Diskussion:Fennek
Är det verkligen motiverat att ta med Sinaihalvön under Utbredning? Så vitt jag vet har den inte observerats där sedan 1970-talet. / Law 11 juni 2006 kl.22.04 (CEST)
- Ta bort det då.--Buggwiki 16 september 2009 kl. 20.53 (CEST)
- IUCN har halvön fortfarande med på sin utbredningskarta. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 10 januari 2012 kl. 14.52 (CET)
Vulpes eller fennecus?
[redigera wikitext]Det verkar vara omstritt vilket släkte denna räv tillhör, men borde det inte gå att bevisa ganska lätt? Arter inom samma släkten kan ju föröka sig, även om resultaten inte alltid blir de bästa. Finns det någon som har någon källa till om man ens försökt para ihop fenneken med någon annan räv inom vulpex och isåfall vad resultatet blev? Om resultatet blev negativt så vore det ju dock intressant att ta reda på resultatet mellan en fennek och en blanfordräv som också ibland räknas till fennecus.--Buggwiki 16 september 2009 kl. 20.53 (CEST)
- Kan arter inom samma släkte föröka sig? Den gamla regeln för om två individer tillhörde samma art var att de skulle kunna föröka sig och få fertil avkomma. Den regeln har man emellertid givit upp numera, av många skäl, bl.a. modern DNA-teknik. Att arter inom samma släkte ska kunna föröka sig har man knappast hävdat. (Sedan är det en annan sak att de ibland kan, även om de i regel inte får fullt fertil avkomma. Men någon regel för att avgöra om de tillhör samma släkte eller ej är det alltså inte.) / LawD 19 januari 2010 kl. 21.32 (CET)
- Jag sa aldrig att avkomman skulle vara fertil, jag la stor betoning på att resultaten inte alltid blir de bästa, men jag borde kanske göra mig tydligare med att de oftast inte blir de bästa. Det spelar således ingen roll om avkomman är fertil eller steril, bara det faktum att det blir en avkomma överhuvudtaget tyder på att de tillhör samma släkte.
Vad menar du förresten med att individer av samma art inte alltid får fertil avkomma? Syftar du på underarterna då, eller?--Buggwiki 19 januari 2010 kl. 21.59 (CET)- Vad jag syftade till är att frågan om två individer kan få avkomma eller ej aldrig har använts som ett kriterium om de tillhör samma släkte eller ej, det har, tidigare, använts som ett kriterium om de tillhör samma art eller ej. Individer av olika arter kan normalt inte få fertil avkomma, även om de tillhör samma släkte. Jag har aldrig påstått att individer av samma art inte alltid får fertil avkomma. Vad jag däremot hävdade var alltså att individer av samma släkte inte alltid (=oftast inte) får fertil avkomma. / LawD 20 januari 2010 kl. 10.43 (CET)
- Okej, det här har utlöst i två diskussioner:
1. Du fortsätter prata om fertila avkommor, varför gör du det? Jag sa ju att det inte spelade någon roll om de var fertila eller sterila. Om man så kan framställa sterila hybrider mellan t ex en fennek och en rödräv, så betyder det att att fenneken tillhör släktet Vulpes och inte Fennecus. Se hybrid (biologi).
2. Jag syftar på när du sa att man genom t ex DNA-teknik givit upp regeln om att individer inom samma art skulle kunna föröka sig och få fertil avkomma. Det gjorde mig förvånad, jag var helt övertygad om att det fortfarande gällde. Kan du förklara mer detaljerat? Och här pratar jag alltså inte om släkten överhuvudtaget, utan bara samma arter.--Buggwiki 20 januari 2010 kl. 12.04 (CET)- Snälla Buggwiki, tolka inte in saker som inte står där, vare sig i det jag eller någon annan skriver.
- Din definition av släkte verkar, om du ursäktar att jag skriver det, litet hemmagjord: Artikeln hybrid (biologi) talar om vad en hybrid är, inte hur man definierar ett släkte. Dessutom säger den ju faktiskt att hybrider kan uppstå mellan olika släkten, stick i stäv mot vad du hävdar.
- Förr hade man som kriterium att två individer (av motsatt kön) tillhörde samma art om de kunde para sig och få fullt fertil avkomma. Av många skäl, DNA-teknik är bara en, har man övergett den definitionen (och ersatt den med en mera komplicerad; se gärna artikeln art. Under Artbegreppet står det: "Det fylogenetiska artbegreppet infördes på 1960-talet och är det som idag vanligtvis används inom vetenskapen och innebär att man utgår ifrån en fylogenetisk analys. Det fylogenetiska artbegreppet menar att en grupp individer bestående av minsta möjliga antal individer med EN gemensam förfader skall klassas som art. Individerna skall ha en eller flera nedärvda karaktärer som de inte delar med några andra grupper av djur"). / LawD 20 januari 2010 kl. 13.04 (CET)
- Alla gör vi misstag, och jag gör bara vad jag kan. Du tror väl ändå inte att jag misstolkar med flit? Märker du att jag misstolkar, så får du helt enkelt bara förtydliga, som du gjorde nu, t ex.
1. Ursäkta, jag måste ha missat den biten. Jag läste även lite på den engelska versionen där det stod att det till och med gick för familjer, dock inte ordningar. Det gör mig förvirrad. Kan man på något sätt räkna ut var gränsen går för möjliga avkommor, oavsett om de är fertila eller sterila? T ex underfamiljer, vanliga familjer och överfamiljer. Vi människor och gorillorna tillhör ju t ex båda familjen människoapor :)
2. Jag vet att det finns vissa hybrider som är fertila, men oftast blir de ju inte det.--Buggwiki 20 januari 2010 kl. 17.34 (CET)
- Alla gör vi misstag, och jag gör bara vad jag kan. Du tror väl ändå inte att jag misstolkar med flit? Märker du att jag misstolkar, så får du helt enkelt bara förtydliga, som du gjorde nu, t ex.
- Snälla Buggwiki, tolka inte in saker som inte står där, vare sig i det jag eller någon annan skriver.
- Okej, det här har utlöst i två diskussioner:
- Vad jag syftade till är att frågan om två individer kan få avkomma eller ej aldrig har använts som ett kriterium om de tillhör samma släkte eller ej, det har, tidigare, använts som ett kriterium om de tillhör samma art eller ej. Individer av olika arter kan normalt inte få fertil avkomma, även om de tillhör samma släkte. Jag har aldrig påstått att individer av samma art inte alltid får fertil avkomma. Vad jag däremot hävdade var alltså att individer av samma släkte inte alltid (=oftast inte) får fertil avkomma. / LawD 20 januari 2010 kl. 10.43 (CET)
- Jag sa aldrig att avkomman skulle vara fertil, jag la stor betoning på att resultaten inte alltid blir de bästa, men jag borde kanske göra mig tydligare med att de oftast inte blir de bästa. Det spelar således ingen roll om avkomman är fertil eller steril, bara det faktum att det blir en avkomma överhuvudtaget tyder på att de tillhör samma släkte.
Uppdateringar 2010-01-23
[redigera wikitext]Jag har uppdaterat källorna och angivit dem i form av löpande referenser i stället för ihopklumpade sist i artikeln. Vidare har jag försökt ersätta Curry-Lindahls Afrikas däggdjur, som är 26 år gammal och bitvis klart föråldrad, med modernare källor (främst Animal Diversity Web). Påpekandet att även blanfordräven ibland räknas till släktet Fennecus har jag tagit bort. Dels bör det (vilket det redan gör för övrigt) stå i artikeln om blanfordräven, dels så finns (fanns) det forskare, bland annat Chris och Tilde Stuart som förekommer bland artikelns referenser (C. Stuart är knuten till IUCN), som tidigare (1997, i The Larger Mammals of Africa) har räknat fenneken men inte blanfordräven till släktet Fennecus. Då tycker jag inte fennek och blanfordräv bör klumpas ihop.
Dessutom undrar jag över uppgiften att fennekar helt saknar svettkörtlar. Jag vet att hunddjur har väldigt få svettkörtlar, så få så att de i praktiken inte är till någon hjälp för att kyla ner kroppen, men att fenneken helt skulle sakna sådana kom som en överraskning. / LawD 23 januari 2010 kl. 22.39 (CET)
Namnet
[redigera wikitext]Larivière (som jag kollade först) eller bättre sagt hans källa hade fel angående ursprunget till det vetenskapliga namnet. Folket från tyska Wikipedia hade tillgång till Zimmermanns första beskrivning och där bildades namnet från beteckningar som används i djurets levnadsområde. Det förekommer alltså ingen grekiska alls – om någon vill förbättra den motsvarande engelska artikeln. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 10 januari 2012 kl. 14.50 (CET)