Hoppa till innehållet

Storjuktan

Storjuktan
Stuora Sjukta (smi)
Insjö
Storjuktan sedd från Skärfonäset i norr, med vattenmagasinets eroderade stränder i förgrunden.
Storjuktan sedd från Skärfonäset i norr, med vattenmagasinets eroderade stränder i förgrunden.
Geografiskt läge
LandSverige Sverige
LänVästerbottens län
KommunSorsele kommun
LandskapLappland
SockenSorsele socken
Koordinater 
  WGS 8465°25′02″N 17°05′49″Ö / 65.41727°N 17.09700°Ö / 65.41727; 17.09700 (Storjuktan)
  SWEREF 99 TM7256580, 597328
Karta
Karta över sjön Storjuktan.
Mått
Areal55,2 km² [1]
Höjd410 m ö.h. [2]
Strandlinje88,7 km [2]
Medeldjup8,1 m [1]
Maxdjup32,4 m [1]
Volym216 400 000 m³ [1]
Flöden
Huvudavrinnings­områdeUmeälvens huvudavrinningsområde (28000)
UtflödeJuktån
VattendragsID­ (VDRID)720268-159718
Status[1]
Ekologisk potential Måttlig
Kemisk status (exkl. kvicksilver) God
   Miljöproblem[2]
Försurning Nej
Övergödning Nej
Miljögifter (exkl. kvicksilver) Nej
Främmande arter Nej
Flödesförändringar Ja
Kontinuitets­förändringar Ja
Morfologiska förändringar Nej
KällaVISS (SE724736-157114)
Övrigt
SjöID724736-157114
ID vattenförekomstSE724736-157114
Vattenytans ID (VYID)725785-156000
VattendistriktVattenmyndigheten Bottenviken (SE1)
Limnisk ekoregionNorrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen
Delavrinningsområde
Delavrinning ID (AROID)725682-156015
NamnUtloppet av Storjuktan
Areal206,82 km²
Vattenytor56,34 km²
Sjöprocent27,24 %
Ackumulerad areal uppströms1 698,5 km²
Biflödesordning2
UtflödeJuktån
VattendragsID (VDRID)720268-159718
Avstånd till havet277 km
Medelhöjd481 m ö.h.
Område nedströms724583-157161
Källor[3][4][5]

Storjuktan, sydsamiska Stuora Sjukta, är en sjö i Sorsele kommun i Lappland som ingår i Umeälvens huvudavrinningsområde. Sjön är 32,4 meter djup, har en yta på 55,2 kvadratkilometer och befinner sig 410 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Juktån.

Storjuktan är reglerad för vattenkraftsändamål med en vattenyta som varierar mellan 398 och 412 meter över havet.

Det första nybygget vid Storjuktan var Jukta, även kallat Storjukta eller Juktå. Det insynades 1789 vid den nedre delen av sjön av Anders Nilsson från Öravan.[6]

År 1830 insynades Åbacka vid sjöns översta del av samen Olof Nilsson. Juktnäs tillkom 1851 och Sandvik 1853.[7] Hemnäs togs upp 1882 av Olof Andersson från Jukta.[8]

Storjuktans reglering

[redigera | redigera wikitext]

I december 1961 fick Vattenfall tillstånd att reglera Storjuktan. Arbetena hade dock påbörjats redan i mars 1960. I slutet av 1961 påbörjades uppdämningen, varigenom Storjuktan och Fjosoken förenades till en enda sjö med en längd av sex mil. Ovanför Åbacka fick en ny bro byggas över Juktån. Magasinets regleringshöjd blev 14 meter och volymen 575 miljoner kubikmeter.

Byarna Juktå, Juktnäs och Åbacka dränktes till största delen, och 34 familjer flyttade från området. Som ersättning planerade Vattenfall att iordningställa sexton jordbruksfastigheter på Galgatmyran vid Rankbäcken i Sorsele, dit familjerna erbjöds flytta. Endast tre av dessa fastigheter kom dock till stånd; de flesta drabbade föredrog att själva ordna sig nya hem med hjälp av den ersättningssumma de fått av Vattenfall.[9]

Vattnet från den reglerade Storjuktan utnyttjades ursprungligen i ett pumpkraftverk i Juktans kraftstation, som producerade elkraft när behovet var som störst. Från Storjuktan pumpades vattnet upp till Blaiksjön drygt 200 meter högre upp. Efter att ha passerat turbinerna leddes vattnet antingen över till Storuman i Umeälven eller tillbaka till Storjuktan. Sedan elmarknaden avreglerats var detta inte längre lönsamt och Juktan byggdes om till ett vanligt kraftverk. En ny tilloppstub sprängdes från Storjuktan, varigenom vattnet rinner till turbinen och därifrån ut i Storuman. Den nya anläggningen stod klar 1996. Pumpfunktionerna kan dock tas i bruk igen ifall läget på elmarknaden skulle ändras. Juktans nuvarande normala årsproduktion är 90 GWh.[10]

Delavrinningsområde

[redigera | redigera wikitext]

Storjuktan ingår i delavrinningsområde (725682-156015) som SMHI kallar för Utloppet av Storjuktan. Medelhöjden är 481 meter över havet och ytan är 206,82 kvadratkilometer. Räknas de 85 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 1 698,5 kvadratkilometer. Juktån som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 2, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 277 kilometer.[5] Avrinningsområdet består mestadels av skog (65 procent). Avrinningsområdet har 56,34 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 27,2 procent.[4]

  1. ^ [a b c d] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012. 
  2. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  3. ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  4. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  5. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  6. ^ Egerbladh, Ossian (1967). Ur Lappmarkens bebyggelsehistoria. 5, Sorsele 1671-1821. Umeå. sid. 31. Libris 174946 
  7. ^ Nyström David, red (1972). Sorsele: fornålder och nutid : socknens historia skildrad på uppdrag av Sorsele kommunalfullmäktige. Sorsele: kommunen. sid. 71–72. Libris 818719 
  8. ^ Byström, Björn (1996). Jukt-Olle, Hemnäs och Jukta. [Obbola]: [B. Byström]. sid. 15f.. Libris 7451761. ISBN 91-630-5064-1 
  9. ^ Nyström David, red (1972). Sorsele: fornålder och nutid : socknens historia skildrad på uppdrag av Sorsele kommunalfullmäktige. Sorsele: kommunen. sid. 239–240. Libris 818719 
  10. ^ ”Juktan i Umeälven”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525003823/http://vattenkraft.info/?id=227#. Läst 19 februari 2010. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]