Iljusjin Il-62

trafikflygplan med fyra jetmotorer

Iljusjin Il-62 är ett fyrmotorigt långdistansflygplan byggt i Sovjetunionen och senare Ryssland. Till det yttre liknar den brittiska Vickers VC10 men storleksmässigt är den betydligt större och byggd i fler exemplar under längre period.

Iljusin Il-62
Beskrivning
TypPassagerarflygplan
Besättning3 – 5
Första flygning3 januari 1963
VersionerIl-62, Il-62M
UrsprungSovjetunionen Sovjetunionen
TillverkareIljusjin
Antal tillverkade292
Data
Längd53,12 meter
Spännvidd43,20 meter
Höjd12,35 meter
Vingyta279,55 m²
Tomvikt71 600 kg
Max. startvikt165 000 kg
Motor(er)4 × Soloviev D-30KU
Dragkraft4 × 107,9 kN
Prestanda
Max. hastighet900 km/h
Räckvidd med
max. bränsle
10 000 km
Max. flyghöjd12 000 meter
Stigförmåga18 m/s
Lastförmåga
Kapacitet186 passagerare
Ritning

Planet kallas Il-62 på grund av att modellen presenterades 1962, även om den togs i allmänt bruk först 1967 bland annat för att en prototyp havererade under en testflygning 1965. Flygplanet har 4 stycken 103 kN (23 150 lb) Kuznetsov NK84 motorer placerade parvis i aktern, vilket ger en marschfart på 820–900 km/tim. Flygplanet väger tomt 66,4 ton och 69,4 fulltankad med besättning och har ett vingspann på 43,2 meter, längden uppgår till 53,12 meter och planet har en höjd på 12,35 meter. Den kan ha en besättning på 5 personer (1:e och 2:e pilot, navigatör samt två flygtekniker), men det är inte alla flygbolag som använder sig av navigatör utan låter piloterna sköta denna syssla. Den kan ta maximalt 186 passagerare. Det sista planet byggdes 1994 och det finns idag[när?] 120 i bruk.

På grund av planets viktfördelning har det ett extra hjulförsett stag längst akterut som fälls ut vid parkering för att inte nosen skall resa sig och stjärtpartiet falla i marken.

Cockpit.

Passagerartrafik

redigera

Bland operatörer, både forna och nuvarande, kan nämnas:

VIP-transport

redigera

Flygplanet har använts som VIP-transport av bland annat Gambia, Ryssland, Sovjetunionen, Sudan, Tjeckoslovakien, Ukraina och Uzbekistan.