Hoppa till innehållet

VAR (fotboll)

Från Wikipedia
Domaren tittar på en videosekvens i en bildskärm.

VAR (engelska: Video Assistant Referee,[1] 'assisterande videodomare') är en form av assisterande domare eller domarfunktion inom fotboll. Dess uppdrag är att med hjälp av videokameror granska beslut i vissa situationer som har tagits av, eller undgått, huvuddomaren på planen.

VAR sitter centralt placerat i ett videooperationsrum (VOR), där en eller flera hjälpdomare följer matcherna direkt på bildskärmar via bilder från flera videokameror utplacerade för att täcka hela spelplanen. Med hjälp av bilderna från dessa kan VAR visa upp bilderna för huvuddomaren och de kan granska händelser i efterhand, i slowmotion och i olika vinklar. VAR är i ständig kontakt med huvuddomaren och kan påkalla dennes uppmärksamhet om någon händelse på planen måste granskas närmare för att säkerställa att rätt beslut tas. VAR har enbart en rådgivande funktion där huvuddomaren alltid är den som tar det slutgiltiga beslutet.

Efter omfattande prov, först i vänskapsmatcher, sedan i ligor och turneringar, skrevs VAR först in i spelreglerna för fotboll av International Football Association Board (IFAB) under 2018.[2] Genom att arbeta under filosofin "minimal störning, maximal nytta",[3][4] försöker VAR erbjuda ett sätt för "självklara och uppenbara fel" samt "allvarliga missade incidenter" att korrigeras.[5]

Procedur

[redigera | redigera wikitext]

Enligt Fifas regler kan systemet användas i samband med mål (om bollen passerat mållinjen och om ojusthet, offside eller liknande förekom), straffar (videodomaren kan själv meddela huvuddomaren om straffsituationer denne missat) och röda kort. Domartecknet som visar att videodomaren skall användas görs genom att med fingrarna teckna en fyrkant, som symboliserar en TV-skärm.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

VAR togs fram under projektet som kallades Refereeing 2.0 som hölls av Kungliga Nederländska Fotbollsförbundet (KNVB) under tidiga 2010-talet.[6] Systemet provades under säsongen 2012/2013 i nederländska högstaligan Eredivisie.[7][8]

Den tidigare elitdomaren Raymond van Meenen, då anställd i det nederländska förbundet och 2018 chef för Feyenoords akademi, var en av pionjärerna och nyckelfigurerna.[9] Systemet har använts i serier som italienska Serie A och tyska Bundesliga.[10] Systemet användes i Världsmästerskapet i fotboll 2018.[11] Där användes det bland annat vid tilldelande av en straff för Frankrike i finalen. Efter mästerskapet fick VAR kritik för att det medförde långa spelavbrott i matcherna och att systemet inte hade förberetts tillräckligt.[12]

2019 användes tre VAR-domare; en huvuddomare och två assisterande, som videogranskare i samband med årets fotbolls-VM för damer.[1]

Andra sporter

[redigera | redigera wikitext]

Även i vissa andra sporter finns möjlighet till videobedömning, i första hand för bedömning av mål, i flera sporter införda före de infördes i fotboll. I ishockey kallas funktionen videomåldomare (engelska: video-goal judge[13]). Videobedömning av domare förekommer också i baseball, basket, cricket, fäktning, landhockey, motorsport, rugby och tennis. Flera av dessa sporter, även fotboll, använder datasystemet Hawk-Eye, som beräknar och visualiserar bollbanor, till exempel om bollen var över mållinjen. Den första tekniken för bedömningar av idrottsresultat via bildupptagning var målfoto som började användas redan på 1800-talet inom hästsport, sedan inom friidrott.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Nilsson, Lennart (25 juni 2019). ”Fotbolls-VM 2019: Detta är VAR, Videodomarna i VM”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/sport/fotbollsvm/var-videodomarna-forklarade-pa-90-sekunder/. Läst 1 september 2020. 
  2. ^ ”Historic step for greater fairness in football”. International Football Association Board. 3 March 2018. Arkiverad från originalet den 21 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180721225556/http://www.theifab.com/news/historic-step-for-greater-fairness-in-football. Läst 12 augusti 2019. 
  3. ^ ”World Cup 2018: VAR helps tournament reach 10 penalties - so is it working?”. BBC Sport. 20 June 2018. https://www.bbc.com/sport/football/44508993. 
  4. ^ Staff, S. V. G.. ”EVS Xeebra Replay System Facilitates VAR Implementation for Copa do Brasil Tournament”. Sports Video Group. https://www.sportsvideo.org/2018/10/12/evs-xeebra-replay-system-facilitates-var-implementation-for-copa-do-brasil-tournament/. 
  5. ^ ”Video Assistant Referees (VARs) Protocol”. Video Assistant Referees (VARs) Protocol. International Football Association Board. 26 April 2017. Arkiverad från originalet den 8 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190508041140/http://theifab.com/laws/var-protocol/chapters/protocol-principles-practicalities-and-procedures. Läst 12 april 2019.  Arkiverad 8 maj 2019 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 6 november 2018. https://web.archive.org/web/20181106134652/http://theifab.com/laws/var-protocol/chapters/protocol-principles-practicalities-and-procedures. Läst 12 augusti 2019. 
  6. ^ ”Refereeing 2.0 KNVB”. Refereeing 2.0 KNVB. KNVB. 26 April 2017. Arkiverad från originalet den 25 april 2019. https://web.archive.org/web/20190425133416/https://www.knvb.com/themes/refereeing-2.0. Läst 12 augusti 2019.  Arkiverad 25 april 2019 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 april 2019. https://web.archive.org/web/20190425133416/https://www.knvb.com/themes/refereeing-2.0. Läst 12 augusti 2019. 
  7. ^ Medeiros, João (23 June 2018). ”The inside story of how FIFA's controversial VAR system was born”. Wired. https://www.wired.co.uk/article/var-football-world-cup. Läst 12 augusti 2019. 
  8. ^ ”Minutes of the 130th Annual General Meeting of the International Football Association Board”. Minutes of the 130th Annual General Meeting of the International Football Association Board. IFAB. 13–17. http://www.theifab.com/backend/library/doc/minutes-of-annual-general-meeting-2016. Läst 12 augusti 2019.  Arkiverad 24 april 2020 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 april 2020. https://web.archive.org/web/20200424203218/http://www.theifab.com/backend/library/doc/minutes-of-annual-general-meeting-2016. Läst 12 augusti 2019. 
  9. ^ ”Jonas Olssons oväntade roll i att VAR skapades”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/0Ex3aG/jonas-olssons-ovantade-roll-i-var. Läst 25 juni 2018. 
  10. ^ ”VAR – vad betyder det och vad gör det?”. Expressen. https://www.expressen.se/sport/fotbollsvm/var-vad-betyder-det-och-vad-gor-det/. Läst 11 juni 2018. 
  11. ^ ”Klart: VAR kommer användas i sommarens VM”. Fotbollskanalen. mars 2018. https://www.fotbollskanalen.se/vm-2018/klart-var-kommer-anvandas-i-sommarens-vm/. Läst 7 juli 2018. 
  12. ^ Höjer, Moa (27 juni 2019). ”Luleådomaren om VAR: Lite självinsikt vore klädsamt”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7250622. Läst 1 september 2020. 
  13. ^ Officiella regelbok för säsongerna 2014-2018 Se regel 99
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=VAR_(fotboll)&oldid=54414242”