Hoppa till innehållet

Sveriges ambassad i Peking

Från Wikipedia
Sveriges ambassad i Peking
BeskickningstypAmbassad
FrånSverige
TillKina
AdressBesöksadress:
Sveriges Ambassad
3 Dongzhimenwai Dajie
Chaoyang District
Peking
Postadress:
Embassy of Sweden
3 Dongzhimenwai Dajie
Chaoyang District
100600 Peking
Kina
Koordinater39°56′30″N 116°27′33″Ö / 39.94177°N 116.45927°Ö / 39.94177; 116.45927
Öppnad1631
BeskickningschefPer Augustsson (sedan 2023)

Sveriges ambassad i Peking är Sveriges diplomatiska beskickning i Kina som är belägen i landets huvudstad Peking. Beskickningen består av en ambassad, ett antal svenskar utsända av Utrikesdepartementet (UD) och lokalanställda. Ambassadör sedan 2023 är Per Augustsson. Ambassaden är belägen i Chaoyang-distriktet. Utöver ambassaden har Sverige generalkonsulat i Hongkong och Shanghai. Ambassadens verksamhetsområde omfattar även Mongoliet; ambassadören är sidoackrediterad i Ulan Bator.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Sveriges diplomatiska representation går tillbaka till det generalkonsulat som etablerades i Shanghai på 1800-talet. Från 1933 var innehavaren av generalkonsulsbefattningen även tillförordnad chargé d'affaires i Republiken Kina.[1] Johan Beck-Friis blev Sveriges första sändebud i Kina från 1 juli 1937.[2] Efter Beck-Friis lämnade 1939 så stod Sverige utan diplomatiska förbindelser med den kinesiska nationalregeringen i några år. I december 1943 utnämndes Sven Allard till Sveriges förste diplomat i det fria Kinas huvudstad Chongqing. Kvar i Shanghai fanns numera endast en konsulär representation.[3] Beskickningen var baserad i Chongqing 1944-1945[4] innan man omlokaliserade till Nanjing 1946.[5] Mellan 1947 och 1948 var beskickningen belägen i Shanghai.[6] 1947-1948 blev det svenska sändebudet sidoackrediterad i Manila och Bangkok.[7][8]

I maj 1950 upprättade Sverige och Folkrepubliken Kina diplomatiska förbindelser. Sverige var det första västerländska landet som hittade sådana förbindelser med den nybildade folkrepubliken och av denna anledning beslutade Mao Zedong att personligen ta emot den svenska ambassadören Torsten Hammarström när han presenterade sina kreditivbrev[9] den 13 juni 1950,[10] vilket var ganska ovanligt, och ett tecken på att Kina fäste stor vikt vid detta diplomatiska genombrott.[11]

I september 1950 rapporterades det att ambassaden haft svårt att få sina kontors- och bostadsproblem lösta på ett tillfredsställande sätt och hade nu hyrt ett hus som rymmer både kanslilokaler och bostad för ambassadör Hammarström.[12]

Från 1951 fanns beskickningen och dess kansli beläget i Peking men ett konsulat/beskickningskansli fanns fortfarande kvar i Shanghai.[13][14]

Den 9 november 1970 överlämnade Byggnadsstyrelsen ett förslag till regeringen om att Sverige skulle bygga en egen ambassad i Peking. Sju miljoner kronor skulle den nya ambassaden kosta, och någon gång i mitten av 1972 skulle den vara klar. Ambassadör Arne Björnberg och den övriga ambassadpersonalen huserade vid tillfället i en hyrd byggnad. Den börjar bli utsliten, och en ny ambassad hade varit påtänkt under ett par år. Den nya ambassaden skulle innehålla kontor och dessutom bostäder åt ambassadpersonalen. Den ritades av svenska arkitekter och började, enligt avtal med svenska staten, byggas av kineser i januari 1971.[15]

Ambassaden liksom resten av Peking skakades av Kinas genom tidernas dödligaste jordbävning i juli 1976. Ambassadrådet Åke Berg och andra svenska ambassadtjänstemän tog sin tillflykt, liksom 6 miljoner människor i staden, till gatan och bodde i tält, då efterskalv skedde flera gånger om dagen i minst en veckas tid och det var risk för ras.[16]

Verksamhet

[redigera | redigera wikitext]

Ambassaden i Peking består av flera olika avdelningar; Politiska sektionen, Ekonomiska sektionen, Press-, informations- och kultursektionen, Sektionen för utvecklingssamarbete, Migrationsavdelningen, Konsulära och administrativa avdelningen och Försvarsavdelningen. Ambassaden inhyser även Exportrådet.

Byggnader

[redigera | redigera wikitext]

1944–1970-talet

[redigera | redigera wikitext]

Beskickningen var baserad i Chongqing 1944-1945[4] innan man omlokaliserade till Nanjing 1946.[5] Mellan 1947 och 1948 var den beläget på adressen 9, Nan-Whangputan, Shanghai.[6] År 1949 hade man flyttat till 9, Chung Shan Lu, Eastern (II), Shanghai 13[8] och 1950 till Cathay Mansions, Shanghai 13.[17] År 1951 omlokaliserades ambassaden till Peking. Ett bekickningskansliet kvarstod i Shanghai som 1951–1955 var beläget på adressen 9, Chung Shan Lu (E 2), Shanghai 13.[13][18]

Kansliet var åren 1951–1952 beläget på adressen 8 D, Nan Ho Yen, Peking,[13][14] åren 1953–1967 på adressen 17, Ma Chiao Miao, Peking[19][20] och åren 1968–1975 på adressen 22, Sanlitun, Peking.[21][22][a]

Residenset var åren 1951–1964 beläget på adressen 8 E, Nan Ho Yen, Peking,[13][25] och åren 1965–1968 var man beläget på adressen 8E, Dong’Anmen Nanjie.[26][21]

Sedan 1976 är kansliet och residenset beläget på adressen 3, Dongzhimenwai Dajie i Sanlitun i Chaoyang District.[27]

1970-talet till idag

[redigera | redigera wikitext]

Uppförandet av de svenska ambassadbyggnaderna pågick mellan september 1971 och oktober 1972. Arkitekter var Nils Ahrbom och Hando Kask. Konferenssalen Hedinhallen byggdes och ett mindre bostadshus med två små lägenheter. Arkitekten för dessa tillbyggnader var Mats Egelius. År 2003 gjordes en tillbyggnad och ombyggnad för viseringskontoret efter ritningar av arkitekten Gunnar Åsell. Ambassadstomten ligger i diplomatområdet nr 2, San Li Tun, i den nordöstra delen av staden. I området finns flera hotell och kontorsbyggnader samt ambassader, kanslier och residens.[28]

Beskickningschefer

[redigera | redigera wikitext]
Namn Period Funktion Ackreditering Plats
Gustaf Oscar Wallenberg 1907–1920 Envoyé Sidoackrediterad från ambassaden i Tokyo.
David Bergström 1918–1920 Envoyé t.f. Sidoackrediterad från ambassaden i Tokyo.
David Bergström 1920–1922 Envoyé Sidoackrediterad från ambassaden i Tokyo.
Oskar Ewerlöf 1922–1928 Envoyé Sidoackrediterad från ambassaden i Tokyo.
Johan Hultman 1929–1936 Envoyé Sidoackrediterad från ambassaden i Tokyo.
Johan Hugo Beck-Friis 1937–1939 Envoyé
Sven Allard 1944–1947 Envoyé
Henrik Ramel 1947–1948 T.f. Chargé d’affaires
Torsten Hammarström 1947–1950 Ambassadör Sidoackrediterad i Bangkok och Manila. Nanking
Torsten Hammarström 1950–1951 Ambassadör Sidoackrediterad i Bangkok och Manila. Peking
Staffan Söderblom 1951–1952 Ambassadör
Tor Hugo Wilhelm Wistrand 1952–1956 Ambassadör Sidoackrediterad i Bangkok 1953-1956.[29]
Klas Böök 1956–1961 Ambassadör
Nils Per Kjell Öberg 1961–1962 Ambassadör
Lennart Petri 1963–1969 Ambassadör
Arne Björnberg 1969–1974 Ambassadör Sidoackrediterad till Phnom Penh och Hanoi 1969–1972 samt Pyongyang 1973–1974.
Kaj Björk 1975–1980 Ambassadör Sidoackrediterad till Phnom Penh (till 1979) och Pyongyang.[30][31]
Sten Sundfeldt 1980–1982 Ambassadör
Lars Bergquist 1982–1988 Ambassadör
Björn Skala 1988–1992 Ambassadör Sidoackrediterad till Ulan Bator och Pyongyang.
Sven Linder 1992–1997 Ambassadör Sidoackrediterad till Ulan Bator och Pyongyang.
Kjell Anneling 1997–2002 Ambassadör
Börje Ljunggren 2002–2006 Ambassadör Sidoackrediterad till Ulan Bator.[32]
Mikael Lindström 2006–2010 Ambassadör Sidoackrediterad till Ulan Bator.[33]
Lars Fredén 2010–2016 Ambassadör Sidoackrediterad till Ulan Bator.[34]
Anna Lindstedt 2016–2019 Ambassadör
Helena Sångeland 2019–2023 Ambassadör
Per Augustsson 2023–idag Ambassadör

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Fotnot

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Fram till 1971 var adressen 22 Sanlitun, Peking[23] och från 1972 till 1975 angavs adressen endast som Sanlitun, Peking.[24][22]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Vår representation i Kina”. Svenska Dagbladet: s. 20. 1936-01-18. https://www.svd.se/arkiv/1936-01-18/20/SVD. Läst 2 november 2023. 
  2. ^ ”Beck-Friis nr 104”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Beck-Friis_nr_104#TAB_15. Läst 7 november 2023. 
  3. ^ ”Sändebud i Chungking”. Svenska Dagbladet: s. 3. 1943-12-15. https://www.svd.se/arkiv/1943-12-15/3/SVD. Läst 2 november 2023. 
  4. ^ [a b] Sveriges statskalender för året 1945. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1945. Sid. 266. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/63364/gupea_2077_63364_1.pdf. 
  5. ^ [a b] Sveriges statskalender för året 1946. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1946. Sid. 272. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64208/gupea_2077_64208_1.pdf. 
  6. ^ [a b] Sveriges statskalender för året 1947. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1947. Sid. 278. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64326/gupea_2077_64326_1.pdf. 
  7. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1948. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1948. Sid. 267. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/63629/gupea_2077_63629_1.pdf. 
  8. ^ [a b] Sveriges statskalender för året 1949. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1949. Sid. 278. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64333/gupea_2077_64333_1.pdf. 
  9. ^ ”H.M. Konungens tal vid Innovation Forum fredagen den 21 maj 2010”. H.M. Konungens tal vid Innovation Forum fredagen den 21 maj 2010. Kungliga Hovstaterna. 2010-05-21. http://www.kungahuset.se/kungafamiljen/hmkonungcarlxvigustaf/tal/hmktal2010/hmkonungenstalvidinnovationforumfredagenden21maj2010.5.1fdbf1cc128b9aa9f4f8000923.html. Läst 17 juli 2015.  Arkiverad 21 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ ”Sveriges ambassadör hos Kinesiska folkrepubliken”. Svenska Dagbladet: s. 4A. 1950-06-15. https://www.svd.se/arkiv/1950-06-15/4/SVD. Läst 2 november 2023. 
  11. ^ ”60 years of friendship” (PDF). Dragon News: Member Magazine for the Swedish Chambers of Commerce in Hong Kong and China (Beijing: Swedish Chamber of Commerce) (2): sid. 12. 2010. http://www.swedishchamber.com.cn/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=a2ab96eb-db81-4ac7-8c8e-29287679a64d&MediaArchive_ForceDownload=true.  Arkiverad 22 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ ”Sveriges ambassad i Peking”. Svenska Dagbladet: s. A11. 1950-09-15. https://www.svd.se/arkiv/1950-09-15/11/SVD. Läst 8 november 2023. 
  13. ^ [a b c d] Sveriges statskalender för året 1951. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1951. Sid. 295. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64325/gupea_2077_64325_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  14. ^ [a b] Sveriges statskalender för skottåret 1952. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1952. Sid. 301. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64199/gupea_2077_64199_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  15. ^ ”Sverige bygger egen ambassad i Peking”. Svenska Dagbladet: s. 4. 1970-04-10. https://www.svd.se/arkiv/1970-04-10/4/SVD. Läst 7 november 2023. 
  16. ^ ”Svensk UD-personal bor i tält”. Svenska Dagbladet: s. 6. 1976-08-04. https://www.svd.se/arkiv/1976-08-04/6/SVD. Läst 6 november 2023. 
  17. ^ Sveriges statskalender för året 1950. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1950. Sid. 283. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64210/gupea_2077_64210_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  18. ^ Sveriges statskalender för året 1955. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1955. Sid. 304. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64211/gupea_2077_64211_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  19. ^ Sveriges statskalender för året 1953. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1953. Sid. 304. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/66185/gupea_2077_66185_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  20. ^ Sveriges statskalender 1967. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1967. Sid. 309. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64607/gupea_2077_64607_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  21. ^ [a b] Sveriges statskalender för skottåret 1968. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1968. Sid. 319. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/65026/gupea_2077_65026_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  22. ^ [a b] Sköldenberg, Bengt, red (1975). Sveriges statskalender 1975. Uppsala: Liber/Allmänna. Sid. 411. Sveriges ambassad i Peking i Libris. ISBN 91-38-02088-2. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59465/gupea_2077_59465_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  23. ^ Sköldenberg, Bengt, red (1971). Sveriges statskalender 1971. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. Sid. 350. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59414/gupea_2077_59414_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  24. ^ Sköldenberg, Bengt, red (1972). Sveriges statskalender för skottåret 1972. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. Sid. 356. Sveriges ambassad i Peking i Libris. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59463/gupea_2077_59463_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  25. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1964. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1964. Sid. 311. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/65480/gupea_2077_65480_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  26. ^ Sveriges statskalender 1965. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1965. Sid. 320. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/65027/gupea_2077_65027_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  27. ^ Sköldenberg, Bengt, red (1976). Sveriges statskalender 1976. Uppsala: Liber/Allmänna. Sid. 434. Sveriges ambassad i Peking i Libris. ISBN 91-38-02736-4. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59618/gupea_2077_59618_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  28. ^ ”Peking, Kina. Ambassadanläggning”. Statens fastighetsverk. http://www.sfv.se/sv/fastigheter/utrikes/asien/peking-kina-ambassadanlaggning/. Läst 6 februari 2014. 
  29. ^ Burling, Ingeborg, red (1956). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1957. Stockholm: Norstedt. sid. 1069. Libris 8261511. https://runeberg.org/vemardet/1957/1093.html 
  30. ^ Hellbom, Thorleif (21 december 1998). ”DN gratulerar: Klok rapportör i stormcentrum”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/familj/dn-gratulerar-klok-rapportor-i-stormcentrum/. Läst 16 januari 2018. 
  31. ^ Sveriges statskalender. 1979. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1979. sid. 344. Libris 3682760. ISBN 91-38-04622-9. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/59641/1/gupea_2077_59641_1.pdf 
  32. ^ ”Börje Ljunggren” (på engelska). Raoul Wallenberg Institute. Arkiverad från originalet den 10 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150710040218/http://rwi.lu.se/about/board/borje-ljunggren/. Läst 9 juli 2015. 
  33. ^ Abrigo, Paul (3 maj 2014). ”Intervju: Efter SSHL – Mikael Lindström”. Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924105252/http://www.sshl.se/efter-sshl-intervju-med-fordettingen-mikael-lindstrom/. Läst 9 juli 2015. 
  34. ^ ”Regeringen utser nya ambassadörer”. Utrikesdepartementet. 5 augusti 2010. Arkiverad från originalet den 24 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130324121819/http://regeringen.se/sb/d/13380/a/150143. Läst 15 juli 2013. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Sveriges ambassader
Nuvarande ambassader
Afghanistan · Albanien · Algeriet · Angola · Argentina · Armenien · Australien · Azerbajdzjan · Bangladesh · Belarus · Bolivia · Bosnien-Hercegovina · Brasilien · Burkina Faso · Chile · Colombia · Cypern · Danmark · Egypten · Estland · Etiopien · Filippinerna · Finland · Frankrike · Förenade arabemiraten · Georgien · Grekland · Guatemala · Indien · Indonesien · Irak · Iran · Island · Israel · Italien · Japan · Jordanien · Kambodja · Kanada · Kazakstan · Kenya · Kina · Demokratiska republiken Kongo · Kosovo · Kroatien · Kuba · Lettland · Libanon  · Liberia · Litauen · Nordmakedonien · Malaysia · Mali · Marocko · Mexiko · Moçambique · Moldavien · Nederländerna · Nigeria · Nordkorea · Norge · Pakistan · Polen · Portugal · Qatar · Rumänien · Ryssland · Rwanda · Saudiarabien · Schweiz · Serbien · Singapore · Spanien · Storbritannien · Sudan · Sydafrika · Sydkorea · Syrien · Tanzania · Thailand · Tjeckien · Tunisien · Turkiet · Tyskland · Uganda · Ukraina · Ungern · USA · Vietnam · Zambia · Zimbabwe · Österrike
Tidigare ambassader
Belgien (?-2011) · Botswana (1972-2008) · Bulgarien (1935-2010) · Elfenbenskusten (1978-2007) · Ecuador (1964-1992) · Guinea-Bissau (?-2000) · Irland (1946-2010) · Kuwait (?-2001) · Laos (1965-2010) · Lesotho (1985-1993) · Libyen (1974-1995) · Luxemburg (1996-2010) · Malta (?-?) · Namibia (1990-2008) · Nicaragua (1984-2008) · Nya Zeeland (1949-1995) · Oman (1986-1993) · Peru (1940-2001, 2016-2022)  · Senegal (2000-2010) · Slovakien (2003-2010) · Slovenien (1999-2010) · Sri Lanka (1949-2009) · Uruguay (1949-1993) · Venezuela (1930-2000) · Heliga stolen (Vatikanstaten) (1986-2001)
Se även: Sveriges konsulat, Utrikesrepresentationen, Sveriges utrikespolitik, Nordens diplomatiska beskickningar
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sveriges_ambassad_i_Peking&oldid=55930679”