1837
år
1837 (MDCCCXXXVII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Händelser
redigeraJanuari
redigera- 4 januari – Morgontidningen Nya Wermlands-Tidningen börjar utkomma i Sverige.[1]
- 26 januari – Michigan blir den 26:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.[2]
Mars
redigera- 4 mars
- Martin Van Buren svärs in som USA:s 8:e president.
- Richard Johnson blir USA:s nye vicepresident
- Chicago stad i Illinois, USA inkorporeras.
- 22 mars – Jyväskylä i Mellersta Finland får stadsprivilegier.
April
redigera- 11 april – Svenska nykterhetssällskapet bildas och blir ett gemensamt organ för Sveriges nykterhetssällskap.[3]
Maj
redigera- 1 maj – Det svenska optiska telegrafnätet öppnas för allmän korrespondens, vilket blir världens första statligt producerade teletjänst för allmänheten.
Juni
redigera- 5 juni – Houstons stad i Texas inkorporeras.[4]
- 20 juni – När den brittiske kungen Vilhelm IV dör har han inga egna arvingar, så i stället blir hans brorsdotter Viktoria regerande drottning av Storbritannien. Hon kommer att få den längsta regeringstiden av alla brittiska monarker (hon dör först 1901, efter 63 år på tronen) och ge namn åt den viktorianska eran.
Juli
redigera- Juli – Immanuel Nobel, som råkat i finansiell kris i Sverige, beger sig med familjen till Ryssland, för att söka lyckan där.
Okänt datum
redigera- Den svenska fattigvårdskommittén tillsätts. Utredningen för samman frågor om fattigvård, skola och kommunalt självstyre.
- Genom utgivningen av Bevis att Napoleon aldrig har existerat grundar Adolf Bonnier Albert Bonniers Förlag.
- Lundastudenter vandrar över det frusna Öresund och förbrödras i danska Studenterforeningen.
- John Ericsson tar patent på fartygspropellern.
- Paniken 1837 - en finansiell kris i USA som ledde till en mångårig recession.
- Aborigines' Protection Society bildas i Storbritannien.
Födda
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 26 januari – Olof Rönnberg, svensk politiker.
- 28 januari – Addison G. Foster, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1899–1905.
Februari
redigera- 9 februari – Charles F. Manderson, amerikansk republikansk politiker, senator 1883–1895.
- 22 februari – Johan Eric Ericsson, svensk lantbrukare och politiker (liberal).
Mars
redigera- 18 mars – Grover Cleveland, amerikansk politiker, USA:s president 1885–1889 och 1893–1897.
- 22 mars – Virginia di Castiglione, italiensk agent, känd för sitt förhållande med Napoleon III och sin roll i fotografins historia.
- 23 mars – Richard Proctor, brittisk astronom och populärvetenskaplig författare.
- 28 mars – Jacob H. Gallinger, kanadensisk-amerikansk politiker.
Andra kvartalet
redigeraApril
redigera- 5 april – Algernon Swinburne, brittisk poet.
- 17 april – J.P. Morgan, amerikansk finansman.
- 26 april – Henry Charlton Bastian, engelsk läkare.
- 27 april – Cheorin, koreansk drottning och regent.
Maj
redigera- 5 maj – Anna Maria Mozzoni, grundaren av den italienska kvinnorörelsen.
- 6 maj – Lyman R. Casey, amerikansk republikansk politiker, senator 1889–1893.
- 8 maj – Alphonse Legros, fransk-engelsk konstnär.
- 9 maj – Adam Opel, tysk, grundare av Opel.
- 22 maj – Aaron T. Bliss, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1889–1891, guvernör i Michigan 1901–1905.
- 27 maj – Wild Bill Hickok, legendomspunnen revolverman i vilda västern.
- 28 maj – Samuel D. McEnery, amerikansk jurist och politiker, senator 1897–1910.
Juni
redigera- 3 juni – Franz Bücheler, tysk filolog och språkvetenskapsman.
- 4 juni – Jean-Louis Pascal, fransk arkitekt.
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 12 juli – Jakob Jonatan Aars, norsk skolman.
- 19 juli – Johann Georg Bühler, tysk-indisk filolog och epigrafiker.
Augusti
redigera- 5 augusti – Anna Filosofova, grundaren av den ryska kvinnorörelsen.
- 11 augusti – Marie François Sadi Carnot, fransk statsman, Frankrikes president 1887–1894.
- 28 augusti – William Campbell Preston Breckinridge, amerikansk politiker, kongressledamot 1885–1895.
September
redigera- 18 september – Ewald Ährling, svensk skolman och Linné-forskare.
- 24 september – Mark Hanna, amerikansk industrialist och republikansk politiker, senator 1897–1904.
Fjärde kvartalet
redigeraOktober
redigera- 12 oktober – Preston B. Plumb, amerikansk republikansk politiker, senator 1877–1891.
- 13 oktober – Carl Nordenfelt, svensk borgmästare och politiker.
November
redigera- 15 november – Afrikan Spir, rysk filosof.
- 22 november – Franklin MacVeagh, amerikansk bankman och politiker, USA:s finansminister 1909–1913.
- 23 november – Johannes Diderik van der Waals, nederländsk fysiker, nobelpristagare.
- 28 november – John Wesley Hyatt, amerikansk uppfinnare.
December
redigera- 9 december – Gotthard Werner, svensk konstnär, historiemålare.
- 12 december – Rufus E. Lester, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1889–1906.
- 14 december – Albrecht Schrauf, österrikisk mineralog.
- 24 december – Elisabeth av Österrike-Ungern, österrikisk kejsarinna och drottning av Ungern.
- 25 december – Cosima Wagner, dotter till Franz Liszt.
- 26 december – George Dewey, amerikansk amiral.
- 30 december – Fredric Pettersson i Tjärsta, svensk arrendator och riksdagspolitiker.
Avlidna
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 20 januari – John Soane, 83, brittisk arkitekt.
- 29 januari – Aleksandr Pusjkin, 37, rysk författare.
Februari
redigera- 6 februari – Johan Anders Wadman, 59, svensk författare.
- 7 februari – Gustav IV Adolf, 58, kung av Sverige 1792–1809 (myndig 1796).
- 19 februari – Georg Büchner, 23, tysk författare, revolutionär, filosof, läkare och zoolog.
Mars
redigera- 31 mars – John Constable, 60, brittisk målare.
Andra kvartalet
redigeraApril
redigera- 12 april – Abner Lacock, 66, amerikansk politiker, senator 1813–1819.
- 20 april – Reinhard Woltmann, 79, tysk vattenbyggnadsingenjör.
- 30 april – Luise Eleonore av Hohenlohe-Langenburg, 73, hertiginna och regent av Sachsen-Meiningen.
Maj
redigera- 20 maj – Johan Afzelius, 83, svensk kemist.
- 24 maj – Gustaf Lagerbielke, 60, hovkansler, statsråd, ledamot av Svenska Akademien från 1810.
Juni
redigera- 2 juni – Johan Gustaf Liljegren, 46, svensk riksantikvarie, riksarkivarie och kansliråd.
- 20 juni – Vilhelm IV, 71, kung av Storbritannien sedan 1830.
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 9 juli – Job von Witzleben, 53, preussisk militär.
Augusti
redigera- 10 augusti – John Williams, 59, amerikansk militär, diplomat och politiker, senator 1815–1823.
- 20 augusti – Bengt Franc-Sparre, 63, svensk greve och generallöjtnant.
- 22 augusti – Joseph Kerr, amerikansk politiker, senator 1814–1815.
- 29 augusti – John Brown, 79, amerikansk politiker, senator 1792–1805.
September
redigera- 12 september – Friedrich August Rosen, 32, tysk sanskritist.
- 25 september – Isham Talbot, amerikansk politiker, senator 1815–1819 och 1820–1825.
- 28 september – David Barton, 53, amerikansk politiker, senator 1821–1831.
Fjärde kvartalet
redigeraOktober
redigera- 5 oktober – Hortense de Beauharnais, 54, drottning av Kungariket Holland.
- 9 oktober – Oliver H. Prince, 55, amerikansk politiker, advokat och publicist, senator 1828–1829.
- 17 oktober – Johann Nepomuk Hummel, 58, österrikisk kompositör.
November
redigera- 4 november – Jean-Louis Alibert, 69, fransk läkare.
- 24 november – Joseph Kent, 58, amerikansk politiker.
December
redigera- 21 december – James De Wolf, 73, amerikansk slavhandlare och politiker, senator 1821–1825.
- December – Anne Pépin, senegalesisk signara.
Referenser
redigeraFotnoter
redigera- ^ Nya Wermlands-Tidningen Arkiverad 23 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ World Statesmen (läst 3 april 2011)
- ^ Blå boken 1933
- ^ McComb, David G. (19 januari 2008). ”Houston, Texas”. Handbook of Texas Online. http://www.tshaonline.org/handbook/online/articles/hdh03. Läst 1 juni 2008.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör 1837.
