Hoppa till innehållet

Sveriges socialminister

Från Wikipedia
Statsråd och chef för Socialdepartementet
ResidensInget officiellt residens
SäteRosenbad, Stockholm
Utses avSveriges statsminister
MandatperiodIngen begränsning
Förste innehavareBernhard Eriksson
Inrättat1 juli 1920

Socialminister, formellt statsråd och chef för socialdepartementet, är titeln på det statsråd som är chef för Socialdepartementet i Sverige. Ämbetet inrättades 1 juli 1920, och dess första innehavare var Bernhard Eriksson.[1] Gustav Möller har innehaft ämbetet längst tid, totalt i 19 år och 242 dagar. Nuvarande socialminister är sedan 18 oktober 2022 Jakob Forssmed.

Lista över Sveriges socialministrar och chefer för Socialdepartementet

[redigera | redigera wikitext]
Namn
(Född-Död)
Bild Ämbetsperiod Politiskt tillhörighet Val Regering Källor
Tillträde Frånträde Varaktighet
Bernhard Eriksson
(1878–1952)

1 juli 1920 (1920-07-01) 27 oktober 1920 (1920-10-27) 0 år och 118 dagar Socialdemokraterna Branting I
S     
Henning Elmquist
(1871–1933)
27 oktober 1920 (1920-10-27) 13 oktober 1921 (1921-10-13) 0 år och 351 dagar Opolitisk 1920 De Geer d.y.
von Sydow
Herman Lindqvist
(1863–1932)

13 oktober 1921 (1921-10-13) 19 april 1923 (1923-04-19) 1 år och 188 dagar Socialdemokraterna 1921 Branting II
S     
Gösta Malm
(1873–1965)

19 april 1923 (1923-04-19) 18 oktober 1924 (1924-10-18) 1 år och 188 dagar Opolitisk Trygger
N     
Gustav Möller
(1884–1970)

18 oktober 1924 (1924-10-18) 7 juni 1926 (1926-06-07) 1 år och 232 dagar Socialdemokraterna 1924 Branting III
S     
Sandler
S     
Jakob Pettersson
(1866–1957)

7 juni 1926 (1926-06-07) 2 oktober 1928 (1928-10-02) 2 år och 117 dagar Oberoende liberal Ekman I
FF – L    
Sven Lübeck
(1877–1941)
2 oktober 1928 (1928-10-02) 7 juni 1930 (1930-06-07) 1 år och 248 dagar Allmänna valmansförbundet 1928 Lindman II
AvF     
Sam Larsson
(1883–1945)
7 juni 1930 (1930-06-07) 24 september 1932 (1932-09-24) 2 år och 109 dagar Frisinnade folkpartiet Ekman II
FF     
Hamrin
FF     
Gustav Möller
(1884–1970)

24 september 1932 (1932-09-24) 19 juni 1936 (1936-06-19) 3 år och 269 dagar Socialdemokraterna 1932 Hansson I
S     
Gerhard Strindlund
(1890–1957)
19 juni 1936 (1936-06-19) 28 september 1936 (1936-09-28) 0 år och 101 dagar Bondeförbundet Pehrsson-Bramstorp
BF     
Gustav Möller
(1884–1970)

28 september 1936 (1936-09-28) 16 december 1938 (1938-12-16) 2 år och 79 dagar Socialdemokraterna 1936 Hansson II
S – BF    
Albert Forslund
(1881–1957)

16 december 1938 (1938-12-16) 13 december 1939 (1939-12-13) 0 år och 362 dagar
Gustav Möller
(1884–1970)

13 december 1939 (1939-12-13) 1 oktober 1951 (1951-10-01) 11 år och 292 dagar 1940 Hansson III
S – BF – H – FP  
Hansson IV
S     
Erlander I
S     
Gunnar Sträng
(1906–1992)
1 oktober 1951 (1951-10-01) 12 september 1955 (1955-09-12) 3 år och 346 dagar Erlander II
S – BF    
John Ericsson
(1907–1977)
12 september 1955 (1955-09-12) 22 mars 1957 (1957-03-22) 1 år och 191 dagar
Torsten Nilsson
(1905–1997)

22 mars 1957 (1957-03-22) 19 september 1962 (1962-09-19) 7 år och 181 dagar
Erlander III
S     
Sven Aspling
(1912–2000)
19 september 1962 (1962-09-19) 8 oktober 1976 (1976-10-08) 14 år och 19 dagar
Palme I
S     
Rune Gustavsson
(1920–2002)
8 oktober 1976 (1976-10-08) 18 oktober 1978 (1978-10-18) 2 år och 10 dagar Centerpartiet 1976 Fälldin I
C – M – FP   
Gabriel Romanus
(1939–)

18 oktober 1978 (1978-10-18) 12 oktober 1979 (1979-10-12) 0 år och 359 dagar Folkpartiet Ullsten
FP     
Karin Söder
(1928–2015)

12 oktober 1979 (1979-10-12) 8 oktober 1982 (1982-10-08) 2 år och 361 dagar Centerpartiet 1979 Fälldin II
C – M – FP   
Fälldin III
C – FP    
Sten Andersson
(1923–2006)

8 oktober 1982 (1982-10-08) 16 oktober 1985 (1985-10-16) 3 år och 8 dagar Socialdemokraterna 1982 Palme II
S     
Gertrud Sigurdsen
(1923–2015)
16 oktober 1985 (1985-10-16) 29 januari 1989 (1989-01-29) 3 år och 105 dagar
Carlsson I
S     
Sven Hulterström
(1938–)
29 januari 1989 (1989-01-29) 11 januari 1990 (1990-01-11) 0 år och 347 dagar
Ingela Thalén
(1943–)
12 januari 1990 (1990-01-12)[2] 3 oktober 1991 (1991-10-03)[3] 1 år och 266 dagar
Carlsson I
S     

Carlsson II
S     
Bengt Westerberg
(1943–)

4 oktober 1991 (1991-10-04) 7 oktober 1994 (1994-10-07) 3 år och 3 dagar Folkpartiet 1991 Carl Bildt
M – C – FP – KD  
Ingela Thalén
(1943–)
7 oktober 1994 (1994-10-07)[3] 22 mars 1996 (1996-03-22)[3] 1 år och 167 dagar Socialdemokraterna 1994 Carlsson III
S     
Margot Wallström
(1954–)
22 mars 1996 (1996-03-22) 7 oktober 1998 (1998-10-07) 2 år och 199 dagar Persson
S     
Anders Sundström
(1952–)

7 oktober 1998 (1998-10-07) 26 oktober 1998 (1998-10-26) 0 år och 19 dagar
Maj-Inger Klingvall
(1946–)

26 oktober 1998 (1998-10-26) 16 november 1998 (1998-11-16) 0 år och 21 dagar
Lars Engqvist
(1945–)
16 november 1998 (1998-11-16) 1 oktober 2004 (2004-10-01) 5 år och 320 dagar
Berit Andnor
(1954–)

1 oktober 2004 (2004-10-01) 6 oktober 2006 (2006-10-06) 2 år och 5 dagar
Göran Hägglund
(1959–)

6 oktober 2006 (2006-10-06) 3 oktober 2014 7 år och 362 dagar Kristdemokraterna 2006 Reinfeldt
M – C – FP – KD  
Annika Strandhäll
(1975–)
Socialförsäkringsminister till 27 juli 2017, därefter socialminister.
3 oktober 2014 (2014-10-03) 21 januari 2019 (2019-01-21) 4 år och 110 dagar Socialdemokraterna 2014 Löfven I
S – MP    
Lena Hallengren
(1973–)
21 januari 2019 (2019-01-21) 6 oktober 2022 (2022-10-06) 3 år och 258 dagar Socialdemokraterna 2018 Löfven II
S – MP    

Löfven III
S – MP    

Andersson
S     
Ardalan Shekarabi
(1978–)
6 oktober 2022 (2022-10-06) 18 oktober 2022 (2022-10-18) 0 år och 12 dagar Socialdemokraterna Andersson
S     
Jakob Forssmed
(1974–)
18 oktober 2022 (2022-10-18) 2 år och 54 dagar Kristdemokraterna 2022 Kristersson
M – KD – L   

Övriga statsråd på Socialdepartementet

[redigera | redigera wikitext]

Utöver departementschefen har flera ytterligare statsråd förts till Socialdepartementet.

När den nya regeringsformen trädde i kraft 1974 försvann officiellt de så kallade konsultativa statsråden och ersattes av benämningen statsråd. Statsråd inom Socialdepartementet utöver socialministern kallas ibland ”biträdande socialminister”. Antalet biträdande socialministrar har varierat från ett till tre.

Bakom titeln biträdande socialminister döljer sig flera varianter av ministertitlar, såsom barn- och äldreminister, familjeminister, folkhälsominister, hälsovårdsminister, sjukförsäkringsminister, sjukvårdsminister, vård- och äldreomsorgsminister och så vidare. Gemensamt för de flesta är att de inte täcker in hela statsrådets verksamhetsområde utan bara en del, oftast det dominerande ansvarsfältet. Exempelvis hade barn- och familjeminister Berit Andnor inte bara ansvar för barn- och familjepolitiken, som titeln antydde, utan också för det nordiska samarbetet.

Den förste som utnämndes till biträdande socialminister var moderaten Ingegerd Troedsson som 1976 blev sjukvårdsminister i Thorbjörn Fälldins första regering. Dessförinnan hade Camilla Odhnoff varit statsråd med ansvar för bland annat barn- och familjepolitiken. Även Ulla Lindström handlade ärenden som löd under Socialdepartementet. Tage Erlander och Eije Mossberg ansvarade båda för ärenden inom Socialdepartementet som 1947 flyttades över till det nyinrättade Inrikesdepartementet.