Skattefjäll
Ett skattefjäll var ett landområde i Jämtland och Härjedalen som innehades av samer och som noterades i skattelängderna för lappskatt. Skattefjällen motsvarar de lappskatteland som fanns i lappmarkerna. De motsvaras delvis av renbetesfjällen i dagens rennäringslag (1971:437).
Historia
[redigera | redigera wikitext]Skattefjäll finns namngivna i skattelängder från tidigt 1600-tal och framåt.[1] I samband med avvittringen, som i Jämtland och Härjedalen i huvudsak genomfördes under 1800-talets första decennier, kom delar av de gamla skattefjällen att tillhöra hemman. Jämtlandssamerna sände därför en skrivelse till Kungl. Maj:t i början av 1830-talet och begärde att få fortsätta att bruka samma marker som förr. Något beslut om detta fattades emellertid inte och den redan genomförda avvittringen låg fast. Dock utfärdade Kungl. Maj:t den 20 april 1841 föreskrifter om att skattefjällens gränser skulle stakas ut samt att inga ytterligare nybyggen skulle tillåtas inom fjälltrakterna förrän detta skett.[2]
Den första rennäringslagen, som i Jämtlands län trädde i kraft 1889, innebar att skattefjällssystemet upphörde. I stället inrättades lappbyar, föregångare till dagens samebyar, där samerna hädanefter skulle bedriva renskötsel kollektivt.[3] Renskötselns året-runt-marker i Jämtland och Härjedalen kallas nu för renbetesfjäll, en term som går tillbaka på de gamla skattefjällen.[4]
Skattefjäll från söder till norr
[redigera | redigera wikitext]Skattefjällen har gått under olika namn vid olika tidpunkter i historien, men när samebyarna bildades i slutet av 1800-talet fanns följande skattefjäll i Härjedalen och Jämtland:
- Rutfjället
- Grönfjället
- Mittådalen
- Skärvagsdalen
- Särvfjället
- Ljungris (delar av)
- Tranris och Hittings fjäll (delar av)
- Bunner- och Täfverdals fjäll
- Ljungris (delar av)
- Hundshögs- och Tossåsfjäll
- Tranris och Hittings fjäll (delar av)
- Kolåsfjäll
- Skäckerfjäll
- Oldfjäll (delar av)
- Sösjö
- Ansätts- och Stenfjäll (delar av)
- Grubbdalsfjäll (delar av)
- Oldfjäll (delar av)
- Ansätts- och Stenfjäll (delar av)
- Grubbdalsfjäll (delar av)
- Murfjäll
- Vinklumpfjäll
- Gåxsjöfjäll
- Orrnäsfjäll
- Bastunäs skattefjäll
- Mellanskogsfjäll
- Klumpvattensfjäll
- Blåsjö skattefjäll
Skattefjällsmålet
[redigera | redigera wikitext]I skattefjällsmålet, som pågick mellan 1966 och 1981, behandlades frågan om äganderätten till skattefjällen i norra Jämtland. Samerna förlorade målet och Högsta domstolen fastställde att samer, på de skattefjäll som målet avsåg, inte hade någon rätt utöver vad som tillkommer dem genom rennäringslagen.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Bergsland, Knut (1975). ”Utredning för Skattefjällsmålet om de sydlige sameområders historie til omkring 1751”. i Cramér Tomas, Bergsland Knut. Samernas vita bok. 3, Fyra utlåtanden i hovrätten i Skattefjällsmålet. Stockholm: Svenska samernas riksförb. Libris 219075
- ^ Almquist, Jan Eric (1928). ”Det norrländska avvittringsverket”. Svenska lantmäteriet 1628–1928: historisk skildring. D. 1. Stockholm. Libris 428437
- ^ [a b] Ljungdahl, Ewa. ”Samiska kulturmiljöer i Frostviken”. Gaaltije. https://www.stromsund.se/download/18.3993d9bc15a30c87acb7cd66/1487931426343/Samiska+kulturmiljöer+i+Frostviken.pdf. Läst 14 december 2017.
- ^ Prawitz, Gunnar (1967). ”Odlingsgränsen”. i Tomas Cramér & Gunnar Prawitz. Samernas skattefjäll. 3, Samernas domstolsinlaga den 22 september 1967. [Stockholm]: [Svenska samernas riksförbund]. sid. 93. Libris 701726
- ^ Ljungdahl, Ewa. ”Ruvhten Sijte: historia, kulturmiljöer och turism”. Gaaltije. http://gaaltije.se/onewebmedia/RuvhtenSijte_130628.pdf. Läst 14 december 2017.
- ^ Ljungdahl, Ewa. ”Mittådalens sameby: historia, kulturmiljöer och turister”. Gaaltije. http://gaaltije.se/onewebmedia/Mittådalen_2011.pdf. Läst 14 december 2017.
- ^ Ljungdahl, Ewa. ”Handölsdalens sameby: historia, kulturmiljöer och turism”. Gaaltije. http://gaaltije.se/onewebmedia/Handolsdalens_sameby.pdf. Läst 14 december 2017.
- ^ Ljungdahl, Ewa. ”Tåssåsens sameby: kulturmiljöer och turism”. Gaaltije. http://gaaltije.se/onewebmedia/tåssåsens%20sameby,%20rennäring%20och%20turism.pdf. Läst 14 december 2017.
- ^ [a b c] Ljungdahl, Ewa. ”Kalls, Njaarke & Jovnevaerie samebyar: historia, kulturmiljöer och turism”. Gaaltije. http://gaaltije.se/onewebmedia/Kall_Njaarke_Jovnevaerie.pdf. Läst 14 december 2017.
- ^ Ljungdahl, Ewa. ”Jijnjevaerie sameby: historia och kulturmiljöer”. Gaaltije. Arkiverad från originalet den 20 november 2015. https://web.archive.org/web/20151120015801/http://gaaltije.se/onewebmedia/jijnjevaerie.pdf. Läst 14 december 2017.