Hoppa till innehållet

Mahathir bin Mohamad

Redigera länkar
Från Wikipedia
Mahathir bin Mohamad
bin Mohamad i mars 2019.
FöddMahathir bin Mohamad
10 juli 1925[1][2] (99 år)
Alor Setar, Kedah, Malaysia
Andra namnTun M, Dr M och Chedet
Medborgare iMalaysia och Brittiska Malaya
Utbildad vidMalaya universitet,
National University of Singapore
Yong Loo Lin School of Medicine
SysselsättningPolitiker, författare, läkare, självbiograf
Befattning
Ledamot av Dewan Rakyat
Malaysias 14:e parlament, Langkawi[3]
Ledamot av Dewan Negara (1972–1974)
Malaysias utbildningsminister (1974–1977)
Malaysias vice premiärminister (1976–1981)
Minister of International Trade and Industry (1978–1981)
Ordförande för National Council for Islamic Religious Affairs Malaysia (1981–2003)
Malaysias premiärminister (1981–2003)
Malaysias försvarsminister (1981–1986)
Minister of Home Affairs (1986–1999)
Malaysias finansminister (1998–1999)
Malaysias finansminister (2001–2003)
Generalsekreterare för Alliansfria rörelsen (2003–2003)
Malaysias premiärminister (2018–2020)
Ordförande för National Council for Islamic Religious Affairs Malaysia (2018–2020)
Politiskt parti
United Malays National Organisation (–)
Malaysian United Indigenous Party (–)[4]
partilös (–)
Homeland Fighter Party (–)[5]
Parti Bumiputera Perkasa Malaysia (–)[6]
MakaSiti Hasmah Mohamad Ali
BarnMazhar Mahathir
Melinda Mahathir
Marina Mahathir (f. 1957)
Mirzan Mahathir (f. 1961)
Mokhzani Mahathir (f. 1961)
Mukhriz Mahathir (f. 1964)
FöräldrarMohamad bin Iskandar
Wan Tempawan Wan Hanapi
Utmärkelser
Se lista
Namnteckning
Webbplatsthechedet.com
Redigera Wikidata

Mahathir bin Mohamad, född 10 juli 1925 i Alor Setar i Kedah i Brittiska Malaya, är en malaysisk politiker. Han var Malaysias premiärminister 1981–2003 och sedan i en andra omgång mellan 10 maj 2018 och 24 februari 2020.[7]

Under sin regeringsperiod 1981–2003 fick han äran för att ha styrt Malaysias snabba modernisering och det växande välstånd som följde. Malaysias regering har hävdat att andelen hushåll som levde under fattigdomsgränsen föll under hans styre från 50% till 6%.

Mahathir har också fått kritik för vad som beskrivits som hans auktoritära styrelsesätt. [8][9][10]Han har varit en mycket aggressiv förkämpe för "asiatiska värden". Mahathir kallas formellt "Tun Dr. Mahathir bin Mohamad" och är känd bland sina anhängare som "Dr. M".

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Mahathir föddes i Alor Setar, huvudstaden i den nordliga delstaten Kedah. Han hävdade i sin självbiografi att han har indiskt ursprung på faderns sida, medan modern var malajiska från Kedah. Han betraktar sig dock som "fullt malajisk".

Mahathir studerade medicin vid King Edward VII Medical College i Singapore, där han var redaktör för en studenttidning med namnet The Cauldron. Han medverkade också i tidningen Straits Times under pseudonymen "Che Det". Mahathir var också ordförande för den muslimska föreningen på högskolan [11] 1953 blev Mahathir tjänsteman efter examen. Han gifte sig med Dr Siti Hasmah Mohd Ali — en tidigare klasskamrat från läkarutbildningen — den 5 augusti 1956, och lämnade förvaltningen 1957 för att starta egen läkarpraktik i Alor Setar.

Mahathir var politiskt aktiv sedan 1945 och gick med i United Malays National Organisation (UMNO) när den bildades 1946. I valet 1964 valdes Mahathir i parlamentet för valkretsen Kota Setar Selatan [12] Han förlorade sin plats i valet 1969 med knapp marginal.[13]

Efter de etniskt betingade upploppen 13 maj 1969 blev Mahathir sparkad från UMNO:s högsta råd den 12 juli, efter att han spritt sitt brev till den dåvarande premiärministern Tunku Abdul Rahman, där han kritiserade sättet som Tunku hade skött landets administration. Mahathir uteslöts senare ur partiet den 26 september.[13]

När han var utanför politiken skrev Mahathir "The Malay Dilemma" [13], där han försökte utreda orsakerna till upploppen den 13 maj 1969 i Kuala Lumpur och orsakerna till malajernas bristande ekonomiska framgångar i Malaysia. Han föreslog en politisk-ekonomisk lösning i form av "konstruktivt skydd", som han kom fram till efter att ha övervägt de effekterna av arv och miljö på malajerna. Boken publicerades 1970 och förbjöds av Tunku Abdul Rahmans regering.[13] I boken framställer han judar som "...not merely hook-nosed, but understand money instinctively." [14][15][16]

Mahathir gick med i UMNO igen 7 mars 1972 och utnämndes till senator 1973. Han lämnade senatsposten 1974 för att ställa upp i valet, där han segrade utan motkandidat i valkretsen Kubang Pasu, och utsågs till utbildningsminister.[13] 1975 blev han en av tre vice ordförande för UMNO. Tun Hussein Onn utsåg Mahathir till vice premiärminister 15 januari 1976.

Mahathir blev Malaysias premiärminister den 10 juli 1981 när Tun Hussein bin Onn avgick av hälsoskäl. Han avgick som premiärminister 31 oktober 2003 efter 22 år vid makten, vilket gör honom till en av Asiens mest långvariga politiska ledare.

På grund av korruption och ekonomiska skandaler lämnade Mahathir Nationella Fronten. I samband med valet 2018 bröt koalitionen Hoppets Allians bröt den över 60 år långa makten som den Nationella Fronten haft. Mahathir utsågs då återigen till premiärminister och blev vid 92 års ålder världens äldsta ledare.[7]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ En Malaisie, du neuf avec un vieux (på franska), Libération, 11 maj 2018, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Mahathir, now 94, says his only wish is to see Malaysia's recovery (på engelska), The Straits Times, 9 juli 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.parlimen.gov.my , läst: 31 juli 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ Bersatu pecat Mahathir, Mukhriz dan tiga yang lain (på malajiska), Malaysiakini, 28 maj 2020, läs online, läst: 28 maj 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.sinarharian.com.my .[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, malaysiakini.com .[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] ”Historiskt valresultat i Malaysia - Nyheter (Ekot)”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6950240. Läst 10 maj 2018. 
  8. ^ Fuller, Thomas (11 januari 1999). ”'If We Are Going to Bail Out the Company, Why Does He Have to Stay? ' : Malaysia Turns Its Back on Tycoons” (på engelska). International Herald Tribune. Arkiverad från originalet den 27 oktober 2005. https://web.archive.org/web/20051027090443/http://www.iht.com/articles/1999/01/11/kl.t_1.php. 
  9. ^ Bowring, Philip (13 januari 2004). ”After Mahathir : Not a bad start for Malaysia's new prime minister” (på engelska). International Herald Tribune. Arkiverad från originalet den 27 oktober 2005. https://web.archive.org/web/20051027051531/http://www.iht.com/articles/2004/01/13/EDBOW.php. 
  10. ^ ”History of Malaysia” (på engelska). kiat.net. Arkiverad från originalet den 2 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150602225822/http://www.kiat.net/malaysia/history.html. 
  11. ^ Tan, Chee Khoon & Vasil, Raj (ed., 1984). Without Fear or Favour, p. 49, 50. Eastern Universities Press. ISBN 967-908-051-X.
  12. ^ Tan & Vasil, p. 50.
  13. ^ [a b c d e] Tan & Vasil, p. 51.
  14. ^ ”Malaysian Prime Minister Mahathir Mohamad: On the Jews” (på engelska). 27 oktober 2003. Arkiverad från originalet den 9 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160509181254/http://archive.adl.org/anti_semitism/malaysian_1.html. 
  15. ^ Jacoby, Jeff (23 oktober 2003). ”Rousing Muslim bigotry” (på engelska). boston.com News. http://archive.boston.com/news/globe/editorial_opinion/oped/articles/2003/10/23/rousing_muslim_bigotry/. 
  16. ^ ”Malaysian Leader: 'Jews Rule World by Proxy'” (på engelska). Fox News. 16 oktober 2003. http://www.foxnews.com/story/2003/10/16/malaysian-leader-jews-rule-world-by-proxy.html. 
  17. ^ [a b] läs online, lib.perdana.org.my .[källa från Wikidata]
  18. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  19. ^ BOE-ID: BOE-A-1995-8020.[källa från Wikidata]
  20. ^ läs online, isap.sejm.gov.pl .[källa från Wikidata]
  21. ^ läs online, www.data.gov.my .[källa från Wikidata]
  22. ^ läs online, en.kremlin.ru .[källa från Wikidata]
  23. ^ läs online, www.keio.ac.jp .[källa från Wikidata]
  24. ^ Kinas utbildningsministerium, läs online, läst: 11 april 2019.[källa från Wikidata]
  25. ^ The Malay Mail, läs online .[källa från Wikidata]
  26. ^ läs online, www.thenews.com.pk .[källa från Wikidata]
  27. ^ läs online, www.tatlerasia.com , läst: 3 november 2022.[källa från Wikidata]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mahathir_bin_Mohamad&oldid=56541469”