1811
år
1811 (MDCCCXI) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Händelser
redigeraJanuari
redigera- 8 januari – Det största slavupproret i USA:s historia startas av Charles Deslondes på ett sockerplantage i Louisiana. Upproret slås dock ner och 95 slavar avrättas.[1]
- Januari – Man ökar antalet militära utskrivningar i Sverige, för att vara på den säkra sidan om krigssituationen i Europa skulle ändras.
Februari
redigera- 5 februari – Den brittiske kungen Georg III blir omyndigförklarad på grund av galenskap. Även om han officiellt förblir kung av Storbritannien till sin död 1820 tar hans son Georg IV nu över som regent för resten av hans regeringstid.
- 16 februari – Ett antal yngre svenska kulturpersoner bildar Götiska förbundet, som börjar utge tidskriften Iduna.[2]
- Februari
- Spanien drar sig tillbaka från Malvinerna.[3]
- Först att skrivas ut är gotlänningarna i denna den allra första svenska värnpliktsutskrivningen. I brist på gevär utrustas de äldsta beväringarna i Gotlands Nationalbeväring med pikar, trots att detta vapen är helt föråldrat.
Maj
redigera- 6 maj – Brand i Laholm, Sverige.[4]
- 14 maj – Paraguay utropar sig självständigt.[5]
- 16 maj – Fransmännen besegras av en allierad brittisk-spansk-portugisisk armé i slaget vid Albuera.
Juni
redigera- 15 juni – Klågerupskravallerna kräver ett trettiotal dödsoffer vid ett militärt angrepp mot förskansade skånska bönder som protesterar mot ökade soldatutskrivningar.
Juli
redigera
December
redigera- 28 december – Den svenska Lantbruksakademien grundas.[6]
Okänt datum
redigera- 1811 års svenska kyrkohandbok antas där bland annat konfirmation officiellt införs som en kyrklig akt.
- Esaias Tegnér vinner Svenska akademiens stora pris med dikten Svea, kulmen på hans patriotiska diktning. Han får priset sedan ett ryssfientligt parti i dikten ersatts med strofen "...att inom Sveriges gräns erövra Finland åter".
- Den framtida drottning Desidera kommer till Sverige med sin elvaårige son Oscar.
- Oscar (I) blir hertig av Södermanland.
- Östra bron i Karlstad byggs färdig och blir Sveriges längsta stenbro.
- De första Big Foot spåren upptäcks.
Födda
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 5 januari – Richard Brodhead, amerikansk demokratisk politiker, senator 1851–1857.
- 7 januari – Adolf von Scheurl, tysk jurist.
- 22 januari – Gottfried von Neureuther, tysk arkitekt.
Februari
redigera- 3 februari – Horace Greeley, amerikansk politiker, publicist och slaverimotståndare.
- 4 februari
- Asa Biggs, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
- Pierre-Julien Eymard, fransk romersk-katolsk präst och ordensgrundare, helgon.
- 6 februari – Henry Liddell, brittisk språkman.
- 8 februari – Edwin D. Morgan, amerikansk republikansk politiker.
- 19 februari – Jules Sandeau, fransk författare och skriftställare.
- 24 februari – Henry Smith Lane, amerikansk politiker.
- 26 februari – Sir Philip Wodehouse, brittisk politiker.
Mars
redigera- 11 mars – Urbain Jean Joseph Leverrier, fransk astronom.
- 20 mars – Napoleon II, titulärkejsare av Frankrike 22 juni–7 juli 1815.
Andra kvartalet
redigeraApril
redigera- 24 april – Shepherd Leffler, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1846–1851.
- 25 april – Julius Jacob den äldre, tysk målare.
Maj
redigera- 11 maj – Chang och Eng Bunker, siamesiska tvillingar.
- 29 maj – Trusten Polk, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1857–1862.
Juni
redigera- 8 juni – Carl Johan Thyselius, svensk politiker och ämbetsman, Sveriges statsminister 1883–1884.
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 11 juli – Johann Georg von Hahn, österrikisk diplomat och upptäcktsresande.
Augusti
redigera- 3 augusti – Elisha Otis, amerikansk uppfinnare.
- 5 augusti – Ambroise Thomas, fransk tonsättare.
September
redigera- 1 september – Richard Dybeck, svensk fornforskare, folkminnesforskare och kompositör, författare till Sveriges nationalsång.
- 6 september – Joanna Courtmans, flamländsk författare.
- 9 september – Joseph Kleutgen, tysk katolsk teolog.
- 14 september – Johan Raattamaa, finländsk predikant, laestadianernas andlige ledare.
- 17 september – August Blanche, svensk författare.
Tredje kvartalet
redigeraOktober
redigera- 22 oktober – Franz Liszt, ungersk tonsättare och pianovirtuos.
- 25 oktober – Evariste Galois, fransk matematiker.
- 29 oktober – Louis Jean Joseph Charles Blanc, fransk politiker och historiker.
November
redigera- 16 november – John Bright, brittisk politiker.
- 28 november – Oscar Patric Sturzen-Becker, svensk författare.
December
redigera- 3 december – Eduard Bendemann, tysk konstnär.
- 22 december – Ludwig Philippson, tysk rabbin.
Avlidna
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 10 januari – Franziska von Hohenheim, 62, hertiginna av Württemberg.
- 21 januari – Jean François Thérèse Chalgrin, fransk arkitekt.
Februari
redigera- 3 februari – Johann Beckmann, 71, tysk filosof, ekonom och naturforskare.
Mars
redigera- 14 mars – Augustus FitzRoy, 3:e hertig av Grafton, 75, brittisk politiker, premiärminister 1768–1770.
Andra kvartalet
redigeraApril
redigera- 30 april – Ivan Osterman, 85, rysk greve och diplomat.
Maj
redigera- 16 maj – Nikolaj Kamenskij, 34, rysk greve och militär.
Juni
redigera- 23 juni – Nicolau Tolentino de Almeida, 70, portugisisk poet.
- 26 juni – Mariano Jiménez, 29, mexikansk militär.
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 3 juli – William Chalmers, 62, grundare av den industriskola som sedermera blev Chalmers tekniska högskola.
Augusti
redigera- 5 augusti – Adolf Ulrik Wertmüller, 60, svensk konstnär.
September
redigera- 6 september – Johann Georg Lehmann, 46, tysk kartograf.
- 8 september – Peter Simon Pallas, 69, tyskfödd naturforskare.
Fjärde kvartalet
redigeraOktober
redigera- 5 oktober – Samuel Maclay, 70, amerikansk politiker, senator 1803–1809.
- 15 oktober – Eva Merthen, 88, finländsk celebritet.
November
redigera- 21 november – Heinrich von Kleist, 34, tysk poet, dramaturg och novellist.
December
redigera- 26 december
- George William Smith, amerikansk politiker, guvernör i Virginia 1811.
- Abraham B. Venable, 53, amerikansk politiker.
Okänt datum
redigera- Philippine Kaskele, tysk bankir.
Referenser
redigeraFotnoter
redigera- ^ ”Stort slavuppror slås ner i USA”. Allt om historia (nr 1 2011): sid. 14. 2011.
- ^ Svenska Dagbladet 1 augusti 2003 – Göterna – nyskapande bakåtsträvare
- ^ World Statesmen
- ^ ”Värmlands brandhistoriska klubb”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NB7kO36?url=http://www.brandhistoriska.org/olyckor_se.html. Läst 16 mars 2011.
- ^ World Statesmen
- ^ Ultunae – Lantbruksakademien
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör 1811.
