Partistöd

Ej att förväxla med de bidrag i Sverige som kallas partibidrag som politiska partier får av privatpersoner och företag för att driva sin verksamhet.

Partistöd är offentliga medel som utbetalas till politiska partier till stöd för partiernas verksamhet.

Partistöd i Sverige

Statligt partistöd

Statligt partistöd utbetalas till partier som är (eller nyligen har varit) representerade i Sveriges riksdag, alternativt uppnått en röstandel av 2,5 % i något av de två senaste riksdagsvalen. I Sverige är det Partibidragsnämnden som har till uppgift att pröva ansökningar och fastställa beloppen för statligt partistöd.

Bidrag för 2022-2023 beviljades samtliga partier i Sveriges riksdag. Totalt betalades det ut för perioden 2022/23 ca 167 miljoner kronor.^[1]

Partibidragets belopp för stödåret 2022/23.^[2]
Parti	Belopp
Socialdemokraterna	41 198 404
Moderaterna	29 644 280
Sverigedemokraterna	28 358 156
Centerpartiet	16 127 520
Vänsterpartiet	15 153 408
Kristdemokraterna	13 257 338
Liberalerna	12 234 176
Miljöpartiet	11 435 864
Totalt	167 409 146

Samtliga belopp som anges i tabellen är i svenska kronor, SEK.

Historiska stödnivåer

Statligt partistöd utbetalades med sammanlagt 131 miljoner kronor per år för 2003 och tidigare år. Från och med 2004 var totalbeloppet 156 miljoner kronor. Detta innebär att de dåvarande sju riksdagspartierna Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet under mandatperioden 2002-2006 delade på 599 miljoner kronor i statligt partistöd. Andra former av stöd förekommer till riksdagsgrupper och för riksdagsledamöternas verksamhet. I riksdagsvalet 2006 fick Sverigedemokraterna 2,9 % av rösterna och erhöll således också statligt partistöd.

Riksdagens stöd till partigrupperna och riksdagsledamöterna

En form av bidrag ges av riksdagen för partigruppernas och riksdagsledamöternas arbete i riksdagen.^[3] Bidragen betalas inte till parlamentarikerna (riksdagsledamöterna) eller partigruppen i parlamentet, men till partikanslierna.

Lokalt partistöd

Kommunalt partistöd utbetalas till partier som är representerade i kommunfullmäktige eller regionfullmäktige.

Regioner (tidigare landsting) och kommuner har sedan 1969 rätt (men inte skyldighet) att ekonomiskt stödja lokalt verksamma partier.^[3] I landstingen var stödet 336 Mkr (2007) och i kommunerna cirka 450-500 Mkr (2007).^[4] Socialdemokratiskt styrda kommuner och landsting betalade ut mer partistöd per invånare än borgerligt styrda.^[4] Partistödet stod 2007 i snitt för över 84 procent av de lokala partiorganisationernas intäkter.^[4] På regional nivå stod de för cirka 87 procent av intäkterna.^[4]

Jonas Vlachos, doktor i nationalekonomi och forskare på Stockholms universitet har kommenterat att systemet med lokalt partistöd är väldigt öppet för missbruk, att kontrollen är mycket bristfällig och att det används på ett sätt som gynnar de makthavande partiernas intressen.^[4]

Statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer

Riksdagspartier kan beviljas statligt stöd till sina kvinnoorganisationer.^[5]

Upptryckning av valsedlar

Vid sidan av partistödet erbjuds partierna av Valmyndigheten också gratis upptryckning av valsedlar, där lokala partier är representerade i kommun- eller regionfullmäktige eller om de i något av de två senaste riksdagsvalen eller EU-parlamentsvalen har fått minst 1,0% av rösterna i hela landet. Då får de gratis valsedlar i alla kommun- , region- och riksdagsval om man fått 1% i riksdagsval, respektive gratis EU-valsedlar om man fått 1% i EU-parlamentsvalen. Andra partier får betala en avgift för upptryckning av valsedlar.^[6]

Kritik mot partistödet

Systemet i Sverige har kritiserats av före detta moderata riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson för att Sverige, i motsats till andra OECD-länder, inte betalar ut bidrag till parlamentarikerna (riksdagsledamöterna) eller partigruppen i parlamentet utan till partikanslierna. Detta om man undantar Estland, Portugal och Spanien som, utöver lön, inte delar ut bidrag varken till ledamöterna av sina parlament eller till partierna som de företräder.^[7]

Systemet har även kritiserats för att kunna utnyttjas till partiernas fördel. Ju mer ohotade makthavarna är, desto högre är partistöden. Det har även framförts krav på ökad insyn för väljarna i hur partierna använder sina pengar.^[8]

Hur summorna för det lokala stödet räknas ut varierar.^{[förtydliga]}

Se även

Partibidrag, de bidrag och donationer som politiska partier får av privatpersoner och företag för att driva sin verksamhet
Fyraprocentsspärr
Presstöd

Källor

^ https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/redogorelse/verksamhetsredogorelse-for-partibidragsnamnden_H604PN1
^ Riksdagsförvaltningen. ”Partibidragsnämndens beslut om stöd till politiska partier”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2022/okt/28/partibidragsnamndens-beslut-om-stod-till-politiska-partier/. Läst 1 juni 2023.
^ [a b] "Partistöd", riksdagen.se. Läst den 3 juli 2015.
^ [a b c d e] ”Användning av partistöd ifrågasätts”. Norran. 1 februari 2009. Arkiverad från originalet den 4 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090204173037/http://norran.se/nyheter/norrochvasterbotten/article240326.ece.
^ 1 § 1 stycket Lag (2010:473) om statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer (2010:473 )
^ Beställa valsedlar Arkiverad 17 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine., information från Valmyndigheten, hämtad 19 september 2010.
^ Anne-Marie Pålsson. Knapptryckarkompaniet, s 172-174. Atlantis, 2011.
^ Jonas Vlachos. "Att hålla politiker i schack", ekonomistas.se, 30 januari 2009. Läst den 14 november 2012.

Litteraturhänvisning

Gullan M. Gidlund: Partistöd, Umea: CWK Gleerup, 1983 - ISBN 91-40-04881-0
SOU 1972:62 Offentligt stöd till de politiska partierna. 1971 ars partistödutredning. Stockholm 1972.
SOU 1972:52 Rapport angaende kommunal information m.m. Utredningen om den kommunala demokratin. Stockholm 1972.
ESO Ds 1994:31 Det offentliga stödet till partierna - Inriktning och omfattning. Stockholm 1994 - ISBN 91-38-13589-2

Externa länkar

Partistöd på Riksdagens webbplats

[dok-1] ttps://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/redogorelse/verksamhetsredogorelse-for-partibidragsnamnden_H604PN1

[2] Riksdagsförvaltningen. ”Partibidragsnämndens beslut om stöd till politiska partier”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2022/okt/28/partibidragsnamndens-beslut-om-stod-till-politiska-partier/. Läst 1 juni 2023.

[riksdagen-3] [a b] "Partistöd", riksdagen.se. Läst den 3 juli 2015.

[norran-20090201-4] [a b c d e] ”Användning av partistöd ifrågasätts”. Norran. 1 februari 2009. Arkiverad från originalet den 4 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090204173037/http://norran.se/nyheter/norrochvasterbotten/article240326.ece.

[5] 1 § 1 stycket Lag (2010:473) om statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer (2010:473 )

[6] Beställa valsedlar Arkiverad 17 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine., information från Valmyndigheten, hämtad 19 september 2010.

[7] Anne-Marie Pålsson. Knapptryckarkompaniet, s 172-174. Atlantis, 2011.

[8] Jonas Vlachos. "Att hålla politiker i schack", ekonomistas.se, 30 januari 2009. Läst den 14 november 2012.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]