Renbetesfjäll
Renbetesfjäll är den term som används för att beteckna rennäringens året-runt-marker i Jämtlands län i bland annat rennäringslagen (1971:437). Områdena avgränsades i samband med avvittringen, som i Jämtland och Härjedalen genomfördes under perioden 1821–1871. Utgångspunkten för renbetesfjällen var skattefjällen, det vill säga de områden som innehades av samer och som noterades i skattelängderna för lappskatt från 1600-talet och framåt.[1] De motsvarar således de lappskatteland som fanns i Lappland. Under avvittringen inskränktes dock rennäringens områden betydligt, varför de nuvarande renbetesfjällen är mindre än de äldre skattefjällen.[2]
Renbetesfjällen utgör rennäringens året-runt-marker i Jämtland och Härjedalen, på samma sätt som området ovan odlingsgränsen är fjällrenskötselns året-runt-marker i Lappland (3 §). Även i fråga om upplåtelser av jakt- och fiskerättigheter gäller samma föreskrifter som i området ovanför odlingsgränsen, nämligen att detta endast får ske om det inte medför olägenheter för renskötseln (32 §), samt att ersättning för upplåtelser utgår till Samefonden och berörd sameby (34 §). Även i fråga om renskötares ersättningsskyldighet för skada som renar gör på trädgårdar och odlingar är renbetesfjällen jämställda med området ovanför odlingsgränsen, på så sätt att den tid då detta gäller sträcker sig från juni till augusti (90 §). I vissa andra avseenden jämställs renbetesfjällen i stället med lappmarkerna, det vill säga landskapet Lappland. Detta gäller rätten för medlemmar i samebyar att på statens nuvarande eller tidigare marker ta virke till en anläggning eller byggnad som behövs för renskötselns behov (17 §). Samebymedlemmarna har också samma rätt på renbetesfjällen som i lappmarkerna att jaga och fiska på utmark (25 §).
Före första rennäringslagen
[redigera | redigera wikitext]Kommitterade för den inhemska lappfrågans behandling utarbetade ett förslag till en svensk rennäringslag. Kommittén lät upprätta en karta över samernas skattefjäll som trycktes 1883.[3] Den första rennäringslagen trädde i kraft 1889 i Jämtlands län. Fram till dess existerade följande skattefjäll.
| Socken | Renbetesfjäll | Tunnland | Avvittring |
|---|---|---|---|
| Föllinge socken | Gåxsjöfjäll | 71 607 | 1854.11.16 |
| Murfjäll | 83 673 | 1854.11.16 | |
| Vinklumpfjäll | 55 259 | 1854.11.16 | |
| Blåsjöfjäll | 29 672 | 1847.10.20 | |
| Frostvikens socken | Badstugunäs skattefjäll | 109 104 | 1847.10.20 |
| Klumpvattnets skattefjäll | 134 662 | 1847.10.20 | |
| Millerstskogs skattefjäll | 126 226 | 1847.10.20 | |
| Orrnäs skattefjäll | 108 070 | 1847.10.20 | |
| Ovikens socken | Tåssås och Hundhögs skattefjäll | 179 604 | 1856.09.13 |
| Hallens socken | Sällsjö skattefjäll | 28 689 | 1856.09.13 |
| Undersåkers socken | Bunner och Täverdals skattefjäll | 155 081 | 1856.09.13 |
| Tranris och Hittings skattefjäll | 105 262 | 1856.09.13 | |
| Anarisets skattefjäll | 43 226 | 1856.09.13 | |
| Kalls socken | Sösjö skattefjäll | 86 600 | 1851.03.31 |
| Kolås- och Skäckerfjäll | 51 193 | 1851.03.31 | |
| Åre socken | Blåskallfjäll | 3 705 | 1851.03.31 |
| Offerdals socken | Sten- och Ansättfjäll | 68 327 | 1852.06.25 |
| Grubbdalsfjäll | 41 150 | 1852.06.25 | |
| Oldfjäll | 53 153 | 1852.06.25 | |
| Hede socken | Särvfjället | 12 922 | 1855.12.18 |
| Mittådalens skattefjäll | 170 587 | 1855.12.18 | |
| Skärvaxdalens skattefjäll | 1855.12.18 | ||
| Ljungris skattefjäll | 1855.12.18 | ||
| Tännäs socken | Rutfjället | 84 540 | 1855.12.18 |
| Grönfjället | 10 554 | 1855.12.18 |
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Prawitz, Gunnar (1967). ”Odlingsgränsen”. i Tomas Cramér & Gunnar Prawitz. Samernas skattefjäll. 3, Samernas domstolsinlaga den 22 september 1967. [Stockholm]: [Svenska samernas riksförbund]. sid. 93. Libris 701726
- ^ Almquist, Jan Eric (1928). ”Det norrländska avvittringsverket”. Svenska lantmäteriet 1628–1928: historisk skildring. D. 1. Stockholm. sid. 476. Libris 428437>
- ^ Karta öfver norra Sverige utvisande lapparnas skattefjäll, flyttningsvägar m.m.. Kommitterade för den inhemska lappfrågans behandling. 1883. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/R0003427_00003. Läst 24 oktober 2023
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Lundmark, Lennart; Rumar Lars (2008). Mark och rätt i Sameland. Rättshistoriska skrifter. Serien 3, 1650-2299 ; 10. Stockholm: Institutet för rättshistorisk forskning. Libris 10871192. ISBN 9185190810