Daniel Carleton Gajdusek
Daniel Carleton Gajdusek | |
Född | 9 september 1923[1][2][3] Yonkers[1][4][5], USA |
---|---|
Död | 12 december 2008[6][3][7] (85 år) Tromsø kommun[8][9][10], Norge |
Medborgare i | USA |
Utbildad vid | University of Rochester, Harvard Medical School, medicine doktor, |
Sysselsättning | Läkare, biolog, virolog, antropolog |
Utmärkelser | |
E. Mead Johnson-priset (1963)[11] Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1976)[12][13] Hedersdoktor vid Aix-Marseille-II-universitetet (1977)[14] Huxley Memorial Medal (1988)[15] Bengt Winblad Lifetime Achievement Award in Alzheimer’s Disease Research (1992) Fellow of the Australian Academy of Science (1993)[16] Hedersdoktor vid University of Las Palmas de Gran Canaria (1996)[17] Hedersdoktor Föreläsning till Sillimans minne | |
Redigera Wikidata |
Daniel Carleton Gajdusek, född 9 september 1923 i Yonkers, New York, död 11 december 2008 i Tromsø[18], var en amerikansk medicinforskare. Han tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1976 tillsammans med Baruch S Blumberg för deras arbete på kuru, den första prionsjukdomen som upptäckts. Han kom förklaringen på spåren när han undersökte sjukdomen i Papua Nya Guinea och kunde konstatera att de som drabbats hade ägnat sig åt kannibalism.
År 1997 dömdes Gajdusek för sexuella övergrepp. Detta nämns i Bosse Lindquists dokumentär Geniet och pojkarna, där det framkommer att sju män anmält Gajdusek för sexuella övergrepp. I dokumentären erkänner han också öppet att han antastat pojkar och att han står för intergenerationellt sex. Gajdusek, som led av hjärtfel, hittades den 11 december 2008 död på sitt hotellrum i Tromsø i Norge.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Гайдузек Даниел Карлтон”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 25 februari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Daniel-Carleton-Gajdusektopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6tf0grd, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ D. Carleton Gajdusek dies at 85; Nobel Prize winner identified exotic disease, was unrepentant pedophile (på engelska), Los Angeles Times, 18 december 2008, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Evidence zájmových osob StB, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ D. Carleton Gajdusek, Who Won Nobel for Work on Brain Disease, Is Dead at 85 (på engelska), The New York Times, 15 december 2008, läs online, läst: 20 januari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: gajdusek-daniel-carleton, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ död länk, inte arkiverad, källinfo saknas, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Jaap Goudsmit, Obituary: Daniel Carleton Gajdusek (1923-2008)., vol. 457, 7228, Nature, 1 januari 2009, s. 394, 10.1038/457394A, PubMed-ID: 19158783, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ D. Carleton Gajdusek; Controversial Scientist (på engelska), The Washington Post, 16 december 2008, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.societyforpediatricresearch.org .[källa från Wikidata]
- ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1976, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 20 januari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 20 januari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, inis.iaea.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.therai.org.uk .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.science.org.au , läst: 10 januari 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Doctores Honoris Causa de la ULPGC (på spanska), Universidad de Las Palmas de Gran Canaria, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Nekrolog i New York Times 15 december 2008
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Nobelprize.org, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1976
- Nobelprize.org, Carleton Gajdusek – självbiografi
- BBC: The Genius and the Boys
- Sveriges Radio: Gajdusek - tidernas mest kontroversielle Nobelpristagare?
|