Burundi, formellt Republiken Burundi,[1] är en stat i Östafrika gränsande till Kongo-Kinshasa, Rwanda och Tanzania.
| Republika y'u Burundi | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Valspråk: Unité, Travail, Progrès (svenska: Enighet, Arbete, Framsteg) |
||||||
| Nationalsång: Burundi bwacu |
||||||
 |
||||||
| Huvudstad (även största stad) | Bujumbura | |||||
| Officiella språk | kirundi, franska | |||||
| Demonym | burundier[1] | |||||
| Statsskick | Republik | |||||
| - | President | Pierre Nkurunziza | ||||
| - | Regeringschef | Pierre Nkurunziza | ||||
| Självständighet | från Belgien | |||||
| - | Deklarerad | 1 juli 1962 | ||||
| - | Erkänd | 1 juli 1962 | ||||
| Yta | ||||||
| - | Totalt | 27 830 km² (142:a) | ||||
| - | Vatten (%) | 7,8 %[2] | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | 2014 års uppskattning | 10 395 931[3] (91:a) | ||||
| - | Befolkningstäthet | 374 inv./km² (29:e) | ||||
| BNP (PPP) | 2011 års beräkning | |||||
| - | Totalt | $5 184 milj (153:e) | ||||
| - | Per capita | $614 | ||||
| Valuta | Burundisk franc (BIF) |
|||||
| Tidszon | UTC+2 | |||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Mont Heha, 2 670 m ö.h. | ||||
| - | Största sjö | Tanganyikasjön | ||||
| - | Längsta flod | Nilen | ||||
| Nationaldag | 1 juli | |||||
| Nationalitetsmärke | BU | |||||
| Landskod | BI, BDI | |||||
| Toppdomän | .bi | |||||
| Landsnummer | 257 | |||||
Historia
De första tutsierna antas ha invandrat från Etiopien på 1400-talet och besegrade urinvånarna hutuerna.[4] Med grannlandet Rwanda i norr utgjorde Burundi (i äldre kartböcker från kolonialtiden även kallat Urundi[5]) området Rwanda-Urundi med i stort sett gemensam historia till 1960-talet. Redan på 1700-talet upprättades ett feodalt kungarike under tutsihärskare.
Burundi var en del av kolonin Tyska Östafrika under 1890–1919, men blev med Rwanda ett belgiskt mandatområde mellan 1919 och 1945. FN hade mandatet från 1945 till 1962.[4] 1962 blev Burundi ett självständigt kungadöme (systerstaten Rwanda blev republik). Efter en kupp 1966 infördes republik, men styret blev samtidigt militärdiktatur. Tutsierna, som gynnats under den tidiga kolonialtiden, behöll den politiska makten. De svåra etniska motsättningarna har lett till upprepade blodiga sammanstötningar mellan hutu och tutsi. Hutus utsattes t.ex. för svåra massakrer 1972 och 1988.
Burundis första demokratiskt valda president mördades i oktober 1993, efter fyra månader på sin post. Efter tutsimilitärers mord på den nyligen valde presidenten Ndadaye (hutu) utbröt en terrorvåg. Sedan dess har omkring 200 000 burundier försvunnit i utbrett, ofta intensivt, etniskt våld mellan hutuer och tutsier. Många hundratusen har flytt, antingen inom landet eller till grannländerna, framför allt Tanzania. Den överenskommelse om maktdelning mellan folkgrupperna som slöts 1994 bröts av en tutsiledd militärkupp 1996. Konflikten beräknas ha kostat tiotusentals människoliv sedan 1995.[6]
Geografi
Burundi är en inlandsstat strax söder om ekvatorn. Landet begränsas i väster av en gren av den östafrikanska gravsänkan Rift Valley med Tanganyikasjön.
- Lägsta punkt: Tanganyikasjön, 772 meter över havet
- Naturtillgångar: nickel, uran, torv, kobolt, koppar, platina, vanadin, odlingsbar mark, vattenkraft
Klimat och miljö
Från sjön höjer sig landet österut till en högplatå, 1 500–2 000 m ö.h., med savann och stäpp. Det tropiska klimatet på strandslätten vid sjön modereras på högplatån som är torrare och mindre het.[6]
Allmänt råder ekvatorklimat, men den årliga genomsnittstemperaturen varierar med höjden över havet, från 23 till 17oC. Den genomsnittliga årsnederbörden är ungefär 1500 mm och regntiden infaller dels från februari till maj, dels från september till november. Det förekommer översvämningar, jordskred och torrperioder.
Några av landets miljöproblem är jorderosion och för stor skogsavverkning. Det återstår endast lite skogbevuxen mark, eftersom det mesta av skogen avverkats för användning som bränsle. Detta hotar även det djurliv som finns i skogen.
All elektricitet framställs av vattenkraft.
Landanvändning
Nästan hälften av markytan (44 procent) i Burundi är odlingsbar. I dag är 9 procent av marken uppodlad och 36 procent används som betesmark.[7] Jorderosion till följd av exploatering av ny mark är dock redan ett problem.
En obetydlig del av marken, 140 kvadratkilometer, är konstbevattnad.
Vatten
Landet får i genomsnitt omkring 1 500 mm regn årligen, huvudsakligen under två regnperioder (februari-maj och september-november). De största vattnen i landet är Tanganyikasjön i sydväst och Kagerafloden. Landets totala vattenyta är 2 180 kvadratkilometer.[8]
Omkring 40 procent av de urbana hushållen hade år 2001 färskvatten indraget. 77 procent av befolkningen i staden och 42 procent av befolkningen på landet hade tillgång till färskvatten.[9]
Den totala genomsnittliga färskvattenförbrukningen är 38 kubikmeter vatten per person och år (2000), att jämföra med Sveriges 296 kubikmeter. 77 procent av färskvattnet går till jordbruk, 6 procent till industrin och 17 procent till hushåll.
Naturtillgångar
Burundi har delvis exploaterade naturtillgångar i form av nickel, uran, kobolt, koppar, platina och vanadin. Man har flera elproducerande vattenkraftverk. Det finns odlingsbar mark som inte är uppodlad.[7]
Administrativ indelning
Burundi är indelat i 17 provinser: Bubanza · Bujumbura Mairie · Bujumbura Rural · Bururi · Cankuzo · Cibitoke · Gitega · Karuzi · Kayanza · Kirundo · Makamba · Muramvya · Muyinga · Mwaro · Ngozi · Rutana · Ruyigi
Politik
En ny författning antogs 2005, och parlamentet utsåg Pierre Nkurunziza, tidigare hutu-rebell i inbördeskriget, till president. Fem år senare vann han presidentvalet. Konstitutionen säger att en president inte får inneha ämbetet mer än två mandatperioder (tio år), men eftersom Nkurunziza utsågs men inte valdes till president 2005, anser han sig kunna väljas till president i valet 2015, vilket skulle innebära en tredje mandatperiod. Detta har lett till häftiga protester och social oro i landet (maj 2015).[10]
Sjukvård
Cirka 60% av befolkningen har tillgång till sjukvård.
Ekonomi
Burundi är ett naturtillgångsfattigt inlandsland med en underutvecklad industrisektor (ett s.k. U-land). Landets ekonomi domineras av jordbrukssektorn som genererar ca 30% av BNP-värdet och sysselsätter över 90 % av befolkningen. Burundis främsta exportvara är kaffe och te, som står för 90 % av inkomsterna från utrikeshandeln, även om exporten är en relativt liten del av BNP. Dominerande exportmottagare är Schweiz, Storbritannien, Belgien och Pakistan. Importhandeln domineras av Saudiarabien, Belgien, Kenya och Uganda.
Burundis exportinkomster och dess förmåga att betala för importvaror beror framförallt på väderförhållanden och internationella kaffe- och tepriser. Tutsiminoriteten, som utgör ca 14 % av befolkningen, dominerar kaffehandeln. Huvudsakliga matgrödor är kassava, sötpotatis och ris. Planer finns att utveckla bomull- och risodling på Imboslätten samt att etablera bevattningssystem för ris och socker i Mossuoområdet. Fisket i Tanganyikasjön har betydelse för försörjningen. Mineralproduktion är låg, men stora fyndigheter av vanadin och uran undersöks. Olja har upptäckts under Tanganyikasjön och i Ruzizidalen.
Burundis BNP växte årligen med ca 4 % mellan 2006-2009. Politisk stabilitet och ett fredsavtal i inbördeskriget har förbättrat biståndsflödet och den ekonomiska aktiviteten. Biståndsberoende väntas bestå en lång tid framöver, dels för utvecklingsprojekt men även för att täcka budget- och handelsunderskott.
Underliggande problem som en hög fattigdom, låg utbildningsnivå, ett svagt rättssystem och en låg administrativ kapacitet riskerar att rasera planerade ekonomiska reformer. 2007 gick landet med i Östafrikanska gemenskapen, vilket väntas öka den regionala handelsvolymen. Burundis stora utmaning för ekonomisk tillväxt blir att behålla tillräcklig skattedisciplin och fred. Samt att minska den statliga korruptionen som hindrar en hälsosam utveckling för den privata sektorn, genom ständigt ändrade lagar och regler.[11] Det är under perioder och vissa regioner brist på mat, medicin och elektricitet. Endast hälften av barnen går i skolan.
Den största fackliga centralorganisationen heter Confédération des Syndicats du Burundi och har omkring 12 000 medlemmar.
Demografi
Burundi är ett av kontinentens minsta och fattigaste länder och mycket tättbefolkat. Den största etniska gruppen är hutu (ca 80 %), ett jordbrukande bantufolk som invandrade redan på 1000-talet. Ledande folkgrupp är tutsi (knappt 15 % av invånarna), boskapsägande nomader som norrifrån invaderade landet på 1400-talet och skapade ett feodalsystem med hutufolket som tvångsarbetare. Områdets ursprungsbefolkning, pygméerna (twa), är en obetydlig minoritet (1 %). Officiellt språk är franska (sedan den belgiska kolonialtiden) samt bantuspråket kirundi. Formellt är drygt 80 % kristna (katolska kyrkan dominerar starkt). Omkring hälften av befolkningen är läs- och skrivkunnig.
Aids är ett stort hälsoproblem i Burundi. 2001 var över 8 % av den vuxna befolkningen smittad och antalet dödsfall fram till samma år var 40 000.
- Befolkningens medelålder: 16,3 år (2002)
- Spädbarnsdödlighet: drygt 7 % (2003)
- Befolkningens medellivslängd: 43,2 år (2003)
- Etniska grupper: hutu 85 %, tutsi 14 %, twa (pygméer) 1 %
- Religiös tillhörighet: katoliker 62 %, inhemska religioner 23 %, muslimer 10 %, protestanter 5 %
- Språk: kirundi, franska, swahili (vid Tanganyikasjön och i området runt Bujumbura)
- Analfabetism: 2003 var knappt hälften av den vuxna befolkningen analfabeter
Internationella rankningar
| Organisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2009 | 153 av 179 |
| Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2008 | 94 av 173 |
| Transparency International | Korruptionsindex 2008 | 158 av 180 |
| FN:s utvecklingsprogram | Human Development Index 2006 | 172 av 179 |
Referenser
- ^ [a b] (PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (9., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2013. sid. 69. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/41146
- ^ ”Country Comparison: Area” (på engelska). The World Factbook. CIA. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2147rank.html. Läst 30 oktober 2014.
- ^ ”Country: Benin”. The World Factbook. CIA. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bn.html. Läst 30 oktober 2014.
- ^ [a b] Atmore Anthony, red (1981). Två miljoner år: berättelsen om människan (2. uppl). Stockholm: Reader's digest [Det bästa]. Libris 7593140. ISBN 91-7030-043-7 (inb.)
- ^ Putzger, Friedrich Wilhelm (1954) (på tyska). W. Putzges Historischer Schulatlas: grosse Ausgabe (63. Aufl.). Bielefeld: Vlg von Velhagen & Klassing. Libris 2901144
- ^ [a b] Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon
- ^ [a b] Human Rights Watch faktablad
- ^ CIA Factbook
- ^ http://www.wssinfo.org/pdf/country/BDI_wat.pdf
- ^ ”Kritiskt läge i Burundi efter påstådd kupp”. http://www.svt.se/nyheter/utrikes/kritiskt-lage-i-burundi-efter-pastadd-kupp. Läst 13 maj 2015.
- ^ https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/by.html
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Burundi.