Klassiskt liberala partiet
Klassiskt liberala partiet (tidigare Liberala partiet) är ett svenskt klassiskt liberalt politiskt parti grundat 2004.[3][4] Magnus Jönsson är partiordförande.[5]
| Klassiskt liberala partiet | |
| Förkortning | LP, KLP |
|---|---|
| Land |  Sverige |
| Partiledare | Magnus Jönsson |
| Grundat | December 2004 |
| Huvudkontor | Online |
| Politisk ideologi | Liberalism Klassisk liberalism Libertarianism |
| Färg(er) | Gul, vit, svart |
| Riksdagen (2022) | |
| Röstandel | 0,01 procent
|
| Mandat | 0 / 349
|
| Regioner (2022)[1][2] | |
| Röstandel | 0,00 procent
|
| Mandat | 0 / 1 720
|
| Kommuner (2022)[1][2] | |
| Röstandel | 0,00 procent
|
| Mandat | 0 / 12 614
|
| EU-parlamentet (2024) | |
| Röstandel | 0,00 procent
|
| Mandat | 0 / 21
|
| Webbplats | |
| www.liberalapartiet.se | |
| Svensk politik Politiska partier Val | |
Ideologi
redigeraPartiet har en liberal ideologi som förespråkar mindre stat, färre regleringar, lägre skatter och större personlig frihet.[6]
Partinamn
redigeraKlassiskt liberala partiet har tidigare kallat sig för Liberala partiet. När Folkpartiet liberalerna i november 2015 förkortade sitt namn till Liberalerna, med påföljande registrering hos Valmyndigheten, överklagade Liberala partiet namnbytet till Valmyndigheten, som avgjorde frågan till Liberalernas favör.[7]
Politiskt program
redigeraDemokrati och yttrandefrihet
redigeraDet klassiska liberala partiet är motståndare till att staten "åsiktsregestrerar och misstänkliggör svenska medborgare utifrån deras politiska åsikter", men de anser att undantag behöver göras för anhängare av kommunism, fascism, nationalsocialism och islamism.[8]
Ekonomi och skatter
redigeraDet klassiska liberala partiet vill ha "skyddstullar på varor vars produktion inte kan tillåtas fortsätta försvinna ut ur landet". De vill att skatten sänks avsevärt.[8]
Försvar
redigeraKlassikt liberal partiet vill avsevärt förstärka försvaret med höjda budgetanslag.[8]
Hälsa och sjukvård
redigeraPartiet avser att avskaffa den skattefinansierade vårdapparaten. De vill avkriminalisera användandet av droger. De vill också slopa punktskatten på tobak.[8]
Jord- och skogsbruk
redigeraPartiet vill ha förbud mot att utsätta djur för plågsam behandling.[8]
Kultur
redigeraKlassiskt liberala partiet är "emot alla former av så kallat kulturstöd" och de är likaledes emot "att skattepengar används för att subventionera idrotter".[8]
Näringsliv och arbetsmarknad
redigeraPartiet vill "avskaffa fackföreningarnas särrättigheter på den svenska arbetsmarknaden", som de anser "inskränker företagarnas äganderätt". De vill att A-kassan för arbetslösa avskaffas.[8]
Rättsväsende
redigeraKlassiska liberal partiet vill ha "förlängt fängelsestaff vid dåligt uppförande", och anser att i Sverige "behöver antalet fängelseplatser redan sedan länge akut byggas ut."[8]
Organisation
redigeraPartisymbol
redigeraPartiet har en fjäril som partisymbol.[9]
Partiledare
redigera- Andreas Agorander 2004–2006 & 2015–2017 (grundare av partiet)
- Tommie Gran 2006–2013
- Emil Tisell 2013–2015
- Sebastian Vallin 2017–2018
- Erik Svansbo 2018–2019
- Kaj Nyström 2019–2021
- Lisa Missing 2021–2022
- Magnus Jönsson 2022–
Valresultat
redigera| Val | År | Röster | Röster % | Mandat |
|---|---|---|---|---|
| Riksdagen | 2006 | 202 | 0,00 % | 0 |
| Riksdagen | 2010 | 716 | 0,01 % | 0 |
| EU-parlamentet | 2014 | 492 | 0,01 % | 0 |
| Riksdagen | 2014 | 1210 | 0,02 % | 0 |
| Riksdagen | 2018 | 1504 | 0,02 % | 0 |
| EU-parlamentet | 2019 | 702 | 0,02 % | 0 |
| Riksdagen | 2022 | 344 | 0,01 % | 0 |
| EU-parlamentet | 2024 | 161 | 0,00 % | 0 |
Riksdagsval
redigeraKlassiskt liberala partiet har ställt upp i fem riksdagsval. I valet 2022 fick partiet 344 röster (0,01 procent).[10]
EU-val
redigeraKlassiskt liberala partiet har ställt upp i två Europaparlamentsval. I EU-valet 2019 fick partiet 702 röster (0,02 procent), en ökning med 210 röster sedan EU-valet 2014.[11]
Inför EU-valet 2024 anmälde partiet en valsedel med sex namn: partiledaren Magnus Jönsson, Daniel Strandlund, Lisa Missing, Gert-Åke Rosqvist, Mats Jangdal och Jonathan Jönsson.[12] De fick 161 röster (0,004 procent).[13]
Referenser
redigera- ^ [a b] ”Slutligt valresultat 2022”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html#Slutligtvalresultat. Läst 12 november 2022.
- ^ [a b] ”Valresultat 2022 - Mandatfördelning”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html#mandatfordelning. Läst 12 november 2022.
- ^ ”Registrerade partibeteckningar”. https://www.val.se/for-partier/partibeteckning/registrerade-partibeteckningar.html. Läst 21 mars 2018.
- ^ ”Kongress 2018”. Arkiverad från originalet den 22 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180322082100/http://www.liberalapartiet.se/kongress2018/. Läst 21 mars 2018.
- ^ ”Styrelsen”. https://www.liberalapartiet.se/styrelsen/. Läst 25 maj 2022.
- ^ Klassiskt liberala partiet, Hemsida
- ^ ”Överklagande av Valmyndighetens beslut att registrera partibeteckningen ”Liberalerna” - Avslag”. Arkiverad från originalet den 26 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180126185156/http://www.val.se/det_svenska_valsystemet/overklaga/avgoranden/2016_1.html. Läst 26 januari 2018.
- ^ [a b c d e f g h] Klassiskt liberala partiet, Vår politik från A till Ö
- ^ ”Registrerade partibeteckningar”. www.val.se. https://www.val.se/for-partier/partibeteckning/registrerade-partibeteckningar.html. Läst 10 oktober 2018.
- ^ ”Hela listan: Så många röster fick småpartierna i valet 2022”. fokus.se. 15 september 2022. https://www.fokus.se/politik/hela-listan-sa-manga-roster-fick-smapartierna-i-valet-2022/.
- ^ ”Röster - Val 2019”. historik.val.se. https://historik.val.se/val/ep2019/slutresultat/E/rike/index.html. Läst 19 augusti 2022.
- ^ Valmyndigheten, Valpresentation 2024, Kandidater och namnvalsedlar - Val till Europaparlamentet
- ^ Valmyndigheten, Valpresentation 2024, Val till Europaparlamentet