Dumpokjauratj

Dumpokjauratj
Insjö
Land	Sverige;
Län	Norrbottens län
Kommun	Arjeplogs kommun
Landskap	Lappland
Socken	Arjeplogs socken
Koordinater
WGS 84	66°03′05″N 18°22′04″Ö / 66.05144°N 18.36781°Ö
SWEREF 99 TM	7329741, 652486
	; Dumpokjauratj Topografisk karta över Dumpokjauratj.
	Karta över sjön Dumpokjauratj.
Mått
Areal	0,101 km²
Höjd	431,8 m ö.h.
Strandlinje	1,46 km
Flöden
Huvudavrinningsområde	Skellefteälvens huvudavrinningsområde (20000)
Utflöde	Kvarnbäcken
VattendragsID (VDRID)	733008-161654
Övrigt
SjöID	733022-161628
Vattenytans ID (VYID)	733032-161611
Vattendistrikt	Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1)
Limnisk ekoregion	Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen
Delavrinningsområde
Delavrinning ID (AROID)	733357-161353
Namn	Mynnar i Gublijaure
Areal	27,6 km²
Vattenytor	0,2488 km²
Sjöprocent	0,9 %
Ackumulerad areal uppströms	27,6 km²
Biflödesordning	3
Utflöde	Kvarnbäcken
VattendragsID (VDRID)	733008-161654
Avstånd till havet	292 km
Medelhöjd	501 m ö.h.
Område nedströms	732934-161566
Källor

Dumpokjauratj är en insjö i Arjeplogs kommun i Lappland som ingår i Skellefteälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area av 0,101 kvadratkilometer och ligger 431,8 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Kvarnbäcken.

Dumpokjauratj är belägen drygt två mil öster om Arjeplog intill den större sjön Gubblehávrre (Gublijaure). I närheten av Dumpokjauratj finns en av de allra äldsta kända boplatserna i Norrland, daterad till cirka år 7800 f.Kr.

Forntiden

Boplats vid en gammal strand

På stenåldern var Dumpokjauratj en vik i en stor sjö som senare splittrades upp i Hornavan, Gáhkal, Lullebåddne och Gubblehávrre. I vikens innersta del fanns en mängd små holmar. Eftersom den postglaciala landhöjningen förändrat landskapets lutning har strandlinjerna förskjutits så att de tidigare holmarna idag ligger på land, omgivna av myrmarker. Fyra mesolitiska boplatser har hittats på de gamla holmarna och på terrasser nära den gamla strandlinjen.^[6]

Renjägare efter istiden

En av boplatserna vid Dumpokjauratj har grävts ut av arkeologer från Silvermuseet i Arjeplog. Mer än 3 500 fynd har gjorts, främst skrapor och avslag, men även små korn av rödockra, tusentals fragment av brända ben, en skifferkniv och ett litet bryne. Den sten som använts är av lokalt ursprung, främst kvarts, kvartsit och finkorniga vulkaniska bergarter. Det finns också gott om träkol som kunnat dateras. Den äldsta dateringen är från 8630±85 B.P. (ca 7800 f.Kr.).^[6]^[7] Innan boplatsen vid Dumpokjauratj daterades var de äldsta kända boplatserna i Norrland från tiden 7000–6000 f.Kr.^[8] Enligt nya rön drog sig inlandsisen tillbaka från Arjeplogsområdet före 8700 B.P., vilket innebär att boplatsen vid Dumpokjauratj har använts kort därefter. Vegetationen dominerades till en början av halvöppna björkskogar, där tall snart blev ett annat vanligt inslag. På marken växte gräs, starr och ormbunkar tillsammans med videbuskar, en, pors och havtorn.^[9]

Tidigare har renben inte påträffats på de äldsta boplatserna i Norrland, varför arkeologerna har menat att det i Norrland inte funnits en renjägartid på samma sätt som i södra Skandinavien.^[8] Vid Dumpokjauratj dominerar emellertid renen mycket klart bland de benfragment som kunnat identifieras. Övriga ben kom från bäver, gädda och obestämda fåglar.^[9]

Invandrare från norr?

De arkeologer som grävde ut boplatsen vid Dumpokjauratj menar att den mycket tidiga dateringen tyder på att området koloniserats från norr. De föreslår att kolonisatörerna var sentida ättlingar till de människor som gav upphov till Komsakomplexet, eftersom dessa sedan länge hade bott i det arktiska området och därmed hade de kulturella förutsättningarna för att kolonisera Norrlands inland när det blev isfritt.^[9]

Delavrinningsområde

Dumpokjauratj ingår i delavrinningsområde (733357-161353) som SMHI kallar för Mynnar i Gublijaure. Medelhöjden är 501 meter över havet och ytan är 27,6 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Kvarnbäcken som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 3, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 3 vattendrag innan det når havet efter 292 kilometer.^[5] Avrinningsområdet består mestadels av skog (84 %). Avrinningsområdet har 0,25 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 0,9 %.^[4]

Se även

Lista över insjöar i Arjeplogs kommun
Arkeologiska fynd i Aareavaara

Källor

^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
^ [a b] Bergman, Ingela; Påsse, Tore; Olofsson, Anders; Zackrisson, Olle; Hörnberg, Greger; Hellberg, Erik; Bohlin, Elisabeth (2003). ”Isostatic land uplift and Mesolithic landscapes: lake-tilting, a key to the discovery of Mesolithic sites in the interior of Northern Sweden” (på engelska). Journal of Archaeological Science 30: sid. 1451–1458.
^ Bergman, Ingela. ”Gropar i Arjeplog”. Sápmi: Samiskt informationscentrum. http://www.samer.se/2255. Läst 3 februari 2013.
^ [a b] Baudou, Evert (1995[1992]). Norrlands forntid: ett historiskt perspektiv. Kungl. Skytteanska samfundets handlingar, 0560-2416 ; 45 (1. uppl. /3. tr.). Umeå: Skytteanska samf. sid. 55. Libris 7617822. ISBN 91-7191-227-4 (korr.) (inb.)
^ [a b c] Bergman, Ingela; Olofsson, Anders; Hörnberg, Greger; Zackrisson, Olle; Hellberg, Erik (2004). ”Deglaciation and colonization: pioneer settlements in Northern Fennoscandia” (på engelska). Journal of World Prehistory 18 (2): sid. 155–177.

SMHI: Sjöar, vattendrag och avrinningsområden

Externa länkar

[Sjölyftet-1] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.

[SMHI_SVAR_2012_Vattenytor-2] [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.

[SMHI_SVAR_2010_Ackumulerade_delavrinningsområden-3] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.

[SMHI_SVAR_2010_Delavrinningsområden-4] [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.

[SMHI_SVAR_2012_Delavrinningsområden-5] [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.

[Bergman_2003-6] [a b] Bergman, Ingela; Påsse, Tore; Olofsson, Anders; Zackrisson, Olle; Hörnberg, Greger; Hellberg, Erik; Bohlin, Elisabeth (2003). ”Isostatic land uplift and Mesolithic landscapes: lake-tilting, a key to the discovery of Mesolithic sites in the interior of Northern Sweden” (på engelska). Journal of Archaeological Science 30: sid. 1451–1458.

[7] Bergman, Ingela. ”Gropar i Arjeplog”. Sápmi: Samiskt informationscentrum. http://www.samer.se/2255. Läst 3 februari 2013.

[Baudou-8] [a b] Baudou, Evert (1995[1992]). Norrlands forntid: ett historiskt perspektiv. Kungl. Skytteanska samfundets handlingar, 0560-2416 ; 45 (1. uppl. /3. tr.). Umeå: Skytteanska samf. sid. 55. Libris 7617822. ISBN 91-7191-227-4 (korr.) (inb.)

[Bergman_2004-9] [a b c] Bergman, Ingela; Olofsson, Anders; Hörnberg, Greger; Zackrisson, Olle; Hellberg, Erik (2004). ”Deglaciation and colonization: pioneer settlements in Northern Fennoscandia” (på engelska). Journal of World Prehistory 18 (2): sid. 155–177.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]