Karl Otto Bonnier, född 20 juni 1856 i Stockholm, död där 26 maj 1941, var en svensk förläggare för författare som August Strindberg, Verner von Heidenstam, Gustaf Fröding, Selma Lagerlöf och Hjalmar Söderberg. Han var son till familjeförlagets grundare Albert Bonnier.

Karl Otto Bonnier
Född20 juni 1856[1]
Stockholm[1]
Död26 maj 1941[1] (84 år)
Oscars församling[1], Sverige
BegravdMosaiska kyrkogården[2][3]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningFörläggare
MakaLisen Bonnier
(g. 1882–)[4]
BarnTor Bonnier (f. 1883)
Elin Larsson (f. 1884)
Åke Bonnier den äldre (f. 1886)
Greta Bonnier (f. 1887)
Gert Bonnier (f. 1890)
Kaj Bonnier (f. 1901)
FöräldrarAlbert Bonnier
Betty Bonnier
SläktingarEva Bonnier (syskon)
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Karl Otto Bonnier upptogs 1886 som delägare i faderns företag, som han 1900 helt övertog. Karl Otto Bonnier kom att starkt utvidga företaget genom inköp av en rad andra bokförlag som Adolf Bonniers av kusinen Isidor 1904, Wilhelm Billes bokförlag 1914, Beijers bokförlags AB 1917 och Åhlén och Åkerlunds bokförlag 1929. Han bidrog också till att utöka försäljningen genom att införa avbetalningssystem för bokköp, samt utgivning av billiga boksserier, att utge skol- och handböcker, samt tidksrifterna Bonniers månadshäfte, Bonniers veckotidning och Bonniers novellmagasin.

Bonnier lät även upprätta en filial i New York, Albert Bonnier publishing house, och inköpte 1916 även huvudparten i Svenska pressbyrån.

Karl Otto Bonnier grundade Bonniers porträttsamling.

Gift 1882 med Lisen (1861-1952), dotter till Wilhelm och Emelie Josephson. Far till Tor, Elin, Åke, Greta, Gert och Kaj.

Familjen Bonnier flyttade som nygifta till Floragatan 2 och 1886 vidare till en fastighet vid dåvarande Karlavägen 15 A vid Humlegården i Stockholm, numer plats för hotellet Scandic Park.[5] 1909 lät familjen uppföra Nedre ManillaDjurgården i Stockholm, där de bodde fram till makarnas bortgång.

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c d] Sveriges dödbok, läst: 23 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ Norra begravningsplatsen: Kändisarna, läs online, läst: 14 december 2016.[källa från Wikidata]
  3. ^ Karl-Axel Björnberg, Kungliga och Norra begravningsplatserna : vandringar bland berömda personers gravar, Andra upplagan utgåvan, Bäckströms förlag, 1998, s. 187, ISBN 978-91-88016-69-0, läst: 5 mars 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Publicistklubbens porträttmatrikel, Publicistklubben, 1935, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Larsson, Yngve A. A. (2008). Vändpunkter – Minnen, möten, uppbrott. Bonniers Familjestiftelse. Libris 11255465 

Tryckta källor

redigera

Externa länkar

redigera