Bollstabruk

	Bollstabruk
	Tätort
	Kejsarstaden
Land	Sverige
Landskap	Ångermanland
Län	Västernorrlands län
Kommun	Kramfors kommun
Distrikt	Ytterlännäs distrikt,; Gudmundrå distrikt
Höjdläge	2 m ö.h.
Koordinater	62°59′10″N 17°41′32″Ö / 62.98611°N 17.69222°Ö
Area	490 hektar (2020)
Folkmängd	1 812 (2020)
Befolkningstäthet	3,7 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Bollstabruk, Väja
Postnummer	873 XX
Riktnummer	0612
Tätortskod	T7432
Beb.områdeskod	2282TB101 (1960–)
Geonames	2720670
	Ortens läge i Västernorrlands län Ortens läge i Västernorrlands län
	Wikimedia Commons: Bollstabruk
	SCB:s bebyggelseområdesavgränsning; Redigera Wikidata

Bollstabruk, även Bollsta, är en tätort i Kramfors kommun, Västernorrlands län, belägen vid Bollstafjärden av Ångermanälven cirka 10 km nordväst om centralorten Kramfors. Tätorten omfattar såväl den gamla byn Bollsta som flera andra byar vid Bollstafjärden.

Etymologi

Bynamnet Bollsta (Balsstadz, genitiv, 1535) kommer av det fornsvenska mansnamnet Balle tillsammans med efterledet -sta.^[5] Länge var orten också känd i folkmun som Ballesta. Efterledet -bruk härrör från den tid då ett järnbruk var den drivande kraften i orten.

Historia

Under 1680-talet fick Carl Larsson Sparre, landshövding i Västernorrlands län och innehavare av Graninge bruk, idén att anlägga en masugn och hammarsmedja vid Bollstaån. Sparre kunde emellertid aldrig själv förverkliga dessa planer. I början av 1700-talet väcktes tanken åter till liv av Graninge bruks dåvarande ägare, Johan Clason, samt ägaren till Holms säteri och Gålsjö bruk, Jacob Polack. År 1737 anlade de tillsammans ”Bollsteå masugn” vid Bollstaåns fall strax före utloppet i Bollstafjärden, huvudsakligen på mark som hörde till Blästa by. Det mesta av utrustningen flyttades dit från Sollefteå, där en masugn tidigare uppförts av Graninge bruks ägare. År 1741 stod masugnen i Bollsta färdig. Järnmalm fraktades dit från bland andra Utö gruva och Bondgruvan i Norberg. Masugnen var i drift fram till februari 1899. Av Bollsta järnbruk återstår idag själva masugnsbyggnaden, uppförd av slaggsten. I närheten finns också brukets herrgård, uppförd 1738 men ombyggd vid flera tillfällen.^[6]

År 1853 kompletterades järnbruket i Bollsta med en vattensåg med fyra ramar och en kantbänk. Den efterträddes 1860 av en ångsåg med fem ramar och två kantbänkar. Bollsta sågverk ingår idag i SCA-koncernen.^[6]

När sågverksindustrin expanderade byggdes 1887–1894 arbetarkaserner som fick namnet Kejsarstaden. De finns fortfarande kvar och klassas som en miljö av riksintresse. ^[7]

Bollstabruks sågverk 1898.
Bollstabruks masugn 1898.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Bollstabruk 1900–2020^[8]^[9]

År	Folkmängd	Areal (ha)
1900	1 248	^†
1960	1 400
1965	3 339
1970	3 446
1975	3 548
1980	3 093
1990	2 999	447
1995	2 747	448
2000	2 459	448
2005	2 118	449
2010	1 871	444
2015	1 883	514
2020	1 812	490
Anm.: Sammanvuxen med Väja 1965. Sammanvuxen med Sandviken 2015. † Som köpingsliknande samhälle 1900.

Samhället

I centrum av Bollstabruk finns en Coop-butik med apotek och post, en hamburgergrill, en pizzeria, ett Folkets Hus och en simhall uppförd i södra delen av samhället i början av 1970-talet. Bollsta Folkets Hus har en rik konstsamling, som donerades av finansmannen Tomas Fischer i samband med att en helt ny byggnad uppfördes på 1980-talet. Vid södra infarten till samhället ligger Kejsarstaden med sin unika träbebyggelse där ett av de gamla husen nu hyser vandrarhemmet Kejsaren.

Utanför Bollstabruk ligger Ytterlännäs gamla kyrka med anor från 1200-talet. När Ytterlännäs nya kyrka togs i bruk 1854 talades det om att den gamla kyrkan skulle rivas, men detta blev aldrig verklighet.

Idrott

Bollsta IK:s damlag hade en framgångsrik period under 90-talet där avancemang till allsvenskan var mycket nära.

Personer från orten

Serietecknaren Mats Jonsson har skildrat sin uppväxt i Bollstabruk i serieböckerna Pojken i skogen (2005) och ”Nya Norrland” (2017).

Se även

Noter

^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 12 oktober 2013.^{[källa från Wikidata]}
^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Svenskt ortnamnslexikon, 2003, sid. 43
^ [a b] Berglund, Sten (1974). Det gamla Ytterlännäs. Ytterlännäs: [G. Sjödahl]. Libris 469208
^ ”Kulturarv Västernorrland: Bollstabruk”. Arkiverad från originalet den 2 november 2010. https://web.archive.org/web/20101102210009/http://www.kulturarvvasternorrland.se/Kulturarv/Industriminnen/Bollstabruk/tabid/121/Default.aspx. Läst 29 maj 2011.
^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.

Vidare läsning

Bollstabruk och Ytterlännäs riksintressen [text: Lars Göran Spång ; foto: Björn Grankvist] http://libris.kb.se/bib/19574173
Norberg, Ingrid; Felton Frank (2009). Bollstabruk: bilder med historia. Stugun: Vitryggen. Libris 11572286. ISBN 978-91-633-2701-8 (spiralh.)
Sjöberg, Lars; Snitt Ingalill, Sjöberg Ursula (2010). Nio hus & en kyrka: svenska interiörer från 1700- och 1800-talen. Stockholm: Norstedt. Libris 11816635. ISBN 978-91-1-302644-2 (inb.)

Externa länkar

[f06e5bb379dd1e44db3aa91d9597d8dc0dace11e-1] Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[0bb53e4ced63f65a9ed67b96e18c81c3c5efea7a-2] [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[25b4589ceafa21c8e934574a5f8ca6b9948c4802-3] Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 12 oktober 2013.^{[källa från Wikidata]}

[6d7ff1af23bee3eef8c5257b17d69e8eefd8d2f9-4] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[5] Svenskt ortnamnslexikon, 2003, sid. 43

[Berglund-6] [a b] Berglund, Sten (1974). Det gamla Ytterlännäs. Ytterlännäs: [G. Sjödahl]. Libris 469208

[7] ”Kulturarv Västernorrland: Bollstabruk”. Arkiverad från originalet den 2 november 2010. https://web.archive.org/web/20101102210009/http://www.kulturarvvasternorrland.se/Kulturarv/Industriminnen/Bollstabruk/tabid/121/Default.aspx. Läst 29 maj 2011.

[8] Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.

[9] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.

[2]

[1]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]