1852

	1852 – MDCCCLII; 172 år sedan
	År; 1849 \| 1850 \| 1851; 1852; 1853 \| 1854 \| 1855
	Årtionde; 1830-talet \| 1840-talet ; 1850-talet; 1860-talet \| 1870-talet
	Århundrade; 1700-talet ; 1800-talet; 1900-talet
	Årtusende; 1000-talet
	Året
	Födda \| Avlidna; Bildanden \| Upplösningar
	Humaniora och kultur; Konst \| Litteratur \| Musik \| Teater
	Samhällsvetenskap; och samhälle; Krig \| Sport
	Teknik och vetenskap; Vetenskap
	Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1852 ; MDCCCLII
Ab urbe condita	2604
Armeniska kalendern	1301 ; ԹՎ ՌՅԱ
Assyriska kalendern	6602
Bahaikalendern	8–9
Bengaliska kalendern	1259
Berberkalendern	2802
Brittiskt regeringsår	15 Vict. 1 – 16 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2396
Burmesiska kalendern	1214
Bysantinska kalendern	7360–7361
Koptiska kalendern	1568–1569
Erianska kalendern	3018
Etiopiska kalendern	1844–1845
Judiska kalendern	5612–5613
Vikram Samvat	1908–1909
Sakakalendern	1774–1775
Kaliyuga	4953–4954
Holocen kalender	11852
Nri-Igbo	852–853
Persiska kalendern	1230–1231
Muslimska kalendern	1268–1269
Nengō (Japan)	Kaei 5; (嘉永5年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4185
Minguokalendern	60 före ROC; 民前60年
Thailändsk kalender	2395
Unixtid

1852 (MDCCCLII) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Händelser

Januari

14 januari – President Louis-Napoleon Bonaparte proklamerar en ny konstitution för Frankrike.
15 januari – Nio män från olika hebreiska välgörenhetsorganisationer går samman och bildar vad som blir Mount Sinai Hospital i New York i New York i USA.
17 januari – Storbritannien erkänner boerkolonierna i Transvaals självständighet.^[1]

Februari

3 februari – Slaget vid Caseros utkämpas i Argentina: De argentinska provinserna Entre Ríos och Corrientes allierar sig med Brasilien och medlemmar av Coloradopartiet i Uruguay, och besegrar Buenos Aires-trupperna under Juan Manuel de Rosas.
3–12 februari – Amerikanska marinsoldater landstiger i Buenos Aires, Argentina under ett revolutionsförsök.^[2]
11 februari – De första offentliga damtoaletterna i Storbritannien öppnas på Bedford Street i London.
15 februari – Great Ormond Street Hospital for Sick Children i London i England, Storbritannien tar emot sin första patient.^[3]
25 februari – HMS Birkenhead sjunker utanför Kapstaden. Bara 193 personer av 643 ombord överlever då trupper står kvar på däcket för se till att kvinnor och barn kommer i livbåtarna.

Mars

2 mars – Den första amerikanska experimentella ångdrivna brandvagnen testas.^[4]
13 mars – Furstendömet Montenegro grundas.^[5]
20 mars – Uncle Tom's Cabin av Harriet Beecher Stowe publiceras.

April

3 april – Henrik Reuterdahl blir svensk ecklesiastikminister.

Maj

8 maj – Sverige–Norge är ett av de länder som undertecknar Londontraktaten, vilken skall garantera Danmarks tronföljd.

Augusti

3 augusti – Staden Vasa i Finland förstörs i en brand.

September

17 september – Amerikanska marinsoldater landstiger i Buenos Aires, Argentina under ett revolutionsförsök.^[2]

November

2 november – Demokraten Franklin Pierce från New Hampshire besegrar Whigpartisten Winfield Scott från Virginia vid presidentvalet i USA.
4 november – Camillo di Cavour blir Piedmontes konseljpresident.

December

December – Western Railroad i USA får i uppdrag att bygga en järnväg från Fayetteville, North Carolina till kolfälten vid Egypt, North Carolina.^[6]
2 december – Napoleon III blir Frankrikes kejsare.

Okänt datum

Det första statliga ingreppet i den svenska produktionen sker, genom utfärdandet av landets första arbetsskyddslag. Det blir förbjudet med nattarbete för barn och ungdom.
I USA blir Massachusetts först av USA:s delstater att införa obligatorisk skola för barnen.
I Sverige avskaffas den akademiska jurisdiktionen, det vill säga universitetens rätt att själv agera domstol för sina lärare och studenter.
Passagerartrafik med hästdragna omnibussar på fasta linjer öppnas permanent i Stockholm.
Amalia Assur blir Sveriges första kvinnliga tandläkare.

Födda

22 januari – Joshua W. Alexander, amerikansk demokratisk politiker, handelsminister 1919–1921.
2 april – Frederick B. Fancher, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1899–1901.
13 april – Sir Hector Macdonald, brittisk general.
25 april – Fritz Eckert, svensk arkitekt.
30 april – John Riégo, norsk skådespelare.
1 maj – Calamity Jane, amerikansk vildavästernhjältinna.
5 maj – Pietro Gasparri, italiensk kardinal.
11 maj – Charles W. Fairbanks, amerikansk republikansk politiker, senator 1897–1905, USA:s vicepresident 1905-1909.
14 maj – Alton B. Parker, amerikansk jurist och politiker.
23 maj – Mathilda Grabow, svensk opera- och konsertsångerska.
23 maj – Weldon B. Heyburn, amerikansk republikansk politiker, senator 1903–1912.
25 juni – Antoni Gaudí, spansk arkitekt.
1 juli – Pontus Herman Henriques, svensk teknisk lärare och läroboksförfattare.
19 juli – Johan August Gustafsson, träskulptör, även kallad JAG.
5 augusti – Ole Juul, norsk konstnär.
14 augusti – Carl Aarsleff, dansk bildhuggare.
30 augusti – Jacobus Henricus van 't Hoff, nederländsk kemist och fysiker, nobelpristagare.
2 september – Paul Bourget, fransk författare och kritiker.
12 september – Herbert Henry Asquith, brittisk premiärminister 1908–1916.
13 september – Obadiah Gardner, amerikansk demokratisk politiker, senator 1911–1913.
18 september – Gustav Aagaard, norsk präst och psalmförfattare.
14 oktober – Otto Ludwig Binswanger, schweizisk läkare, professor.
3 november – Meiji, japansk kejsare 1867–1912.
7 november – Johan Ramstedt, svensk politiker, Sveriges statsminister från 13 april till 2 augusti 1905.
8 november – Axel Otto Lindfors, svensk läkare, universitetslärare och författare.
24 november – Gustaf Knaust, svensk grosshandlare och riksdagsman.
4 december – John Kean, amerikansk republikansk politiker, senator 1899–1911.
14 december – Carl Oskar Vilhelm Fredrik, svensk prins, son till Karl XV och Lovisa av Nederländerna.
15 december – Henri Becquerel, fransk fysiker, mottagare av nobelpriset i fysik 1903 ^[7].
19 december – Albert Abraham Michelson, amerikansk fysiker.
22 december – Opie Read, amerikansk journalist och humorist.
25 december – Henry Gage, amerikansk republikansk politiker, Kaliforniens 20:e guvernör 1899–1903.

Avlidna

Första kvartalet

Januari

1 januari – John George Children, 74, brittisk kemist, mineralog och zoolog.

Februari

14 februari – Thomas Carlin, 62, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Illinois 1838–1842.
24 februari – Ethan Allen Brown, 75, amerikansk jurist, politiker och diplomat, guvernör i Ohio 1818–1822.

Mars

22 mars
- Maria Sofia Fredrika av Hessen-Kassel, 84, drottning av Danmark 1808–1839 och av Norge 1808–1814, gift med Fredrik VI.
- Jeremiah Morrow, 80, amerikansk politiker.

Andra kvartalet

April

5 april – Felix zu Schwarzenberg, 51, österrikisk furste och politiker.

Maj

7 maj – Matthias Alexander Castrén, 38, finländsk lingvist och resenär.
30 maj – George Chinnery, 78, brittisk konstnär.

Juni

29 juni – Henry Clay, 75, amerikansk statsman.

Tredje kvartalet

Juli

17 juli – Salvadore Cammarano, 51, italiensk librettist.
19 juli – John McKinley, 72, amerikansk jurist och politiker, domare vid USA:s högsta domstol 1838–1852.

Augusti

augusti – Tahirih, iransk poet, teolog och feminist.
15 augusti – Johan Gadolin, 92, finländsk fysiker och kemist.
18 augusti – James Finlayson, 79, skotsk-finländsk industriman.
24 augusti – Sarah Guppy, 81, brittisk designer, uppfinnare och ingenjör.

September

14 september – Arthur Wellesley Wellington, 83, brittisk hertig, politiker och militär.
24 september – Prins Gustaf, 25, den svenske sångarprinsen.

Fjärde kvartalet

Oktober

4 oktober – Jean Schneitzhoeffer, 66, fransk kompositör.
7 oktober – William Henry Haywood, 50, amerikansk demokratisk politiker, senator 1843–1846.

November

18 november – John Andrew Shulze, 77, amerikansk politiker, guvernör i Pennsylvania 1823–1829.
24 november – Walter Forward, 66, amerikansk politiker, USA:s finansminister 1841–1843.
27 november – Ada Lovelace, 36, brittisk matematiker och den första datorprogrameraren.

December

15 december – Cornelius P. Van Ness, 70, amerikansk diplomat, jurist och politiker, guvernör i Vermont 1823–1826.

Referenser

Fotnoter

^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/South_Africa.html.
^ [a b] ”USA:s militära insatser i utlandet 1798-2004”. History.navy.mil. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NCLaa95?url=http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm.
^ Penguin Pocket On This Day. Penguin Reference Library. 2006. ISBN 0-141-02715-0
^ King, William T. (1896). History of the American Steam Fire-Engine
^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Montenegro.html.
^ ”CommunicationSolutions/ISI, "Railroad — Western Railroad Company"”. http://www.historync.org/railroad-WRR.htm. , North Carolina Business History, 2006, läst 1 februari 2010
^ ”Det hände i dag”. Webnews.textalk.com. 25 augusti 1908. http://webnews.textalk.com/se/calendar.php?id=9747&type=month&ds=20100825&list=true.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör 1852.
Bilder & media

[1] ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/South_Africa.html.

[autogenerated2004-2] [a b] ”USA:s militära insatser i utlandet 1798-2004”. History.navy.mil. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NCLaa95?url=http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm.

[3] Penguin Pocket On This Day. Penguin Reference Library. 2006. ISBN 0-141-02715-0

[4] King, William T. (1896). History of the American Steam Fire-Engine

[5] ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Montenegro.html.

[6] ”CommunicationSolutions/ISI, "Railroad — Western Railroad Company"”. http://www.historync.org/railroad-WRR.htm. , North Carolina Business History, 2006, läst 1 februari 2010

[7] ”Det hände i dag”. Webnews.textalk.com. 25 augusti 1908. http://webnews.textalk.com/se/calendar.php?id=9747&type=month&ds=20100825&list=true.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]