Hoppa till innehållet

Brattön

Brattön sedd från Rörtången på Bohusläns fastland.

Brattön är en ö med ett fåtal fastboende i Kungälvs kommun i södra Bohuslän.

Brattön ligger i Solberga socken i den södra delen av Hakefjorden, nära öarna Lövön och Älgön. Högsta punkten på Brattön — 131 meter över havet — kallas för ”Blåkullen” (Blåkulla) och är enligt gammal lokal folktro en plats där häxor samlades.[1] Under häxprocesserna i Bohuslän under 1600-talet bekände ett 40-tal personer, att de besökt Blåkullen. På Blåkullen fanns före 1658 en vårdkase, som ingick i det norska vårdkasesystemet. År 1913 gjordes försök med fiskodlingar på ön, då karp och sutare planterades in i dammar. Odlingen lades dock ned efter några år.

Under tidsperioden 1906-1947 fanns en skola på Brattön, och fram till 1971 fanns även en affär på ön. År 1917 hade ön 142 fastboende, men det har sedan minskat, särskilt efter andra världskriget. År 2023 fanns det sex fastboende på ön.[2]

Nästan hela ön ingår i Brattöns naturreservat. Såväl Brattön som intilliggande Älgön består av den hårda grönstensarten gabbro, vilket förklarar hur öarna kunnat stå emot inlandsisar och vittring.[3]

Brattön trafikeras av en passagerarfärja från Rörtången på fastlandet omkring 250 meter österut från ön.[4]

Från Brattön härstammar prästsläkten Brattgård.

  1. ^ "Blåkulla". NE.se. Läst 16 februari 2015.
  2. ^ Sveriges öar, 3:e upplagan 2013, Anders Källgård s. 69-70.
  3. ^ Mellan älv och fjord, red. Jan Eric Sjöberg, Torsby, Harestads och Lycke hembygdsförening, Harestad 1978 ISBN 91-7260-146-9, s. 12.
  4. ^ Eniro kartor, Rita & Mät

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Deurell, Britta (2009). Brattön genom fyra sekler: en bohuslänsk ö i ett personligt och kulturhistoriskt perspektiv. Stockholm: Instant Book. Libris 11438721. ISBN 978-91-85671-43-4 
  • Fahlén, Martin; Stigh, Jimmy, & Årebäck, Hans (2008). Strövtåg på Bohusläns sockertopp. Kungälv: Martin Fahlén. Libris 10658056. ISBN 978-91-633-2016-3 
  • Källgård Anders (2005), Sveriges öar, s. 58–59.
  • Östholm, Martin (1999). Brattön: monumental & perifer. Göteborg: Institutionen för arkeologi, Göteborgs universitet. Libris 10618090