centerpartister eller socialdemokrater (med undantag av folkpartisten Eric Enlunds tid på posten 1978–1979).
  • 1909 – Området Bosnien och Hercegovina på Balkan har sedan 1878 stått under österrikisk kontroll och har året före formellt annekterats av Österrike-Ungern. Denna dag erkänner de serbiska myndigheterna formellt den österrikiska annekteringen, men de serbiska nationalisterna vägrar acceptera den. Detta blir också en av de stötestenar, som leder till att den österrikiske tronföljaren Franz Ferdinand blir mördad under sitt statsbesök i Sarajevo 1914, vilket blir den utlösande faktorn till första världskriget.
  • 1917 – Sedan USA den 17 januari har köpt den danska kolonin Danska Västindien för 25 miljoner dollar, övertar amerikanerna officiellt ögruppen denna dag och byter namn på den till Amerikanska Jungfruöarna. Öarna har varit dansk koloni sedan 1754, men sedan slaveriet har avskaffats 1848 har de mest varit en ekonomisk belastning för danska staten och man har redan 1902 försökt få till stånd en försäljning till USA, vilket dock har misslyckats. Anledningen till att affären blir av nu är att den amerikanska regeringen under det pågående första världskriget har börjat frukta, att öarna ska erövras av Tyskland, som därmed ska kunna använda dem som en bas för att hota det amerikanska fastlandet, varför regeringen väljer att själva överta ögruppen, för att förekomma tyskarna.
  • 1928 – Stockholms stadsbibliotek, som är ritat av arkitekten Gunnar Asplund, invigs efter en byggtid på tio år i närvaro av bland andra prins Eugen, ecklesiastikminister John Almkvist, direktör Knut Agathon Wallenberg (som har bidragit med en miljon kronor till bygget) och förlagsdirektör Karl Otto Bonnier.

Födda

[redigera | redigera wikitext]

Avlidna

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020. 
  2. ^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020. 
  3. ^ ”Roman Catholic Church” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Catholic.html. Läst 23 november 2012. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=31_mars&oldid=54910341”