Wikipedia

Gösta Selling

svensk riksantikvarie, författare och tecknare

Carl Gösta August Selling, född 28 september 1900 i Danderyd, död 20 oktober 1996 i Stockholm, var en svensk museiman, riksantikvarie och tecknare.

Gösta Selling
Född28 september 1900[1]
Danderyds församling[1]
Död20 oktober 1996[1] (96 år)
Sankt Matteus församling[2][1]
BegravdNorra begravningsplatsen[2]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningFörfattare, tecknare, arkivarie[3]
Befattning
Riksantikvarie (1960–1966)[4][1]
ArbetsgivareNordiska museet
Historiska museet
Riksantikvarieämbetet
Stadsmuseet i Stockholm
Kungliga Vitterhetsakademien
FöräldrarCarl Gustaf Selling
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Selling blev filosofie doktor i Konsthistoria vid Stockholms högskola 1937, var anställd vid Nordiska museet och Skansen 1923–1937, stadsantikvarie och chef för Stockholms stadsmuseum 1937–1960, riksantikvarie[5] samt chef för Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museum 1960–1966.

Selling var sekreterare i Samfundet S:t Erik 1931–1961, ordförande i Svenska museimannaföreningen 1952–1953 samt stiftare och styrelseledamot i AB Stadsholmen 1936–1966. Han uppgjorde saneringsförslag för delar av Gamla stan (tillsammans med arkitekt Albin Stark), var ordförande i Stockholms stads kommitté för Gamla stan 1960–1965, vice ordförande i Statens humanistiska forskningsråd 1962–1967, och ordförande i Skönhetsrådet 1967–1972.

Selling invaldes som ledamot av Vitterhetsakademien 1959 (var dess sekreterare 1960–1966), av Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur 1965 och av Vetenskapskademien 1968. Han blev 1964 den förste som erhöll Samfundet S:t Eriks plakett för berömliga insatser för Stockholm.[6] Han tilldelades Olle Engkvist-medaljen 1979.[7]

Som tecknare medverkade han i studenttidningen Gaudeamus 1924 och Bonniers veckotidning 1923–1929 och med illustrationer för sångboken Carminum Liber Holmiensis[8] 1928.

Gösta Selling var son till hovrättsrådet Carl Gustaf Selling och Gurli Elisabeth Nyrén samt från 1925 gift med Vivi Hellberg.

Bibliografi

redigera
 
Sturehovs slott nyrestaurerat 1957; Gösta Selling (t.v.) och stadsfullmäktigeordföranden Carl Albert Anderson vid en av slottets alla Mariebergskakelugnar.
  • 1926 - Artur Hazelius födelsehus: den Fritziska sidenvävargården
  • 1926 - Kungsholmen
  • 1927 - Owenska huset
  • 1928 - Säterier och gamla gårdar av kulturhistoriskt värde inom Stockholms stads icke planlagda område och bland stadens lantegendomar
  • 1929 - Samfundet S:t Eriks Stockholmsregister: några upplysningar
  • 1930 - Stockholm i tusen bilder
  • 1930 - Malmgårdar i Stockholm under 1700-talet
  • 1930 - Södra Djurgården
  • 1931 - Skogaholm på Skansen
  • 1931 - Hur långt räcker Stockholm
  • 1932 - Det återuppbyggda Skogaholm
  • 1932 - Tottieska malmgården: ett borgerligt fideikommiss på Södermalm
  • 1933 - Två medeltidshus vid Storkyrkobrinken
  • 1933 - En bok om Skansen: till hundraårsminnet av Artur Hazelius' födelse
  • 1934 - Målning i äldre tider och restaurering (under medverkan av Alfr. Nilsson, i "Hantverkets bok", [1], Måleri
  • 1934 - En murmästare som herrgårdsarkitekt
  • 1935 - Problemet staden mellan broarna
  • 1936 - Hur gammal är stofttapeten
  • 1937 - Hur Charles Totties hem på Skansen inreddes
  • 1937 - Svenska herrgårdshem under 1700-talet: arkitektur och inredning 1700-1780
  • 1938 - Svenska turistföreningens små häften. Stockholm. 2, Utsikten från Stadshustornet
  • 1938 - Stadsbon i naturen
  • 1939 - Skogaholms herrgård
  • 1939 - Mälardrottningens underliga öden från Gustaf III till Gustaf V
  • 1939 - Mälardrottningens underbara öden : från Gustaf III till Gustav V
  • 1943 - Stockholm i närbild: från stormaktstiden till sekelskiftet: en bilderbok
  • 1943 - En grandseigneur som turist
  • 1944 - Van der Nootska huset: en historik
  • 1945 - Si Ulla dansar: en bilderbok om Bellmans Stockholm
  • 1946 - Stockholms stads brandförsäkringskontors hus i kvarteret Aglaurus vid Mynttorget: historik med anledning av kontorets 200-åriga tillvaro
  • 1947 - Kulturminnesvården i storstaden
  • 1948 - Wetterlings Stockholmsalbum: en presentation
  • 1948 - Hur vi bott i 100 år: utställning i anslutning till Stockholms byggnadsförenings hundraårsjubileum 1848-1948
  • 1949 - Af Chapman, fullriggaren som blev vandrarhem
  • 1950 - Stormaktens huvudstad
  • 1950 - Paradsängkammaren från Ulvsunda
  • 1950 - Masreliezrummen
  • 1951 - Samfundet S:t Erik 50 år
  • 1953 - Sex Stockholms vuer
  • 1953 - Ur svenska hjärtans djup: bilder från Oscar II:s Stockholm
  • 1954 - Panorama över Stockholm på 1870-talet
  • 1954 - Gustavianska bilder: ett album
  • 1955 - När Stockholm blev storstad: en kulturhistorisk krönika till Stockholms adresskalenders 100-årsjubileum 1955
  • 1958 - Är de svenska brukens och bergsmännens insats i vårt kulturliv överskattad?
  • 1958 - Minnesord över Sigurd Wallin
  • 1958 - Gamla hus i storstaden: kulturminnesvården i Stockholm under de senaste tjugo åren
  • 1959 - Utopia: arkitektdrömmar och byggnadsprojekt
  • 1960 - Esplanadsystemet och Albert Lindhagen: tillkomsten av 1866 års stadsplan
  • 1960 - Beskrivningar över Åkeshov
  • 1961 - Ett svunnet Stockholm
  • 1968 - Gotthard Johansson: 1891-1968
  • 1969 - Stockholms parker 100 år
  • 1970 - Esplanadsystemet och Albert Lindhagen: stadsplanering i Stockholm åren 1857-1887
  • 1971 - Slott och herresäten i Sverige: ett konst- och kulturhistoriskt samlingsverk. Östergötland
  • 1971 - Fasader och färger på gamla hus
  • 1972 - Landstingshuset: Stockholms läns landsting
  • 1973 - Hur Gamla stan överlevde: från ombyggnad till omvårdnad 1840-1940
  • 1973 - Minnesord över Hans Hansson
  • 1977 - Säterier och gamla gårdar i Stockholmstrakten
  • 1979 - Steninge: den karolinska herrgårdskulturens smycke: kort historik
  • 1980 - De tre herrgårdarna på Leufsta
  • 1986 - A T Gellerstedt och Det Stockholm som går ISBN 91-970161-9-5
  • 1994 - Villagatan 3: 1800-talshuset som blev säte för Vitterhetsakademien ISBN 91-7402-240-7

Källor

redigera

Noter

redigera
  1. ^ [a b c d e] Björn Hallerdt, C Gösta A Selling, s. 34, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 5861, läst: 24 december 2016.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Svenskagravar.se, läs online, läst: 8 februari 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 12361730317749153-1, läst: 9 maj 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Riksantikvarieämbetets historia, Riksantikvarieämbetet, läs onlineläs online, läst: 24 januari 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ Riksantikvarieämbetet - Riksantikvarier Arkiverad 26 augusti 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ ”Samfundet S:t Erik - Mottagare av plaketten”. Arkiverad från originalet den 12 november 2017. https://web.archive.org/web/20171112074344/http://samfundetsterik.se/anslag-och-stipendier/#1502982665236-8f0a5261-0aea. Läst 21 oktober 2018. 
  7. ^ SvD 1979-12-06, sid 17
  8. ^ Libris

Externa länkar

redigera
Företrädare:
Bengt Thordeman 		Riksantikvarie
1960–1966 		Efterträdare:
Sven B.F. Jansson


Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gösta_Selling&oldid=55020094”