1890
1890 (MDCCCXC) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Händelser
[redigera | redigera wikitext]Januari
[redigera | redigera wikitext]- 1 januari
- Lantbruksstyrelsen i Sverige påbörjar sitt arbete.
- I Michigan, USA fattar träångaren Mackinaw eld på Black River.[1]
- 2 januari – Alice Sanger blir första kvinnliga personal i Vita huset i USA.[2]
Maj
[redigera | redigera wikitext]- 1 maj – Sveriges första första majdemonstrationer hålls, då omkring 150 000 personer på 22 platser runt om i landet går i demonstrationståg.
Juli
[redigera | redigera wikitext]- 2 juli – Brussels Conference Act of 1890 signeras.
- 3 juli – Idaho blir den 43:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.[3]
- 10 juli – Wyoming blir den 44:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.[4]
Augusti
[redigera | redigera wikitext]- 7 augusti – Anna Månsdotter avrättas som sista kvinna i Sverige i Kristianstad som skyldig till Yngsjömordet. Skarprättare är Anders Gustaf Dahlman, Sveriges siste bödel.
- 22 augusti – Fregatten Baltimore påbörjar resan från New York till Stockholm med John Ericssons kvarlevor.
September
[redigera | redigera wikitext]- 12 september – Fregatten Baltimore anländer till Stockholm.
- 13 september – John Ericssons stoft förs från Stockholm till den sista viloplatsen på nya kyrkogården i Filipstad.
- 14 september – Sveriges första internationella fotbollsmatch avgörs i Halmstad, varvid Halmstads BollKlubb besegras av Köpenhamns Akademie Boldklub.
- 16 september – Den franske filmaren Louis Le Prince försvinner spårlöst på tåget mellan Dijon och Paris.
Oktober
[redigera | redigera wikitext]- 12 oktober – Två danska lag spelar en uppvisningsmatch i fotboll i Malmö. Detta är första gången fotboll spelas enligt moderna regler i Sverige.
- 21 oktober – Företaget Luossavara-Kirunavara Aktiebolag (LKAB) bildas i Sverige.[5]
November
[redigera | redigera wikitext]- 7 november – Genom Helgoland-Zanzibar-fördraget överförs Zanzibar, tyskt protektorat sedan 17 februari 1885, till brittisk förvaltning i utbyte mot att Storbritannien ger bort Helgoland till Tyskland.[6]
- 23 november – Personalunionen mellan Nederländerna och Luxemburg upphör.[7]
December
[redigera | redigera wikitext]- 3 december – Upsala Nya Tidning grundas i Sverige.[8]
- 15 december – Tyskland annekterar Helgoland.[9]
- 29 december – USA massakrerar indianer vid Wounded Knee, South Dakota, USA.
Okänt datum
[redigera | redigera wikitext]- USA skickar flottsoldater till Argentina för att skydda USA:s konsulat och legation i Buenos Aires.[10]
- Sven Hedin deltar i Oscar II:s beskickning till shahen av Persien som tolk och vicekonsul.
- Elektriska AB i Stockholm ombildas till ASEA.
- ASEA:s chefsingenjör Jonas Wenström får patent på trefassystemet för växelström.
- Ett samtrafiksavtal sluts mellan Telegrafverket och Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag, så att de båda bolagen kan använda varandras telefonnät.
- Sabeln införs som vapen för svenska poliser.
- Expansion för nya svenska verkstadsenergin, "geniföretagen", råder runt denna tid [11].
- Vildrenen utrotas i Sverige.
Födda
[redigera | redigera wikitext]- 3 januari – Ulla Bjerne, svensk författare.
- 4 januari – Weyler Hildebrand, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- 6 januari – Tor Weijden, svensk skådespelare.
- 8 januari – Bennett Champ Clark, amerikansk demokratisk politiker, jurist och militär, senator 1933–1945.
- 9 januari – Kurt Tucholsky, tysk journalist och författare.
- 21 januari – Lars Forssman, svensk ämbetsman och riksdagsman.
- 22 januari – Fred M. Vinson, amerikansk jurist, chefsdomare i USA:s högsta domstol.
- 5 februari – Sture Baude, svensk skådespelare.
- 10 februari
- Eduard Hladisch, österrikisk kompositör, musikarrangör, kapellmästare och musiker (violinist).
- Boris Pasternak, rysk författare, nobelpristagare.
- 11 februari – James P. Cannon, amerikansk kommunist och senare trotskistisk ledare.
- 14 februari – John Gustavson, svensk lantbrukare och politiker (bondeförbundet).
- 15 februari – Robert Ley, tysk nazistisk politiker.
- 5 mars – Per Lindberg, svensk regissör, manusförfattare och producent.
- 6 mars – Albrecht von Bernstorff, tysk greve, diplomat och bankir.
- 8 mars – George M. Humphrey, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister 1953–1957.
- 9 mars – Vjatjeslav Molotov, sovjetisk politiker, utrikesminister 1939–1949.
- 12 mars – Evert Taube, svensk författare, konstnär, trubadur och kompositör.
- 21 mars – C. Douglass Buck, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Delaware 1929–1937, senator 1943–1949.
- 22 mars – Johannes Bachmann, tysk sjömilitär, amiral 1942.
- 28 mars – Paul Whiteman, amerikansk orkesterledare.
- 4 april – Johnny Björkman, svensk skådespelare, köpman, handelsresande, disponent.
- 6 april – Millard Tydings, amerikansk demokratisk politiker, senator 1927–1951.
- 13 april
- Eric Abrahamsson, svensk skådespelare.
- Frank Murphy, amerikansk politiker och domare i USA:s högsta domstol.
- 14 april – Friedrich Wilhelm Kritzinger, tysk nazistisk politiker.
- 17 april – Art Acord, amerikansk stumfilmsskådespelare.
- 18 april – Maria Pavlovna av Ryssland, storfurstinna av Ryssland.
- 22 april – Arthur Natorp, svensk regissör och skådespelare.
- 24 april – Guy Cordon, amerikansk republikansk politiker, senator 1944–1955.
- 27 april – Karl Asplund, svensk författare, skald och konsthistoriker.
- 30 april – Géza Lakatos, ungersk general och politiker.
- 10 maj – Alfred Jodl, nazistisk generalöverste.
- 13 maj – Wolter Gahn, svensk funktionalistisk arkitekt, känd för Kanslihuset.
- 19 maj – Ho Chi Minh, vietnamesisk ledare, premiärminister, president, kommunist.
- 1 juni – Frank Morgan, amerikansk skådespelare.
- 18 juni
- Stan Laurel, brittisk skådespelare.
- Gideon Wahlberg, svensk författare, teaterledare, skådespelare och kompositör.
- 2 juli – Rune Carlsten, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.
- 7 juli – Elsa Ebbesen, svensk skådespelare.
- 8 juli – Hanns Johst, tysk författare.
- 13 juli – Julius Rabe, svensk musikkritiker och radiochef.
- 17 juli – Hilma Granqvist, finländsk Palestinaforskare och sociolog.
- 19 juli – Georg II, kung av Grekland 1922–1924 och 1935–1947.
- 2 augusti – Per Lundgren, svensk fältläkare och politiker (högern).
- 4 augusti – Erich Weinert, tysk författare och politiker.
- 5 augusti – Erich Kleiber, österrikisk dirigent.
- 10 augusti – Gerda Boëthius, svensk författare i konstvetenskapliga ämnen.
- 11 augusti – Samuel W. Reynolds, amerikansk republikansk politiker, senator 1954.
- 15 augusti
- Elizabeth Bolden, världens äldsta kvinna enligt Guinness rekordbok.
- Jacques Ibert, fransk tonsättare.
- 18 augusti – Walther Funk, nazistisk politiker.
- 20 augusti – H.P. Lovecraft, amerikansk författare.
- 21 augusti – William Seymer, svensk tonsättare och musikskriftställare.
- 24 augusti
- Jean Rhys, brittisk författare.
- Duke Kahanamoku, hawaiiansk-amerikansk simmare och surfare.
- 27 augusti – Man Ray, amerikansk dadaistisk fotograf och filmregissör.
- 28 augusti – Knut Pehrson, svensk skådespelare.
- 4 september – Naima Wifstrand, svensk operettsångerska, skådespelare, kompositör och regissör.
- 9 september – Harland D. Sanders, amerikansk entreprenör, grundare av Kentucky Fried Chicken (KFC).
- 10 september – Elsa Schiaparelli, italiensk modeskapare.
- 15 september – Agatha Christie, brittisk författare.
- 23 september
- Friedrich Paulus, tysk generalfältmarskalk, Stalingrad.
- Axel Slangus, finländsk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- 29 september – Alois Eliáš, tjeckoslovakisk general och politiker.
- 1 oktober – Stanley Holloway, brittisk skådespelare.
- 2 oktober – Groucho Marx, amerikansk komiker, en av Bröderna Marx.
- 8 oktober – Karl Harrer, tysk journalist och politiker.
- 11 oktober – Sven Tropp, svensk balettmästare, koreograf och dansare.
- 12 oktober – Carl Hagman, svensk sångare och skådespelare.
- 14 oktober – Dwight D. Eisenhower, amerikansk militär och politiker, USA:s president 1953–1961.
- 16 oktober
- Michael Collins, irländsk militär och politisk ledare.
- Maria Goretti, italiensk jungfrumartyr, helgon.
- 20 oktober – Frans Hansson i Hönö, svensk fiskare och politiker.
- 22 oktober – Eskil Sundahl, svensk arkitekt.
- 26 oktober – Linnéa Hillberg, svensk skådespelare.
- 29 oktober – Alfredo Ottaviani, italiensk kardinal.
- 2 november – Moa Martinson, svensk författare.
- 3 november – Octávio Pinto, brasiliansk arkitekt och kompositör.
- 4 november – Klabund, pseudonym för den tyske författaren Alfred Henschke.
- 8 november – Ester Lindin, svensk folkskollärare och författare.
- 10 november – Carl F.W. Borgward, tysk biltillverkare.
- 22 november – Charles de Gaulle, fransk general, ledare för de fria franska styrkorna 1940–1944, ordförande i Frankrikes provisoriska regering 1944–1946, Frankrikes president 1959–1969.
- 28 november – Knut G Ewerlöf, svensk politiker (h), konsultativt statsråd 1941–1945.
- 1 december – Hartwig Fock, svensk skådespelare och teaterregissör.
- 5 december – Fritz Lang, amerikansk filmregissör.
- 6 december – Yoshio Nishina, japansk fysiker.
- 8 december – Hortensia Hedström, svensk operettsångerska och skådespelare.
- 10 december – László Bárdossy, ungersk diplomat och politiker; premiärminister 1941–1942.
- 25 december – Hugo Bolander, svensk filmproducent, regissör, skådespelare och manusförfattare.
- 28 december – Gösta Ekman d.ä., svensk skådespelare.
- 31 december – Arvid Hellberg, svensk försäkringsdirektör och politiker.
Avlidna
[redigera | redigera wikitext]Första kvartalet
[redigera | redigera wikitext]Januari
[redigera | redigera wikitext]- 11 januari – Rosina Lavonius, 68, finländsk brevskrivare.
- 14 januari
- Gustave-Adolphe Hirn, 74, fransk fysiker.
- Sir Robert Cornelis Napier, 79, brittisk fältmarskalk.
- 17 januari – Władysław Taczanowski, 70, polsk zoolog.
- 18 januari – Amadeus I av Spanien, 44, kung av Spanien 1870–1873.
Februari
[redigera | redigera wikitext]- 8 februari – Giuseppe Pecci, 82, italiensk kardinal, jesuit och thomistisk teolog.
- 17 februari – Christopher Sholes, 71, amerikansk uppfinnare.
Mars
[redigera | redigera wikitext]- 7 mars – Johannes Brun, 57, norsk skådespelare.
- 13 mars – Afrikan Spir, 52, rysk filosof.
- 19 mars – John S. Hager, 72, amerikansk demokratisk politiker, senator 1873–1875.
- 30 mars – Wilhelm von Nottbeck, 74, finländsk företagsledare.
Andra kvartalet
[redigera | redigera wikitext]April
[redigera | redigera wikitext]- 10 april – Aurelio Saffi, 70, italiensk politiker.
- 19 april – James Pollock, 79, amerikansk statstjänsteman och politiker, guvernör i Pennsylvania 1855–1858.
- 30 april – Marcus Thrane, 72, norsk opinionsbildare.
Maj
[redigera | redigera wikitext]- 3 maj – James B. Beck, 68, skotsk-amerikansk politiker.
- 25 maj – Frans Hodell, 49, svensk författare, skådespelare och journalist.
- 27 maj – Kobayashi Eitaku, japansk konstnär, målare.
- 29 maj – Victor Rolla, 19, rysk ballongfarare.
Juni
[redigera | redigera wikitext]- 23 juni – George W. McCrary, 54, amerikansk republikansk politiker och jurist.
- 24 juni – Johan Teodor Nordling, 64, svensk orientalist, professor i semitiska språk vid Uppsala universitet.
Tredje kvartalet
[redigera | redigera wikitext]Juli
[redigera | redigera wikitext]- 1 juli – Robert Sjöblom, svensk balettmästare.
- 6 juli – Edwin Chadwick, 90, brittisk socialpolitiker.
- 7 juli
- Victor Kullberg, 65, svensk urmakare.
- Henri Nestlé, 75, tysk-schweizisk entreprenör.
- 11 juli – Carl Steffeck, 72, tysk konstnär.
- 13 juli – John C. Frémont, 77, amerikansk general, upptäcktsresande och politiker.
- 15 juli – Gottfried Keller, 70, schweizisk författare.
- 18 juli – Lydia Becker, 63, den brittiska kvinnorörelsens grundare.
- 29 juli – Vincent van Gogh, 37, nederländsk konstnär.
Augusti
[redigera | redigera wikitext]- 7 augusti – Anna Månsdotter, 48, yngsjömörderskan (avrättad).
- 11 augusti – John Henry Newman, 89, brittisk kardinal.
- 30 augusti – Marianne North, 59, brittisk konstnär.
September
[redigera | redigera wikitext]- 8 september – Isaac P. Christiancy, 78, amerikansk diplomat, politiker och jurist, senator 1875–1879.
- 29 september – Alphonse Karr, 81, fransk författare.
Fjärde kvartalet
[redigera | redigera wikitext]Oktober
[redigera | redigera wikitext]- 2 oktober – Philip Francis Thomas, 80, amerikansk demokratisk politiker, USA:s finansminister 1860–1861.
- 14 oktober – Emil Stjernvall-Walleen, 83, finländsk statsman.
- 19 oktober – Émile Léonard Mathieu, 55, fransk matematiker.
- 26 oktober – Carlo Collodi, 63, italiensk journalist, författare och sagoberättare.
November
[redigera | redigera wikitext]- 19 november – Carl Gustaf Hellqvist, 38, svensk konstnär.
- 22 november – William Fletcher Sapp, 66, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1877–1881.
- 23 november – Vilhelm III av Nederländerna, 73, kung av Nederländerna och storhertig av Luxemburg 1849–1890.
December
[redigera | redigera wikitext]- 15 december – Sitting Bull, siouxledare (mördad).
- 19 december – Eugène Lami, 90, fransk målare och litograf.
- 21 december
- Niels W. Gade, 73, dansk kompositör.
- Johanne Luise Heiberg, 78, dansk skådespelare.
- 26 december – Heinrich Schliemann, 68, tysk arkeolog.
- 27 december – Anders Jönsson, 74, svensk direktör och riksdagsman.
- 29 december – Spotted Elk, amerikansk siouxindianhövding.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Full List of Thunder Bay Region Shipwrecks (by name)”. MSU Sea Grant Extension, Northeast District, Michigan State University. 2000. Arkiverad från MSUE-TB-wrecks originalet den 15 oktober 2009. http://arquivo.pt/wayback/20091015061300/http://web1.msue.msu.edu/iosco/tbfulllist.htm.
- ^ ”This Day in History: 1890”. History.com. A&E Television Networks. Arkiverad från originalet den 9 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100209191324/http://www.history.com/this-day-in-history.do?action=Article&id=95. Läst 27 oktober 2009.
- ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/US_states_V-W.html#Idaho.
- ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/US_states_V-W.html#Wyoming.
- ^ ”Statsbanan Luleå – Riksgränsen”. http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/staten/statsb_ll_riksgr.html.
- ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Tanzania.html#Zanzibar.
- ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Luxembourg.htm.
- ^ ”Upsala Nya Tidning 1 februari 2005 – En tidning byter form”. http://www.unt.se/startsidan/en-tidning-byter-form-658223.aspx.
- ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Germany.html#Heligoland.
- ^ ”USA:s militära insatser i utlandet 1798-2004”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NCLaa95?url=http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm.
- ^ Sverige 1900-talet – I industrialismens era, NE, Bra Böcker, 2000
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör 1890.
