Hoppa till innehållet

Hugh Blair

Från Wikipedia
Hugh Blair
Född7 april 1718[1][2][3]
Edinburgh[4][5]
Död27 december 1800[1][2][3] (82 år)
Edinburgh[4][5]
BegravdGreyfriars Kirkyard
Medborgare iKungariket Storbritannien[4][5]
Utbildad vidEdinburghs universitet
Saint Andrews-universitetet
Royal High School
SysselsättningFilosof, predikant, universitetslärare, författare[6][4], litteraturkritiker, förläggare
ArbetsgivareEdinburghs universitet[4]
Utmärkelser
Medlem av Royal Society of Edinburgh
Redigera Wikidata

Hugh Blair, född 7 april 1718, död 27 december 1800, var en skotsk präst och estetiker.

Blair var föregångare till romantiken. I sina betydelsefulla Lectures on rhetoric and belles lettres (1783) vände han sig mot klassicismens estetiska åskådning och verkade för en fördjupad uppfattning av poesiens väsen. Blair var livligt intresserad av keltisk poesi och hävdade i en ryktbar avhandling (1763) äktheten hos Ossians sånger.

Tillsammans med till exempel David Hume, Adam Smith och George Campbell räknas Blair till den Skotska Upplysningen vilken var en grupp intellektuella som förde in ett objektivt sunt förnuft, ett mått av reson och ett frisinnat föreställningssätt i 1700-talets filosofi och litteratur som i norr präglades av en bister kalvinism.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Svensk uppslagsbok. Malmö 1939
  • George A. Kennedy. Classical Rhetoric & it's Christian and Secular Tradition - From Ancient to Modern Times. 2 utg., Chapel Hill & London: University of North Carolina Press 1999.
  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Hugh-Blairtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6jh45qz, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Internet Philosophy Ontology project, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e] Блэр, Гуг, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] Blair, Hugh, Encyclopædia Britannica 1911.[källa från Wikidata]
  6. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]