Hoppa till innehållet

Hennes & Mauritz

Från Wikipedia
H & M Hennes & Mauritz AB
Org.nr556042-7220
TypPublikt aktiebolag
Nasdaq NordicHM B
HuvudkontorSverige Stockholm, Sverige
NyckelpersonerKarl-Johan Persson[1]
Styrelseordförande
Daniel Ervér
Koncernchef VD
BranschMode
ProdukterKläder
Antal anställda123 283 – 2018
Historik
Grundat1947 (77 år sedan)
GrundareErling Persson
Ekonomi
Omsättning 210,4 miljarder SEK
Rörelseresultat 15,493 miljarder SEK
Vinst efter skatt 12,652 miljarder SEK
Tillgångar 118,79 miljarder SEK
Eget kapital 58,546 miljarder SEK
Struktur
ModerbolagRamsbury Invest AB
DotterbolagFabric Scandinavien
Rowells
Övrigt
Webbplatswww.hm.com
FotnoterStatistik från 2018 års rapport.[2]

H & M Hennes & Mauritz AB, förkortat H&M och i svenskan ofta HM, är ett svenskt börsnoterat detaljhandelsföretag i klädbranschen med huvudkontor på Mäster Samuelsgatan 46 A i Stockholm. Företaget har omkring 171 000 anställda, cirka 4 745 butiker i 69 länder och e-handel i 43 länder. 2017 uppgick omsättningen till 210,4 miljarder SEK.[2] Mätt i antalet butiker 2015 är H&M världens största butikskedja för kläder, före konkurrenterna Gap och Zara.

Hennes & Mauritz grundades av Erling Persson, som öppnade den första butiken i Västerås 1947[3]. Den hette då Hennes och sålde enbart damkläder. År 1968 köpte Erling Persson företaget Mauritz Widforss Handels AB som sålde jaktutrustning och herrkläder. Företaget kom då att byta namn till Hennes & Mauritz och sålde både herr- och damkläder.

Den första butiken utanför Sveriges gränser öppnade 1964 i Norge. År 1967 etablerade sig företaget i Danmark, som tredje försäljningsland. 1974 börsintroducerades H&M på Stockholmsbörsen. År 1976 öppnades den första H&M-butiken i Storbritannien, som 2006 passerade Sverige som H&M:s näst största marknad. H&M finns sedan 1978 i Schweiz och 1980 i Tyskland. Den tyska marknaden är idag överlägset störst och svarar för ungefär en tredjedel av försäljningen.

Hennes & Mauritz köpte 1980 det Boråsbaserade postorderföretaget Rowells. Mellan 1988 och 2000 drev H&M även lågpriskedjan Galne Gunnar.

Under 1990-talet expanderade klädkedjan till Belgien, Finland, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna samt Österrike och 1998 startades internetförsäljning.

Den 31 mars 2000 öppnade H&M sin första butik utanför EuropaFifth AvenueManhattan i New York i USA. Detta följdes av etablering i Spanien samma år, Italien, Polen, Portugal och Tjeckien 2003, Kanada och Slovenien 2004. I augusti 2004 öppnades H&M:s 1000:e butik, i Boulogne-sur-Mer i Frankrike.

År 2005 öppnades de första butikerna i Irland och Ungern samt på USA:s västkust i San Francisco. Ett år senare inledde H&M franchiseverksamhet i Mellanöstern, i Dubai och Kuwait. Franchising gäller endast i Mellanöstern och utökades till Qatar 2007, Bahrain, Egypten, Oman och Saudiarabien 2008 samt Libanon 2009.

H&M öppnade under 2007 en ny butikskedja – COS Collection of Style – med ett nytt modekoncept i ett högre prissegment för att locka nya kundgrupper. COS har huvudkontor i London. COS har expanderat internationellt och finns i Europa, Mellanöstern, Asien, Oceanien och Nordamerika.

Samma år öppnade H&M butiker i Hongkong och Shanghai, Kina, samt i Grekland och Slovakien.

Sedan våren 2008 äger H&M det svenska modeföretaget Fabric Scandinavien, som driver butikskedjorna Weekday och Monki. Fabric Scandinavien designar och säljer även flera egna modevarumärken, bland annat Cheap Monday.[4]

I april 2008 utsåg Financial Times H&M till Europas starkaste varumärke före bland annat Carrefour och Ikea.

H&M öppnade under hösten 2008 två butiker i Tokyo, Japan. Våren 2009 skedde etablering i Ryssland och första butiken öppnades i Moskva.

År 2012 introducerades en ny butikskedja med namnet & other stories i ett högre prissegment än H&M:s vanliga butiker.[5]

Den 1 augusti 2013 öppnade H&M internetförsäljning i USA.[6]

I januari 2018 meddelade H&M att de startade den nya marknadsplatsen Afound där de skulle sälja rabatterade varor inom mode och livsstil.[7]

I september 2018 meddelade H&M att de påbörjat ett globalt samarbete med betalteknikföretaget Adyen.[8]

Affärsidé och verksamhet

[redigera | redigera wikitext]

Företaget beskriver sin affärsidé som "mode och kvalitet till bästa pris på ett hållbart sätt"[9] och har omkring 161 000 anställda och cirka 4 400 butiker i 64 länder;[10][11] e-handel i 35 länder.[12]

Designsamarbeten

[redigera | redigera wikitext]

Under 2000-talets första årtionde uppmärksammades H&M för sitt samarbete med världskända designers och popstjärnor. 2004 gjorde Karl Lagerfeld en kollektion åt H&M, och 2005 var det Stella McCartneys tur. Påföljande år, 2006, gjordes en kollektion av Viktor & Rolf och hösten 2007 släpptes en kollektion av Roberto Cavalli. 2008 var det Rei Kawakubo som var gästdesigner och 2009 var det Matthew Williamson. Dessutom har popdrottningen Madonna samarbetat med H&M. Inför hennes The Confession Tour sommaren 2006 gjordes en specialdesignad "tracksuit" och våren 2007 släpptes kollektionen M by Madonna. H&M har även släppt en baddräktskollektion i samarbete med Kylie Minogue.[6] Den 14 november 2009 lanserades en samarbetskollektion med Jimmy Choo.[13] Nästa lansering ägde rum i början av december 2009 med designern och modehuset Sonia Rykiel som formgav en underklädskollektion åt H&M. Ett samarbetet med Lanvin släpptes under hösten 2010. Kollektionen bestod till stora delar av färgstarka festklänningar.[14] 2011 gjorde Versace en kollektion för H&M som innehöll damkläder, herrkläder och heminredning.[15] I slutet av november 2011 presenterade H&M att nästa designersamarbete skulle bli med italienska Marni. Kollektionen släpptes den 6 mars 2012.

Modell för julreklamen

[redigera | redigera wikitext]

Modeller som medverkat i H&M:s julreklam genom åren:

H&M globalt per 2012-09-02.
Stockholm (huvudkontor).
Nanjing, Kina.
Tokyo, Japan.
Angers, Frankrike.
Arnhem, Nederländerna.
Leeds, England.
Prag, Tjeckien.
Wien, Österrike.
Wrocław, Polen.

Mätt i antalet butiker 2019 är H&M världens största butikskedja för kläder, före konkurrenterna Gap och Zara.[18]

Källa:[19] | Källa (franchisebutiker):[20] | Per 2019-08-06 | * = Franchisebutiker

  300+ butiker
  200+ butiker
  100+ butiker
  50+ butiker
  20+ butiker
  10+ butiker
  1+ butiker
  Framtida butiker
Land Antal butiker Försäljning Antal anställda
Angola Angola * * *
Egypten Egypten * * *
Marocko Marocko * * *
Moçambique Moçambique * * *
Sydafrika Sydafrika 17 890 miljoner SEK 548
Totalt 23st 890 miljoner SEK 548 anställda
Land Antal butiker Försäljning Antal anställda
Bahrain Bahrain * * *
Filippinerna Filippinerna 32 1,037 miljarder SEK 905
Förenade arabemiraten Förenade arabemiraten * * *
Hongkong Hongkong 28 1,663 miljarder SEK 965
Indien Indien 27 1,179 miljarder SEK 1 329
Indonesien Indonesien * * *
Israel Israel * * *
Japan Japan 82 4,819 miljarder SEK 1 801
Jordanien Jordanien * * *
Kazakstan Kazakstan 3 177 miljoner SEK 182
Kina Kina 506 11,03 miljarder SEK 11 497
Kuwait Kuwait * * *
Libanon Libanon * * *
Macao Macao 2 135 miljoner SEK 63
Malaysia Malaysia 44 1,175 miljarder SEK 803
Oman Oman * * *
Qatar Qatar * * *
Saudiarabien Saudiarabien * * *
Singapore Singapore 13 961 miljoner SEK 540
Sydkorea Sydkorea 41 1,988 miljarder SEK 1 160
Taiwan Taiwan 12 778 miljoner SEK 370
Vietnam Vietnam 2 70 miljoner SEK 102
Totalt 740 st 25,555 miljarder SEK 20 065 anställda
Land Antal butiker Försäljning Antal anställda
Belgien Belgien 165 6,555 miljarder SEK 6 425
Bulgarien Bulgarien 20 697 miljoner SEK 366
Cypern Cypern 1 96 miljoner SEK 68
Danmark Danmark 205 5,886 miljarder SEK 5 013
Estland Estland 10 419 miljoner SEK 245
Finland Finland 64 2,838 miljarder SEK 1 195
Frankrike Frankrike 240 13,658 miljarder SEK 5 943
Georgien Georgien 1 8 miljoner SEK 68
Grekland Grekland 35 1,954 miljarder SEK 1 186
Irland Irland 24 1,142 miljarder SEK 442
Island Island 2 94 miljoner SEK 20
Italien Italien 175 9,18 miljarder SEK 5 118
Kroatien Kroatien 15 856 miljoner SEK 332
Lettland Lettland 8 395 miljoner SEK 305
Litauen Litauen 9 393 miljoner SEK 226
Luxemburg Luxemburg 10 463 miljoner SEK 159
Nederländerna Nederländerna 145 7,484 miljarder SEK 2 636
Norge Norge 260 6,162 miljarder SEK 5 552
Polen Polen 175 5,412 miljarder SEK 6 649
Portugal Portugal 32 1,316 miljarder SEK 848
Rumänien Rumänien 56 2,357 miljarder SEK 1 078
Ryssland Ryssland 134 5,709 miljarder SEK 2 724
Schweiz Schweiz 100 5,909 miljarder SEK 1 928
Serbien Serbien 12 435 miljoner SEK 195
Slovakien Slovakien 22 739 miljoner SEK 316
Slovenien Slovenien 13 551 miljoner SEK 162
Spanien Spanien 185 15,14 miljarder SEK 5 114
Storbritannien Storbritannien 292 14,58 miljarder SEK 7 565
Sverige Sverige 140 10,488 miljarder SEK 14 460
Tjeckien Tjeckien 50 1,619 miljarder SEK 1 121
Turkiet Turkiet 70 3,226 miljarder SEK 3 305
Tyskland Tyskland 463 36,789 miljarder SEK 14 504
Ungern Ungern 45 1,778 miljarder SEK 750
Österrike Österrike 86 5,591 miljarder SEK 1 955
Totalt 2 454 st 150,12 miljarder SEK 66 555 anställda
Harlem, New York, USA.
Montréal, Québec, Kanada.
Land Antal butiker Försäljning Antal anställda
Kanada Kanada 91 4,789 miljarder SEK 1 823
Mexiko Mexiko 37 2,307 miljarder SEK 1 534
Puerto Rico Puerto Rico 2 101 miljoner SEK 51
USA USA 536 27,807 miljarder SEK 13 248
Totalt 666 st 35,004 miljarder SEK 16 656 anställda
Land Antal butiker Försäljning Antal anställda
Australien Australien 32 2,621 miljarder SEK 1 107
Nya Zeeland Nya Zeeland 3 210 miljoner SEK 215
Totalt 35 st 2,831 miljarder SEK 1 322 anställda
Land Antal butiker Försäljning Antal anställda
Chile Chile 8 1,244 miljarder SEK 721
Colombia Colombia 3 200 miljoner SEK 273
Peru Peru 8 800 miljoner SEK 657
Totalt 19 st 2,567 miljarder SEK 1 651 anställda
Länder Antal butiker Försäljning Antal anställda
BahrainEgyptenFörenade arabemiratenIndonesien
IsraelJordanienKuwaitLibanon
MarockoOmanQatarSaudiarabien
219 4,947 miljarder SEK 914
Totalt 219 st 4,947 miljarder SEK 914 anställda

Hållbar utveckling

[redigera | redigera wikitext]

En undersökning från Greenpeace 2011 visade att 4 av 6 testade H&M-klädesplagg innehöll kemikaliegruppen nonylfenoletoxylater, som i vatten omvandlas till det mycket giftiga ämnet nonylfenol[21]. Efter en publik kampanj riktad mot H&M, meddelade företaget att de kommer att fasa ut användningen av alla farliga kemikalier ur hela produktionskedjan senast till 2020. H&M åtog sig även att se till att deras underleverantörer offentliggör vilka farliga kemikalier som släpps ut från de fabriker där kläderna produceras[22]. 2011 svimmade 300 arbetare på grund av att de andades in giftiga kemikalier i en av H&Ms fabriker i Kambodja som var utrustad med undermålig ventilation.[23]

H&M har genom åren kritiserats av fackliga organisationer, människorättsorganisationer och fått kritik av journalister som granskat situationen i H&M:s fabriker i Asien. Det har rapporterats om att H&M:s fabriker använder sig av barnarbetare i sin produktion i utvecklingsländer som Kambodja[24][25] och Myanmar[26][27], i ett fall rapporterades det att barn från Myanmar arbetat 14 timmar om dagen.[24] Rapporter om tvångsarbete har även förekommit.[28][29][30] I en nyhetsartikel i Expressen från augusti 2016 anger företaget att de har en sträng egen uppförandekod som säger att barnarbete inte får förekomma och lagar för anställda under 18 år ska följas och enligt företaget "satsar [de] på hållbarhet och jobbar för att bli mer transparenta".[31]

Miljömässigt ansvarstagande

[redigera | redigera wikitext]

Företaget producerar årligen en hållbarhetsrapport (Conscious Actions Sustainability Report) som pekar på deras utveckling och förbättringar. I rapporten redogörs för handlingar samt program för en hållbar utveckling. Hållbar utveckling benämns även som Corporate Social Responsibility (CSR).[32] H&M har nyligen startat en kampanj som heter Don't let fashion go to waste. Kampanjen innebär att samtliga H&M-butiker skall ha en återvinningslåda där använda, slitna och/eller omoderna textilier/kläder insamlas för återanvändning, i retur får kunden en rabattkupong till inhandling av nya kläder. Detta har gjorts eftersom mycket av textilierna/kläderna faktiskt kan återanvändas, det är också ett sätt för H&M att ta ansvar för miljön.[33]

H&M har länge kritiserats för att deras klädesplagg innehåller farliga kemikalier. Kemikalierna som används är farliga för arbetarnas hälsa och för miljön. I företagets årliga hållbarhetsrapport står det om deras utveckling och förbättringar gällande klädproduktionen ur ett miljöperspektiv. I rapporten står det även om deras planer och program för en hållbar utveckling och en miljövänligare klädproduktion, bland annat att de 2021 hade en minskning på 27,8 % av plastförpackningar[förtydliga].[34]

2022 gjorde Staffan Lindberg och Lotte Fernvall på Aftonbladet en granskning av H&M. De åkte till staden Dhaka i Bangladesh för att undersöka hur det ser ut i Bangladeshs fabriker och hur utsläppet från fabrikerna påverkar invånarna och landets ekosystem. De gjorde granskningar på elva av H&M:s fabriker i Bangladesh tillsammans med en lokal miljöjournalist. I Dhaka intervjuade de en mängd olika människor såsom miljöaktivister, forskare, fabriksanställda och närboende för att lära sig om situationen från olika perspektiv. De skriver i granskningsrapporten att Bangladesh har blivit världens centrum för masstillverkning av kläder efter Kina. Bangladesh har även billigt vatten, vilket är anledningen till att stora företag som H&M väljer att tillverka sina kläder där. H&M:s fabriker förstör vattnet i Bangladesh trots att det är olagligt. 2010 införde landet en lag som kräver att fabriker som färgar och tvättar kläder måste rena sitt avloppsvatten regelbundet eftersom föroreningarna annars går ut i naturen. Enligt rapporten har det bangladeshiska ekosystemet kollapsat på grund av kemikalierna som används i dessa fabriker. Invånarna berättar att man för några år sedan kunde se flodens botten och att det fanns massor med fisk; nu har allt dött och vattnet är svart. De berättar även att det svider i ögonen och brinner till i bröstet när de närmar sig floden på grund av den höga graden av förorening. En invånare berättar hur en av hans kor gick ner till floden för att dricka och sedan kollapsade och avled; detta fick dem[Vilka?] att inse hur allvarliga föroreningarna i floderna är. I H&M:s policy står det att kunder som köper kläder av dem kan vara säkra på att varje plagg är tillverkat på ett hållbart och miljövänligt sätt. Det står även att de tillverkas i fabriker som respekterar människor och miljön.[35]

H&M:s 7 ståndpunkter

[redigera | redigera wikitext]

H&M har satt upp 7 ståndpunkter som de arbetar för att upprätthålla.

  1. Erbjuda mode för medvetna kunder
  2. Välja och belöna ansvarstagande partners
  3. Vara etiska
  4. Klimat-smarta
  5. Reducera, återanvända, recirkulera
  6. Använda naturresurser på ansvarsfullt sätt
  7. Styrka samhällen[36]

H&M Foundation och Global Change Award

[redigera | redigera wikitext]

I samband med företagets 60-årsjubileum år 2007 grundade ägarfamiljen (Stefan Persson med flera) stiftelsen H&M Conscious Foundation med en donation på drygt 1 miljard kronor. Sedan år 2002 hade företaget samverkat bland annat med organisationen WaterAid för att bistå med rening och tillgängliggörande av dricksvatten i världens vattenfattiga regioner och detta samarbete har fortsatt via denna stiftelse kompletterat av ytterligare samarbetsparter.[37] 2015 valde man att förenkla dess namn till H&M Foundation. 2013 utlyste stiftelsen en förfrågan till allmänheten att rösta på tre huvudområden för stiftelsens vidare verksamhetsinriktning[38], vilket resulterade i områdena för hållbar textilåtervinning, vatten och jämställdhet. Dessutom har stiftelsen en extrafond för olika nödhjälpsinsatser i världen och stödjer utbildningsprojekt.

Tillsammans med Hongkongs myndigheters fond för textilforskning och The Hong Kong Research Institute of Textiles and Apparel (HKRITA) inledde stiftelsen ett flerårigt forskningsprojekt för att finna tekniker för återvinning av kläder av blandade textiltyper. År 2015 skapade man även det internationella utvecklingspriset Global Change Award, som sedan våren 2016 årligen i Stockholm utdelar ett pris på 1 miljon euro till fem individer/grupper med innovativa lösningar eller forskningsprojekt inom området textilåtervinning och hållbar miljöutveckling. Utöver en internationell expertjury får allmänheten i världen även här rösta på ett årligt urval av nominerade kandidater till priset.[39]

Kritik mot H&M:s reklam

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare genomförde H&M en reklamkampanj med kända kvinnliga modeller, skådespelare och sångare klädda i H&Ms damunderkläder nästan varje jul. Dessa kampanjer har väckt kraftig kritik.[40][41] Kritikerna har betraktat kampanjerna som kvinnoförnedrande och pornografiska, det har även hävdats att vissa affischer utgjort en trafikfara.[42] Förutom julreklamerna har kritik riktas mot andra reklamkampanjer, exempelvis som rör barnkläder som föräldrar ansett sexualiserar barn. Även H&M:s kollektion för "plus-size" har mött kritik för att modellerna snarare betraktats som normalviktiga än överviktiga. Kritiken om osunda kroppsideal slår H&M ifrån sig enligt Nyheter24 i en artikel från 6 september 2017. Den PR-ansvarige svarar att i "H&M+-sortimentet jobbar vi med många olika modeller för att visa upp en variation och inspirera våra kunder till vårt senaste mode".[43] Angående sexualiserande barnkläder (korta shorts till tjejer) svarar H&M att debatten i Sverige kring dessa frågor ser annorlunda ut än "på andra sidan jordklotet" och understryker att det inte är någon ursäkt men att deras globala engagemang komplicerar frågan än om de bara funnits i Sverige.[44]

Kritik mot H&M:s arbetsvillkor och övervakning av personal

[redigera | redigera wikitext]

H&M:s anställda har kritiserat företaget för osäkra anställningar och en kultur där personalen förväntas säga Ja och inte ifrågasätta ledningen.[45] I boken The Big Boss från 2019 vittnar företagets personal om stress, privata hälsoregister och minimala jobbgarantier.[46][47] Tyska datainspektionen inledde 2019 en utredning om otillåten datainsamling av anställdas privatliv där H&M riskerar böter.[48] Även i Sverige kan H&M ha personalakter med känsliga uppgifter. En anställd berättar till SVT Nyheter att hon hittade en personakt på 200 sidor som företaget samlat om henne. H&M:s VD Helena Helmersson vill varken dementera eller bekräfta påståendena om att företaget lagrar känsliga personuppgifter.[49] Helmersson menar att företaget självklart ska följa gällande lagar vad gäller lagring av personuppgifter.[48]

Tidigare har företaget även tagit emot hård kritik från samhället och dess konsumenter. 2013 var företaget en av världens största köpare av kläder och produkter tillverkade i Bangladesh. Detta gjorde att flera konsumenter och företagets omgivning kritiserade företaget och dess moral, främst på grund av flera granskningar av förhållandena i dessa textilfabriker, då de var undermåliga med låg säkerhet och dåliga arbetsförhållanden. Brandvarnare och evakueringsmöjligheter saknades och konstruktionen av de pelare och balkar som höll upp fabriken var inte klar, varför de inte var tillräckligt stabila för att vistas kring. Ändå skedde produktion tätt in till dessa konstruktioner. Även arbetarnas lön kritiserades.

Leverantörernas fabriker i Bangladesh hävdas betala en lön på drygt 800 kr i månaden,[50] vilket inte är en rimlig lön att kunna leva på. Denna lön är ungefär hälften av vad landets fackförbund anser att en människa behöver för att ha råd med ordentlig mat, sjukvård för sig och sina barn, boende samt rättvisa levnadsvillkor under vardagen. Vardagen blir även begränsad då både tid och lön inte gör det möjligt att träffa släkt och familj som vistas på en annan plats.[51]

H&M:s bemötande

[redigera | redigera wikitext]

När det gäller kritiken som är riktad gentemot de arbetade i fabrikerna och dess lön, var målsättningar och förbättringar i samband med arbetarnas arbetsvillkor inte självklara. Företaget H&M vill hantera situationen och lyckas med ett rättvist lönesystem på plats, med det menar de att lön ska styras av erfarenhet. Och att de i samband med detta ska kunna slå fast hur mycket arbetarna ska tjäna så att inga orättvisor eller utnyttjande av arbetsgivarna kan uppkomma.[52]

Kritik mot H&M:s hantering av defekta varor (Sverige)

[redigera | redigera wikitext]

Kritik har även riktats 2017, då H&M som företag hävdat att defekta samt varor som inte blivit sålda i efterhand blir skänkta till välgörenhetsorganisationer såsom Oxfam, Caritas, Röda Korset samt Terre des hommes. ”Kläder som inte håller för våra kvalitetskrav skänks till välgörenhetsorganisationer såsom Oxfam, Caritas, Röda korset samt Terre des hommes” var budskapet på klädkedjans webbplats. Välgörenhetsorganisationerna i fråga säger sig i samtal inte ha tagit emot några överblivna varor från H&M. H&M menar att uppgifterna på den egna webbplatsen var inaktuella och att de skall se över dem, men hävdar samtidigt att varor har skänkts till exempelvis Caritas men i andra länder än Sverige då det är ett globalt företag.[53]

Verkställande direktörer

[redigera | redigera wikitext]

Samarbete med högskolor och universitet

[redigera | redigera wikitext]

Företaget är en av de främsta medlemmarna, benämnda Capital Partners, i Handelshögskolan i Stockholms partnerprogram för företag som bidrar finansiellt till Handelshögskolan i Stockholm och nära samarbetar med den vad gäller utbildning och forskning[56].

  1. ^ ”H&M:s Stefan Persson lämnar över till sonen – hyllades”. Expressen. 7 maj 2020. https://www.expressen.se/dinapengar/hochms-stefan-persson-lamnar-over-till-sonen-hyllades/. Läst 8 maj 2020. 
  2. ^ [a b] ”Bokslutskommuniké 2018”. About.HM.com. Arkiverad från originalet den 9 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190209124244/http://about.hm.com/content/dam/hmgroup/groupsite/documents/masterlanguage/cision/2019/01/2371042.pdf. Läst 9 februari 2019. 
  3. ^ ”H & M Hennes & Mauritz AB - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h-m-hennes-mauritz-ab. Läst 13 september 2017. 
  4. ^ Pressrelease från H&M
  5. ^ ”Artikel i Göteborgs Posten”. Arkiverad från originalet den 31 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120331002915/http://www.gp.se/ekonomi/1.902768-h-m-s-sjatte-varumarke. Läst 31 mars 2012. 
  6. ^ [a b] "Fakta om H&M" i PDF-format[död länk]
  7. ^ ”Här är H&M:s nya satsning – drar igång Zalando-kopia”. Breakit. https://www.breakit.se/artikel/11317. Läst 4 april 2020. 
  8. ^ ”Först fick de Spotify – nu har Adyen landat H&M som ny kund”. Breakit. https://www.breakit.se/artikel/15525. Läst 4 april 2020. 
  9. ^ ”Om H&M - Mode och kvalitet till bästa pris”. H&M. Arkiverad från originalet den 14 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150714034628/http://about.hm.com/sv/About/facts-about-hm/about-hm/business-concept.html. Läst 13 juli 2015. 
  10. ^ ”Fakta om H&M, HM.com”. Arkiverad från originalet den 4 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120204085818/http://about.hm.com/content/hm/AboutSection/sv/About/Facts-About-HM.html#cm-menu. Läst 20 februari 2012. 
  11. ^ ”hm.com/about”. Arkiverad från originalet den 16 december 2014. https://web.archive.org/web/20141216162916/http://about.hm.com/en/About/facts-about-hm/about-hm/hm-group.html#cm-menu. Läst 16 december 2014. 
  12. ^ ”H & M Hennes & Mauritz AB Full-year report” (på engelska). about.hm.com. Arkiverad från originalet den 6 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170206075415/http://about.hm.com/en/media/news/financial-reports/2017/1/2441626.html. Läst 7 februari 2017. 
  13. ^ ”HM - press release”. Cision Wire. Arkiverad från originalet den 20 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090620102927/http://www.cisionwire.se/h---m-hennes---mauritz-ab/jimmy-choo-sprider-lyx-och-glamour-pa-h-m-i-host. Läst 17 juni 2009. 
  14. ^ Pressrelease H&M 2009-12-02
  15. ^ DN - Versace designar åt H&M
  16. ^ ”Exclusive: Moschino and H&M Are Collaborating—And Out in Palm Springs, Jeremy Scott Might Be Having His Best Coachella Yet” (på engelska). Vogue. https://www.vogue.com/article/handm-moschino-collaboration-announcement. Läst 8 januari 2019. 
  17. ^ ”Giambattista Valli x H&M – se alla plagg från designsamarbetet”. Baaam. 4 oktober 2019. https://www.baaam.se/giambattista-valli-hm-se-alla-plagg. Läst 22 december 2019. 
  18. ^ ”Nu är H&M störst”. Dagens Nyheter. 28 augusti 2008. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&a=821414&rss=145. 
  19. ^ ”H&M Annual Report 2017”. HM.com. Arkiverad från originalet den 28 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180528052011/http://about.hm.com/content/dam/hmgroup/groupsite/documents/masterlanguage/Annual%20Report/Annual%20Report%202017.pdf. Läst 27 maj 2018. 
  20. ^ ”Hitta butik”. HM.se. http://www.hm.com/se/store-locator. 
  21. ^ http://www.greenpeace.org/sweden/se/rapporter-och-dokument/Dirty-Laundry-2-Hung-Out-to-Dry/
  22. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 september 2011. https://web.archive.org/web/20110923215323/http://about.hm.com/gb/corporateresponsibility/greenpeace__Greenpeace.nhtml. Läst 22 september 2011. 
  23. ^ ”300 svimmade på H&M-fabrik”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2011-09-09/300-svimmade-pa-hm-fabrik. Läst 26 september 2017. 
  24. ^ [a b] ”Barn arbetade upp till 14 timmar om dagen i H&M-fabriker: "Vi försökte protestera"”. Geo. 16 augusti 2016. http://www.expressen.se/geo/barn-arbetade-upp-till-14-timmar-om-dagen-i-hm-fabriker-vi-forsokte-protester/. Läst 26 september 2017. 
  25. ^ ”H&M kritiseras för barnarbete”. Dagens Handel. https://www.dagenshandel.se/article/view/340596/hm_kritiseras_for_barnarbete. Läst 26 september 2017. 
  26. ^ ”Barn producerar kläder åt H&M”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lalalaal. Läst 26 september 2017. 
  27. ^ ”Rapport: Barnarbete bakom H&M-kläder i Myanmar | www.swedwatch.org”. www.swedwatch.org. http://www.swedwatch.org/sv/2017/02/06/rapport-barnarbete-bakom-hm-klader-i-myanmar. Läst 26 september 2017. 
  28. ^ Center, Olof Palmes Internationella. ”Larm om barnarbete i textilindustrin | Globalportalen”. globalportalen.org. http://globalportalen.org/artiklar/nyhet/larm-om-barnarbete-i-textilindustrin. Läst 26 september 2017. 
  29. ^ http://www.swedwatch.org/sv/2017/02/06/rapport-barnarbete-bakom-hm-klader-i-myanmar
  30. ^ https://www.somo.nl/the-myanmar-dilemma/
  31. ^ http://www.expressen.se/geo/barn-arbetade-upp-till-14-timmar-om-dagen-i-hm-fabriker-vi-forsokte-protester/
  32. ^ ”Vad är CSR?”. Arkiverad från originalet den 28 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140528005512/http://www.csrguiden.se/miljoearbete-och-socialt-ansvar-foer-loensamma-affaerer/csr-laes-haer-vad-det-innebaer/. Läst 27 maj 2014. 
  33. ^ ”Long Live Fashion”. http://www.hm.com/se/longlivefashion. 
  34. ^ [https://hmgroup.com/wp-content/uploads/2022/03/HM-Group-Sustainability-Disclosure-2021.pdf ”H&M Group Sustainability Disclosure 2021”]. Hennes & Mauritz. 25 mars 2022. https://hmgroup.com/wp-content/uploads/2022/03/HM-Group-Sustainability-Disclosure-2021.pdf. Läst 1 Februari 2021. 
  35. ^ ”Aftonbladet avslöjar: Hemliga utsläpp vid H&M:s klädfabriker”. www.aftonbladet.se. 27 november 2022. https://www.aftonbladet.se/a/xgrrq8. Läst 6 februari 2023. 
  36. ^ Gamre, Line. ”H&M – DET ANSVARSFULLA FÖRETAGET?”. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=3567309&fileOId=3567311. Läst 27 maj 2014. 
  37. ^ WaterAid, om H&M Conscious Foundation-arbetet
  38. ^ Miljö&Utveckling 21 oktober 2013, "Kunder bestämmer riktning på H&M:s CSR-satsning"
  39. ^ The Global Change Award
  40. ^ ”H&M återupplivar julmodellen”. Barometern. 22 november 2006. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418052824/http://www.barometern.se/noje_o_kultur/mingel/hm-aterupplivar-julmodellen(54223).gm. Läst 13 mars 2013. 
  41. ^ ”Reklam”. Göteborgs universitetsbibliotek. http://www.ub.gu.se/kvinn/fragelada/reklam.xml. Läst 13 mars 2013. 
  42. ^ AB 1999-01-17: Anna Nicoles uppgång och fall
  43. ^ https://nyheter24.se/nyheter/inrikes/893048-kundernas-kritik-mot-hm-plus-size
  44. ^ http://www.mabra.com/foraldrar-rasar-mot-hm-for-sexiga-flickshorts-nu-svarar-de-pa-kritiken/
  45. ^ Wikén, Erik (4 december 2019). ”H&M-anställda vittnar om dåliga arbetsvillkor”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/h-och-m-anstallda-vittnar-om-daliga-arbetsvillkor. Läst 13 september 2020. 
  46. ^ ”The Big Boss”. www.norstedts.se. http://www.norstedts.se/bocker/192839-the-big-boss. Läst 13 september 2020. 
  47. ^ ”Larmet inifrån H&M: Det är som en sekt”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/701opB. Läst 13 september 2020. 
  48. ^ [a b] Zachrisson Winberg, Johan (10 februari 2020). ”H&M:s nya vd om kartläggningen: ”Det är superolyckligt””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/h-och-m-s-vd-om-kartlaggningen-vi-har-gjort-en-miss. Läst 13 september 2020. 
  49. ^ Zachrisson Winberg, Johan (10 februari 2020). ”H&M-anställd i Sverige: ”Jag blev chockad när jag läste min personakt””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/h-och-m-anstalld-i-sverige-jag-blev-chockad-nar-jag-laste-min-personakt. Läst 13 september 2020. 
  50. ^ ”H&M backar undan från säkerhetsavtal i Bangladesh | Fair Action”. fairaction.se. https://fairaction.se/press-kategori/pressmeddelanden/hm-backar-undan-fran-sakerhetsavtal-i-bangladesh/. Läst 6 februari 2023. 
  51. ^ ”Miljö, hållbarhet och CSR för proffs och beslutsfattare”. www.aktuellhallbarhet.se. https://www.aktuellhallbarhet.se/. Läst 6 februari 2023. 
  52. ^ ”Sveriges Radio - lokala och rikstäckande radiokanaler”. sverigesradio.se. (Sveriges Radio). https://sverigesradio.se/. Läst 6 februari 2023. 
  53. ^ Engholm, Anna; Andersson Åkerblom, Tobias (22 november 2017). ”Hjälporganisationer får inga kläder från H&M – trots löften på hemsidan”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/valgorenhetsorganisationer-far-inga-klader-fran-h-och-m-trots-loften-pa-hemsidan. Läst 6 februari 2023. 
  54. ^ Tronskifte i H&M – ny vd tillsätts svt.se 30 januari 2020. Läst 30 januari 2020.
  55. ^ ”Helena Helmersson avgår som vd för H&M”. www.aftonbladet.se. 31 januari 2024. https://www.aftonbladet.se/a/3EvjnM. Läst 31 januari 2024. 
  56. ^ ”www.hhs.se - Näringsliv & samhälle, Handelshögskolans Partnerföretag”. http://www.hhs.se/se/BusinessAndSociety/Partnerprogrammet/Pages/Partnerf%C3%B6retag.aspx. Läst 28 juli 2014. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]