Diskussion:Påve

Paulus och Petrus

Jag har för mig att Paulus överlevde den Neronska kristendomsförföljelsen och överlevde Petrus med några år innan han led martyrdöden. Theofilus (diskussion) 2 januari 2008 kl. 00.40 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Kardinalerna behöver inte alls vara överens vid Påvevalet. Det krävs två tredjedels majoritet.

Det där har ändrats under åren några gånger. Numera kan påven väljas med enkel majoritet om flera omröstningar har misslyckats. Theofilus

Inte antagen till utvald

Resultatet av nomineringen blev "inte antagen" enligt de vägledande kriterierna:

• Har efter minst två dagar, minst 3/4 och minst fyra stöder inte-röster.
  Ace90 (disk) 9 april 2012 kl. 14.55 (CEST)

---

Bedömningen är avslutad. Var god modifiera inte diskussionen nedan.

Påve

Nominerad av --Erik Selander (disk) 31 mars 2012 kl. 22.57 (CEST)

Saklig och detaljerad i ett ämne med stor komplexitet.

Stöder för utmärkt

Stöder för bra

Stöder inte

1. Sjunnesson (disk) 1 april 2012 kl. 09.44 (CEST) Artikeln är inte tillräckligt omfattande. För få noter också.
2. Kigsz 1 april 2012 kl. 16.19 (CEST) En bra början, men som Sjunnesson redan sagt: "inte tillräckligt omfattande".
3. dnm ^{(d | b)} 4 april 2012 kl. 12.40 (CEST) Jag delar de föregående synpunkterna. Artikeln är alldeles för kort och saknar många relevanta bitar.
4. Ace90 (disk) 9 april 2012 kl. 12.52 (CEST)

Diskussion

Kan du intyga att all information i texten kommer från de listade böckerna? Annars vore de önskvärt med fotnoter. I övrigt skulle jag gärna se mera information kring påvens roll, inflytande och position, nu dominerar historian. --Ace90 (disk) 1 april 2012 kl. 08.49 (CEST)

Ämnet är ett kärnämne för mig. Jag finner utsagorna i artikeln organiserade speciellt väl. Det samlade innehållet av mina egna informationer från 1978 håller samma utseende. Mina informationer har jag av människor vilka aktiva sprider lärorna Romerska, Anglikanska, Svensk Ortodoxa och Svensk Lutherska. Artikeln motsvara på ett ovanligt sätt mina förhoppningar på en kontext av ämnet "Påve". Böckerna som angivits är obekanta för mig. Ur ett uppslagsverk synvinkel kan jag ha brister i att bedöma förankringen i ett befintligt textunderlag. I en sådan utveckling av min nominering finner jag i så fall artikeln speciellt väl lämpad att satsa på för fortsättning. Erik Selander 1 april 2012 kl. 15.54 (CEST)

Jag delar Sjunnesson och Krigz synpunkter. Jag skulle exempelvis vilja se att artikeln utvecklar bättre Påvedömets inverkan på stormaktspolitik och kyrkans önskan att koncentera makt till den egna organisationen. Det finns oerhört mycket man skulle kunna skriva i detta ämne från många olika infallsvinklar. Detta är en bra grund men den skrapar bara på ytan. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 1 april 2012 kl. 16.33 (CEST)

Skälet till min uppskattning är friheten från referenser till nittonhundratalets politiska samhälle. Speciellt intressant är överensstämmelsen jag finner med min egen bild av kopplingen till Cesarerna. Onekligen måste en redogörelse för Vatikanstaten ge en gestalt av Sweizergardet och Vatikanens bank men min förhoppning är att Vatikanstaten kunde behandlas i sin artikel. Hur påven betraktas som domare i det samfundsväsende som även Svenska kyrkan accepterar borde få lov att stå fram ytterst i en artikel om just påven. Ämbetet som sådant är värt en artikel utan sidoblickar på effekterna det har på allmänheten. Erik Selander 1 april 2012 kl. 21.49 (CEST)

Jag avser hela det relevanta historiska spannet, inte bara 1900-talet. Sedan ska vi givetvis inte blanda äpplen och päron men inte heller skilja på ärtor och ärtor. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 1 april 2012 kl. 22.03 (CEST)

Såg precis artikeln Riksdagsval i Sverige och konstaterade att det känns onödigt att på ett Internetbaserat uppslagsverk ha så stora artiklar. Just den artikeln upplever jag inte som så användbar. Det blir för mycket att skumma fram och tillbaka i. En sådan artikel tycker jag bör uppdelas med hjälp av länkar till sina respektive avsnitt. Påve är ett gott format och syns mig utvecklas bäst genom en kontroll av alla frågor om precisionen, mer så än genom att här föra in mer information på denna plats. De anspråk som tagits upp i diskussionen om min nominering skulle jag då föreslå bör tillgodogöras ämnet genom länkar till egna artiklar.

---

Religionsmallar

Är det motiverat att ha två mallar om samma sak? --> Mall:Romersk-katolska kyrkan och Mall:Katolska kyrkan. Wvs (diskussion) 16 januari 2015 kl. 19.29 (CET)

Kronologisk loppcirkus

Flera meningar/händelser i samma stycken hoppar fram och tillbaka i tiden, på ett sätt som gör historiska/politiska/religiösa beskrivningar svåra att få logisk ordning på.

Exempel 1: ---"och [vid konciliet] 1950 under Pius XII Mariae Assumptio. Medan konciliet pågick intogs Rom av italienska trupper, och Kyrkostaten uppgick i det nya Italien. Sedan påven varit ”fånge i Vatikanen” under nära 60 år, upprättades Vatikanstaten genom Lateranfördraget 1929."---

Exempel 2: ---"under Karl den store (krönt till kejsare av påven år 800) fick påven en central politisk betydelse. Genom grundandet av Kyrkostaten år 756 blev påven även världslig furste men samtidigt länstagare åt kejsaren. Också under de ottonska kejsarna (Otto I, Otto II och Otto III) på 900-talet"---

Fler exempel finns i andra avsnitt. När det gäller så många årtal och förhållanden borde artikeln sträva efter att hålla en så stark kronologi som möjligt, och lämna förklaringar/reflektioner till slutet på stycket/avsnittet. I det andra exemplet ter sig informationen nästan motsägande. Arcsoda (diskussion) 4 oktober 2021 kl. 20.35 (CEST)

De och dem som determinativt pronomen

På sidan 273 i Svenska akademiens grammatik kan ni se korrekt svenska, se pdf-fil här: https://svenska.se/SAG.pdf. Jag kommer att hänvisa till denna källa varje gång jag ser det här framöver. Det anses som mest korrekt i svenskt skriftspråk som det står på s. 274 i källan. Läs källan, det handlar inte om vad nni anser vara korrekt svenska --83.249.235.92 2 april 2022 kl. 19.21 (CEST) Eftersom ni inte kommer att ha någon bättre källa rullar jag tillbaka artikeln nu.--83.249.235.92 2 april 2022 kl. 19.32 (CEST)

Då ändringen saknar konsensus här och jag och @Ainali: inte håller med så har jag ogjort igen. "De" och "Dem" är en svår del av svensk grammatik och kräver noggrann tolkning och avvägning. JAg är av synen att De är rätt i denna mening Yger (diskussion) 2 april 2022 kl. 19.37 (CEST)

Jag försökte mig på att kringgå denna tvist om påvens skägg genom att lägga till det underförstådda ordet titlar på två ställen i meningen. Larske (diskussion) 2 april 2022 kl. 20.11 (CEST)

Öum, sidan 274 i SAG innehåller ord som börjar på n eller o. Vad har det med de och dem att göra? /ℇsquilo 2 april 2022 kl. 20.24 (CEST)

Passar lemmat eller är det för snävt?

Man skulle kunna säga att ”det är ju klart, påven sitter ju i Rom”. Men redan i inledningen blir det lite snurrigt: ” Patriarken av Alexandria bär alltjämt titeln påve, liksom maronitiska kyrkans överhuvud”. Betyder inte detta, att lemmat för denna artikel borde vara i stil med ”Påve (katolska kyrkans överhuvud)”? Eller så borde den ta upp alla olika typer av påvar på ett jämförbart sätt? Gunboz (diskussion) 28 maj 2022 kl. 00.13 (CEST)