Wikipedia

Direkt tillämplighet

egenskap hos vissa rättsakter inom Europeiska unionen
Ej att förväxla med direkt effekt.

Direkt tillämplighet innebär att en förordning inom unionsrätten får rättsverkan samtidigt och enhetligt inom hela Europeiska unionen när den träder i kraft.[1][2] Till skillnad från ett direktiv blir en förordning en del av de nationella rättsordningarna utan att unionens medlemsstater behöver vidta några genomförandeåtgärder för att införliva rättsakten.[2][3] Medlemsstaterna varken ska eller får införliva en förordning i den nationella lagstiftningen eftersom ett sådant införlivande skulle leda till oklarheter vad gäller bestämmelsernas rättsliga karaktär och tidpunkten för deras ikraftträdande.[4][5] Däremot kan en förordning kräva att medlemsstaterna antar vissa kompletterande bestämmelser för att anpassa den nationella lagstiftningen, till exempel för att fastställa vilken nationell myndighet som är ansvarig för dess tillämpning.

Principen om direkt tillämplighet infördes ursprungligen genom Romfördraget, som trädde i kraft den 1 januari 1958, och regleras således uttryckligen av unionens fördrag:

” En förordning ska ha allmän giltighet. Den ska till alla delar vara bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat. „
– Andra stycket i artikel 288 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt efter Lissabonfördragets ikraftträdande

I vissa specifika fall kan även beslut vara direkt tillämpliga;[6][7][8] begreppet är dock främst förknippat med förordningar.

Direkt tillämpliga rättsakter har långtgående rättsverkan i de nationella rättsordningarna och medför omedelbart rättigheter och skyldigheter för alla som de berör.[9] En bestämmelse i en direkt tillämplig rättsakt som skapar en rättighet för enskilda har därför i allmänhet fullständig direkt effekt, det vill säga den kan åberopas av enskilda inför en nationell domstol likt en nationell lag. I enlighet med företrädesprincipen blir varje motstridande föreskrift i den nationella lagstiftningen automatiskt otillämplig i och med att en direkt tillämplig rättsakt träder i kraft, och nya nationella föreskrifter kan inte få giltig verkan till den del de är oförenliga med en sådan rättsakt.[10][11] I likhet med andra delar av unionsrätten är medlemsstaterna enligt principen om lojalt samarbete skyldiga att undanröja eventuella nationella lagar eller andra författningar som är oförenliga med en direkt tillämplig rättsakt.[2][12]

Till följd av undantagsklausuler och andra liknande bestämmelser i unionens fördrag kan en förordnings direkta tillämplighet vara begränsad till att endast gälla vissa medlemsstater, exempelvis är förordningar som rör eurosamarbetet endast direkt tillämpliga inom euroområdet.

Relation till direkt effekt

redigera
Se även: Direkt effekt

Direkt tillämplighet skiljer sig som begrepp från direkt effekt, som syftar på möjligheten för enskilda att åberopa en bestämmelse i unionsrätten inför en nationell domstol likt en nationell lag.[13] EU-domstolen gjorde i sin tidiga rättspraxis inte någon större åtskillnad mellan begreppen, men sedan 1970-talet har direkt tillämplighet och direkt effekt utvecklats till att bli två åtskilda begrepp.[14] Medan direkt tillämplighet är ett begrepp som finns uttryckligen omnämnt i unionens fördrag, är direkt effekt ett begrepp som tillkommit uteslutande genom rättspraxis av EU-domstolen, ursprungligen genom dess dom i målet Van Gend & Loos mot Nederländerna den 5 februari 1963. Även om bestämmelserna i en förordning till sin rättsliga karaktär är ämnade att ha fullständig direkt effekt,[2][15] finns det många bestämmelser i förordningar som inte rör rättigheter för enskilda och som därför saknar direkt effekt.[16][17] Omvänt kan en bestämmelse i unionsrätten ha direkt effekt, utan att ingå i en direkt tillämplig rättsakt.[18][19]

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ ”Europeiska unionens förordningar”. EUR-Lex. 16 mars 2022. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=legissum:l14522. Läst 23 januari 2024. 
  2. ^ [a b c d] ”Punkt 10 i domstolens dom av den 10 oktober 1973 i mål 34/73, Variola mot Amministrazione italiana delle Finanze, ECLI:EU:C:1973:101”. Rättsfallssamling för Europeiska gemenskaperna. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:61973CJ0034. 
  3. ^ ”Europeiska unionens direktiv”. EUR-Lex. 16 mars 2022. https://eur-lex.europa.eu/SV/legal-content/summary/european-union-directives.html. Läst 23 januari 2024. 
  4. ^ De Witte, Bruno (2018). The Law of the European Union and the European Communities – Chapter 6 Sources of European Union Law – 3.2 Regulations. Kluwer Law International. ISBN 978-9041154125 
  5. ^ ”Punkt 17 i domstolens dom av den 7 februari 1973 i mål 39/72, kommissionen mot Italien, ECLI:EU:C:1973:13”. Rättsfallssamling för Europeiska gemenskaperna. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:61972CJ0039. 
  6. ^ De Witte, Bruno (2018). The Law of the European Union and the European Communities – Chapter 6 Sources of European Union Law – 3.4 Decisions. Kluwer Law International. ISBN 978-9041154125 
  7. ^ ”Legislating for Brexit: directly applicable EU law” (på engelska). Brittiska överhuset. 12 januari 2017. https://researchbriefings.files.parliament.uk/documents/CBP-7863/CBP-7863.pdf. Läst 7 februari 2024. 
  8. ^ ”Legislating for Brexit: EU Decisions” (på engelska). Brittiska överhuset. 18 januari 2018. https://researchbriefings.files.parliament.uk/documents/CBP-8205/CBP-8205.pdf. Läst 7 februari 2024. 
  9. ^ ”Punkterna 14–15 i domstolens dom av den 9 mars 1978 i mål 106/77, Amministrazione delle Finanze dello Stato mot Simmenthal, ECLI:EU:C:1978:49”. Rättsfallssamling för Europeiska gemenskaperna. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:61977CJ0106. 
  10. ^ ”Domstolens dom av den 15 juli 1964 i mål 6/64, Costa mot E.N.E.L., ECLI:EU:C:1964:66”. Rättsfallssamling för Europeiska gemenskaperna. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:61964CJ0006. 
  11. ^ ”Punkt 17 i domstolens dom av den 9 mars 1978 i mål 106/77, Amministrazione delle Finanze dello Stato mot Simmenthal, ECLI:EU:C:1978:49”. Rättsfallssamling för Europeiska gemenskaperna. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:61977CJ0106. 
  12. ^ ”Punkterna 13–24 i domstolens dom av den 9 mars 1978 i mål 106/77, Amministrazione delle Finanze dello Stato mot Simmenthal, ECLI:EU:C:1978:49”. Rättsfallssamling för Europeiska gemenskaperna. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:61977CJ0106. 
  13. ^ Hinarejos, Alicia (2008). ”On the Legal Effects of Framework Decisions and Decisions: Directly Applicable, Directly Effective, Self-executing, Supreme?” (på engelska). European Law Journal (Wiley-Blackwell) 14 (5): sid. 620–634. https://onlinelibrary-wiley-com.focus.lib.kth.se/doi/full/10.1111/j.1468-0386.2008.00433.x. Läst 7 februari 2024. 
  14. ^ ”The Effects of EU Law in the National Legal Systems” (på engelska). European Union Law. Oxford University Press. https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2371396. 
  15. ^ ”Punkt 11 i domstolens dom av den 13 december 1989 i mål C-322/88, Grimaldi mot Fonds des maladies professionnelles, ECLI:EU:C:1989:646”. Rättsfallssamling för Europeiska gemenskaperna. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:61988CJ0322. 
  16. ^ ”Punkterna 26–29 i domstolens dom av den 11 januari 2001 i mål 403/98, Monte Arcosu, ECLI:EU:C:2001:6”. Rättsfallssamling för Europeiska gemenskaperna. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:61998CJ0403. 
  17. ^ ”Opinion of Mr Advocate General Warner Delivered on 27 February 1980, ECLI:EU:C:1980:58”. Rättsfallssamling för Europeiska gemenskaperna. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:61979CC0131. 
  18. ^ Winter, Jan A. (1972). ”Direct Applicability and Direct Effect Two Distinct and Different Concepts in Community Law” (på engelska). Common Market Law Review (Wolters Kluwer) 9 (4): sid. 425–438. https://kluwerlawonline.com/journalarticle/Common+Market+Law+Review/9.4/COLA1972035. Läst 23 januari 2024. 
  19. ^ Karayigit, Mustafa T. (2016). ”Are Directives Directly Applicable?” (på engelska). Ankara Review of European Studies (DergiPark Akademik) 15 (2): sid. 59–95. https://dergipark.org.tr/tr/download/article-file/847215. Läst 23 januari 2024. 
  EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Direkt_tillämplighet&oldid=54453680”